I Zlatans frånvaro riktas blickarna på Marcus Berg
Marcus Berg, 31, har vräkt in bollar för Al Ain och har sin målrikaste säsong bakom sig. Relevans inför VM? Rätt stor, tycker han. – Det är positivt och så klart något man tar med sig, säger han.
Det svenska fotbollslandslaget går in i sitt första VM på tolv år. Det svenska fotbollslandslaget går också in i sitt första mästerskap på 16 år utan superstjärnan Zlatan Ibrahimovic som skräckinjagande offensivt vapen. För all del: Den unge Ibrahimovic spelade en perifer roll i VM 2002 men har alltsedan dess varit en given frontfigur. Och nu? Ja, en värmlänning från Torsby som på karriärens höst bosatt sig i Förenade arabemiraten, får vackert ta över. Hittills har han gjort det galant. Med åtta mål på elva kvalmatcher tillhörde Berg VM-kvalets främsta avslutare.
Framgång ger självförtroende
Al Ain är inte direkt Paris SG, Juventus eller Manchester United, men mål är mål och så dålig är inte klassen på ligan i ökenlandet.
Och framgång ger självförtroende. Berg kom hem till VM-lägren i Stockholm och Båstad som liga- och cupvinnare och dessutom toppade han skytteligan med 26 mål. På de sex avslutande ligamatcherna kom 14 av dem.
– I Al Ain spelar vi väldigt offensivt och vi står lite närmare mål än i landslaget. Det är lite annorlunda taktik, men jag kommer hit med bra självförtroende och vi har gjort det väldigt bra, säger han.
Marcus Berg mår bra. Det syns och det hörs. Så har det inte alltid varit. För en handfull år sedan plågades han av upprepade skador, var inte i närheten av en landslagsplats och karriären hade gått i stå.
Stolt över sig själv
– Jag är stolt över att jag lyckades ta mig ur en jobbig period, men man måste ha lite tur också och komma till rätt klubb. Jag växte den sista tiden i Hamburg och fick ett bra klubbbyte när jag gick till Panathinaikos.
– Jag fick en bra roll, presterade under fyra år och fick en landslagsplats. Känslan jag haft i landslaget de senaste åren har byggt på att jag känner att jag har en bra period i mitt liv. Det har gått bra både i klubblaget och i landslaget på senare tid och det är så klart något man får ta med sig till VM.
– Sedan lever varje match sitt eget liv, men jag känner att jag kan prestera bra mot de flesta motstånd, säger han.
Den personliga betydelsen att för första – och troligen enda – gången få uppleva ett VM som spelare är mäktig.
94-laget inspirerar
– Det betyder allt, något jag drömt om sedan jag var liten. Det är det största man kan göra. Det känns otroligt stort att vi får chansen att göra det. Samtidigt får man jobba med att inte göra det så stort. Vi ska spela tre matcher, förhoppningsvis fler, och vi ska försöka se det som tre vanliga matcher. Efter karriären får man titta tillbaka.
Varpå han tittar just tillbaka, till en tid då han lekte att han var Martin Dahlin, Kennet Andersson eller Tomas Brolin.
Berg är gammal nog att minnas den svenska bronssommaren i USA 1994. Ur de minnesbilderna hämtar han också inspiration.
– Sverige var inga favoriter, men gjorde det otroligt bra och det är
klart att man har med sig att vad som helst kan hända. Jag och hela gruppen har känslan att vi kan göra bra grejor.
Han erkänner också att han känner av förväntningarna.
– Ja, det är klart att man tänker på det. Jag är en offensiv spelare som ska vara med där framme. Men jag lägger ingen extra press eller tanke på det utan jag försöker göra min grej på planen. Spelar laget bra och presterar så är det lätt för mig, individen, också. Det har vi gjort i hela kvalet och förhoppningsvis kan vi göra det i VM också, säger Marcus Berg.
TT/HENRIK SKIöLD