Varför ska Madeleines barn få kungliga titlar?

Diskussionen om det svenska kungahusets finanser och hur apanaget fördelas är välkommen.

de svenska rojalisterna jublade när kronprinsessan Victoria och prins Daniel gifte sig en vacker sommarlördag för snart åtta år sedan, men det var bara en försmak av festen. Sedan den dagen har monarkins förespråkare fått fira ytterligare två bröllop och sju tillskott i det svenska kungahuset. Kungafamiljen Bernadotte har vuxit med det tredubbla och består i dag av femton personer. Av dem ingår elva i den svenska tronföljden.

Den yngsta generationen – kronprinsessan Victorias, prins Carl Philips och prinsessan Madeleines barn – består i dag av tre prinsessor och fyra prinsar som alla har tilldelats var sitt hertigdöme.

Men efter prinsessan Adriennes födelse i mars har kritiken mot hemlighetsmakeriet i hur kungahuset fördelar sina pengar vuxit. Dessutom oroar sig sex medlemmar i Konstitutionsutskottet för att antalet medlemmar i kungahuset som agerar som officiella representanter för Sverige blir alldeles för många. Utskottet initierar en grundlig utredning av kungahusets uppgifter.

Allt detta är förstås välkomna nyheter. Också ett stabilt och omtyckt kungahus mår bra av transparens och av en ständig diskussion om nya roller i ett föränderligt samhälle.

Kung Carl XvI Gustaf tilldelas enligt den svenska budgeten cirka 1,4 miljoner euro (13,9 miljoner kronor) i årligt apanage. Han bestämmer själv hur han fördelar pengarna mellan sina barn (och behöver inte redovisa för det) men man kan utgå från att kronprinsessan Victoria får den största ekonomiska biten, bland annat på grund av att hon är flitigare än sina syskon.

Prins Carl Philip och prinsessan Madeleine visar upp sig i samband med vissa högtidligheter som nationaldagen samt kungens och kronprinsessans födelsedagar, men håller i övrigt låg profil. Madeleine har, sedan hon gifte sig för fem år sedan, för det mesta bott utomlands.

det är inte så konstigt att kronprinsessan Victorias barn Estelle och Oscar har fått kungliga titlar – de ligger närmast till i successionsordningen och en dag ska Estelle ta över den svenska tronen ifall Sverige inte hinner avskaffa sitt kungahus innan dess.

Men varför är det så viktigt för prins Carl Philip och prinsessan Madeleine att deras barn får kungliga titlar och hertigdömen? Och vilka förpliktelser kan vi räkna med att detta för med sig, förutom ett och annat besök i det hertigdöme prinsarna och prinsessorna har tilldelats?

Och i hur många generationer ska titlarna ges?

Kung Carl XvI Gustafs systrar Margaretha, Birgitta, Desirée och Christina fick alla barn men inget av dem fick en kunglig titel, vilket förstås kan bero på att de tackade nej till att bli en kunglig höghet. Detta gjorde även prinsessan Madeleines man Christopher O’Neill – han föredrog att sköta sina affärer framför att vara kunglig.

Prinsessgemålens beslut kan vara en anledning till att prinsessan Madeleine i dag har en större privat förmögenhet än sina syskon trots att både Victoria och Carl Philip är välbeställda. Enligt uppgifter i Expressen hade Madeleine år 2016 kapitalinkomster på drygt 200 000 euro vilket var en aning mer än kronprinsessan fick och drygt 100 000 mer än prins Carl Philip fick.

Detta för oss tillbaka till diskussionen om hur kungen använder de statliga pengar han får och varför de som betalar – skattebetalarna – får veta så lite. I ett öppet samhälle som det svenska vore det önskvärt om kungen lät oss få veta hur han tänker när han fördelar anslag och kungliga titlar.