Broo­klyn Bridge och New York for­ma­des av in­vand­rar­na

Det bru­san­de, mång­kul­tu­rel­la och dy­na­mis­ka New York lyfts fram i en ut­ställ­ning som in­te vä­jer för svär­tan i met­ro­po­lens fy­ra­hund­ra­å­ri­ga historia. New Yorks stads­mu­seums nya per­ma­nen­ta ut­ställ­ning är med rät­ta hyl­lad.

Hufvudstadsbladet - - Front Page - AN­NI­KA HÄLLSTEN an­ni­ka.hall­sten@ksf­me­dia.fi

År 1609 kom eng­els­man­nen Hen­ry Hud­son, på upp­drag av det Ne­der­länds­ka ostin­dis­ka kom­pa­ni­et, seg­lan­de längs At­lant­kus­ten på jakt ef­ter en lämp­lig hamn. Han såg en vik som såg lo­van­de ut, styr­de in i den och nåd­de så små­ning­om det vi i dag kän­ner till som Man­hat­tans söd­ra ud­de.

Här härs­ka­de då en in­di­an­stam kal­lad Le­nape. Hen­ry Hud­son in­såg att han ha­de gjort ett fynd och köp­te mar­ken för tyg, glaspär­lor och bränn­vin till en sum­ma av 60 guil­den vil­ket mot­sva­ra­de 24 dol­lar. Sta­den som hol­län­dar­na grun­da­de döp­tes till Ni­ew Ams­ter­dam.

När brit­ter­na tog över, näs­tan 60 år se­na­re, byt­te sta­den namn till New York. Och när brit­ter­na lyf­te an­kar och seg­la­de iväg, ef­ter själv­stän­dig­he­ten 1782, tog ut­veck­ling­en fart på all­var.

Från att ha va­rit en oan­sen­lig ut­post för han­del mel­lan ur­sprungs­be­folk­ning­en och hol­län­dar­na har New York ut­veck­lats till den mest in­fly­tel­se­ri­ka sta­den i USA och en le­dan­de världs­met­ro­pol.

Kom­mer­si­a­lis­men är ett av led­or­den i den nya ba­sut­ställ­ning­en New York at Its Co­re på Mu­se­um of the Ci­ty of New York. Ut­ställ­ning­en lyf­ter ock­så fram tre and­ra te­man ut­mär­kan­de för just New York – näm­li­gen mång­fal­den, den ur­ba­na mas­san och kre­a­ti­vi­te­ten.

Med hjälp av hund­ra­tals fö­re­mål, fil­mer, ljudupp­tag­ning­ar och in­ter­ak­ti­va pre­sen­ta­tio­ner av kän­da New Yor­ka­re lyc­kas mu­se­et på ett ro­ligt och in­for­ma­tivt sätt vä­va sam­man sta­dens rö­ri­ga och pul­se­ran­de historia.

Sla­var­nas New York

Un­der si­na förs­ta se­kel bygg­des New York av sla­var, skep­pa­de från Afri­ka till New Yorks hamn. Sla­ve­ri­et tog fart un­der den brit­tis­ka eran och var fem­te New Yor­ka­re var slav 1740 vil­ket in­ne­bar att New York var den ko­lo­ni som ha­de näst mest sla­var, ef­ter Char­leston.

”En sats unga fris­ka nya neg­rer – män, kvin­nor, poj­kar och flic­kor i ål­dern 10 till 22 år – säljs till ett lågt pris” står det på en re­klamaf­fisch för en auk­tion.

Ut­ställ­da är ock­så bland an­nat en fot­bo­ja, an­vänd för att ku­va en slav.

Brit­ter­na ha­de ett fast grepp om sla­var­na vil­ket led­de till upp­lopp, rym­ning­ar och hår­da straff för sla­var­na.

Ovär­der­li­ga in­vand­ra­re

Se­na­re, un­der det se­na 1800-ta­let och ti­di­ga 1900-ta­let kom emi­gra­tio­nen att spe­la en ovär­der­lig roll för New Yorks ut­veck­ling, trots att många vred si­na hän­der när de fat­ti­ga in­vand­rar­na från Eu­ro­pas kris­drab­ba­de län­der, bland dem Ir­land och Ita­li­en, väll­de in.

Det fi­na mu­se­et på El­lis Is­land do­ku­men­te­rar mil­jo­ner in­vand­ra­re.

”He­la Eu­ro­pa kom­mer till USA, i syn­ner­het de som in­te kan liv­nä­ra sig hem­ma. Vad ska vi gö­ra med dem?” kla­ga­de en av sta­dens le­dan­de her­rar när an­storm­ning­en sat­te fart.

Det giv­na sva­ret var att sät­ta dem i ar­be­te.

New Yorks skyskra­por, bro­ar och tun­nel­ba­nor har byggts av in­vand­ra­re. De väl­be­ställ­da newyor­kar­nas hem­bi­trä­den var of­ta in­vand­ra­re.

In­vand­ring­en tog fart i mit­ten av 1800-ta­let och kom att präg­la sta­den för all­tid. Ini­ti­alt för­änd­ra­des de­mo­gra­fin. Lo­wer East Si­de för­vand­la­des till ett tätt­be­byggt om­rå­de där fa­mil-

jer­na bod­de trångt, där sjuk­do­mar gras­se­ra­de och där bar­na­död­lig­he­ten var hög.

