Flygekorren blir stadsbo
Flygekorren blir allt vanligare i huvudstadsregionen och kan komma att komplicera nya byggprojekt. Karoliina Pertamos söndagspromenad fick ett dramatiskt slut när hon fick rädda en flygekorrunge i Esbo.
I takt med att dess revir i glesbygden minskar ökar antalet flygekorrar i huvudstadsregionen. Det kan sätta käppar i hjulet för stadsplaneringen i städerna.
Karoliina Pertamo var ute på promenad i Sökö i söndags när hon hörde något som lät som fågelpip vid sidan av vägen. Då hon sökte upp källan upptäckte hon något få finländare sett i naturen: en flygekorrunge som fastnat i ett häggspinnmalsnät.
– Jag hade inte ens min telefon med mig, så jag skyndade mig hem för att hämta telefonen, handskar och en korg för att försöka rädda flygekorren, berättar Pertamo, som är en aktiv fågelskådare.
Platsen låg nära ett träd där hon visste att det finns ett flygekorrbo, eftersom hon ofta sett spillning vid trädet.
Tillsammans med sin son lyckades hon få loss flygekorren från nätet. Hon ringde Högholmens viltsjukhus, när de rådde henne att föra ekorren tillbaka till sitt bo. Efter en tur till grannhuset för att låna an stege lyckades de lyfta upp den lilla gnagaren till trädet.
– Den ville helt tydligt tillbaka till sitt bo. Stackarn hade sannolikt dinglat hela dagen i nätet.
Men räddningsoperationen var inte över. Följande kväll gick Pertamo tillbaka till trädet där en flygekorre, sannolikt densamma, vacklade på en gren.
– Det var uppenbart att allt inte låg rätt till.
Efter att en bofink landade på trädgrenen bredvid flygekorren föll den på marken. Pertamo slog ett nytt samtal till Högholmen och blev uppmanad att köra flygekorren till viltsjukhuset.
– Hemma gav vi ekorren vatten via en spruta – man såg att den uppenbart var väldigt törstig så fort den började dricka. Vi lade den i en tårtkartong och under bilturen märkte man att den piggnat till av vattnet eftersom man hörde att den började röra på sig i kartongen.
Fler urbana flygekorrar
Få finländare har sett en flygekorre i naturen, eftersom den rör sig främst nattetid och undviker att hamna på marken. Arten klassas som nära hotad och beståndet har minskat i tiotals år på grund av att man huggit ner skogar med lämpliga boplatser. Men flygekorren har visat sig vara mer anpassbar än man trott. I takt med att antalet träd med håligheter minskat i glesbygderna har flygekorren flyttat till stadsskogar.
I norra Esbo finns det särskilt mycket flygekorrar och under de senaste åren har man fått syn på fem också till de tätt bebyggda södra delarna. I fjol uppskattade Esbo stad att det fanns kring 800 flygekorrar och 415 skogsdungar där det bor flygekorrar.
Nu finns tecken på att allt fler flygekorrar flyttat ännu längre söderut, till Helsingfors. I Helsingfors stads kartläggning från år 2016 har antalet revir tredubblats på två år. På måndagen rapporterade Helsingin Sanomat att flygekorren i Helsingfors stads nyaste, ännu ofullständiga, kartläggning spridit sig i snabbare än väntat. Särskilt vid Vichtisvägen har man hittat flera nya flygekorrområden, vilket kan sätta käppar i hjulet för stadens planer att förvandla motorvägar till boulevarder.
Flygekorren är Finlands ansvarsart i EU, och de enda EUländer där arten förekommer är Finland och Estland. Enligt naturskyddslagen är det förbjudet att förstöra eller försämra platser där flygekorrar förökar sig eller rastar.
Ny adoptivfamilj sökes
På Högholmen berättar djurskötare Laura Pulli att den räddade flygekorren mår bra och har växt 1,2 gram sedan i går, då vågen låg på 30 gram. Ungen fick först elektrolytvätska och har därefter matats med mjölkersättning. Nu väntar personalen på Högholmen att man hittar ett lämpligt adoptivhem. De har kontaktat en flygekorrentusiast som installerat ett antal viltkameror i Egentliga Finland. Så fort de hittar ett flygekorrbo med ungar i ungefär samma ålder förs ungen dit, då NTMcentralen redan gett grönt ljus för flytten.
Enligt Pulli får Högholmen 2–5 flygekorrspatienter per år. Hon tror att problemet i det här fallet varit att ungen tagit sig ur boet för tidigt.
– Ofast hämtar modern ungen tillbaka till boet. Så om man ser en bortkommen flygekorrunge lönar det sig oftast att hålla sig borta och låta mamman hämta ungen, men i det här fallet lyckades det av någon orsak inte.