De burg­na in­vå­nar­na flyd­de upp­åt längs Man­hat­tan och lät upp­fö­ra fa­shio­nab­la hem på bå­da si­dor­na om Cen­tral Park. Den som be­sö­ker Frick Col­lec­tion, in­hyst i stål­mag­na­ten Hen­ry Fricks for­na herr­gård, på 70:e ga­tan kan få en in­blick i hur de ri­ka ha­de det.

New Yorks älds­ta ga­ta – Bo­we­ry – var ett till­håll för sko­ja­re, gam­blers och ka­baréar­tis­ter. Så små­ning­om blev det liv­ak­ti­ga nö­jesut­bu­det fö­re­bil­den för Bro­ad­way och Hol­ly­wood.

De­pres­sivt på 1970-ta­let

Bör­skra­schen på 1920-ta­let slog hårt mot New York, men de­pres­sivt var det ock­så på 1970-ta­let – ett de­cen­ni­um då New York var en far­lig stad. Kri­mi­na­li­te­ten flo­re­ra­de, so­por­na låg i dri­vor längs ga­tor­na och in­vå­nar­na flyd­de till de lug­na för­or­ter­na i New Jer­sey och på and­ra håll i del­sta­ten New York. In­täk­ter­na mins­ka­de ef­tersom ock­så de fö­re­tag som ha­de råd läm­na­de sta­den. En bank­rutt ho­ta­de men den ame­ri­kans­ka sta­ten kom till und­sätt­ning.

In­vå­na­ran­ta­let sjönk, för förs­ta gång­en i New Yorks historia.

Mi­chael Bloom­berg och Rudy Gi­u­li­a­ni har gått till histo­ri­en som borg­mäs­tar­na som höj­de New Yorks an­se­en­de och sat­te fart på sta­dens at­trak­tions­kraft.

En li­ten men seg­li­vad sym­bol för det­ta är slo­ga­nen I lo­ve New York där ett rött hjär­ta ersätter or­det lo­ve. Lo­gon är ri­tad av Mil­ton Gla­ser.

Be­slut­samt mot­stånd

To­le­rans, mot­stånd och ener­gi är drag ty­pis­ka för newyor­kar­na. Från mo­dern tid minns vi hur sta­dens in­vå­na­re be­slut­samt väg­ra­de lå­ta sig för­la­mas ef­ter den för­ödan­de ter­ror­at­tac­ken den 9 sep­tem­ber 2001. Själ­va at­tac­ken får in­te myc­ket ut­rym­me på ut­ställ­ning­en vil­ket kan be­ro på att New York stän­digt ut­sätts för at­tac­ker.

Fram­ti­den då?

Tun­nel­ba­nan är New Yorks be­hän­di­gas­te trans­port­me­del och skram­lar fram med våld­sam fart i un­der­jor­den. Ut­ställ­da är bland an­nat den sil­ver­spa­de som an­vän­des för att ta det förs­ta spad­ta­get i det enor­ma byg­get och den förs­ta tun­nel­ba­ne­bil­jet­ten, såld 1904.

I dag an­vän­der 5,6 mil­jo­ner pas­sa­ge­ra­re tun­nel­ba­nan dag­li­gen. För ba­ra någ­ra år se­dan fär­dig­ställ­des två nya tun­nel­ba­nesta­tio­ner, en vid Hud­son Yards och en vid And­ra ave­nyn.

Men tun­nel­ba­nan är ock­så ett sor­ge­barn, då­ligt un­der­hål­len och i skri­an­de be­hov av mo­der­ni­se­ring. Det­sam­ma gäl­ler trans­por­ter­na över­lag som nu listas som New Yorks kanske störs­ta ut­ma­ning.

De två tåg­sta­tio­ner­na Penn Sta­tion och Grand Cen­tral Sta­tion bor­de ock­så re­no­ve­ras och fjärr­bus­sar­na får in­te läng­re plats på ter­mi­na­len vid Hud­son.

New York är för­bun­det med my­ter och vi­sio­ner och med stän­di­ga för­änd­ring­ar. Den som i dag be­sö­ker met­ro­po­len re­kom­men­de­ras en sväng till High Li­ne. Fot­gäng­ar­strå­ket

på den for­na järn­vä­gen har för­längts och sträc­ker sig nu till den nya stads­de­len Hud­son Yards där 16 skyskra­por och ett nytt land­mär­ke döpt till The Ves­sel ska stå klart vå­ren 2019.

❞ Det var en fin dag att an­län­da till New York Ci­ty. Ing­en vän­ta­de på mig, allt låg fram­för mig.

Pat­ti Smith, Just kids

FO­TO. TT-AP

Fo­to: DetroIt PuBLISHINg Co.

Fo­to: FILIP WoLAK/Mu­Se­uM oF tHe CI­ty oF NeW yorK

Mul­ber­ry Stre­et cir­ka 1900. Kvar­te­ren blev kän­da som Litt­le Ita­ly.

Newspapers in Swedish

Newspapers from Finland

© PressReader. All rights reserved.