Dags att kal­la in ex­per­ter för att grans­ka re­for­men

Hufvudstadsbladet - - Opinion & Debatt - ARPO AROMAA pro­fes­sor eme­ri­tus, Helsing­fors

SO­CI­AL- OCH HÄLSOVÅRDS-RE­FOR­MEN So­ci­al- och häl­so­vårds­re­for­mens ur­sprung­li­ga syf­te var po­si­tiv – att för­bätt­ra häl­so- och sjuk­vår­den, säk­ra dess till­gäng­lig­het samt att öka val­fri­he­ten. Ty­värr har det vi­sat sig att de fak­tis­ka än­da­må­len och de­ras in­ver­kan är helt an­norlun­da.

Tjäns­ter kom­mer att flyt­tas till allt stör­re en­he­ter, av­stån­den blir läng­re och till­gäng­lig­he­ten för­säm­ras. Den störs­ta de­len av häl­so- och sjuk­vår­den kan or­ga­ni­se­ras i re­la­tivt små en­he­ter om man har kon­sul­ta­tions­stöd från den spe­ci­a­li­se­ra­de sjuk­vård. Val­fri­he­ten har för­vrängts till möj­lig­he­ten att väl­ja mel­lan jät­testo­ra or­ga­ni­sa­tio­ner fastän män­ni­skor­na vill väl­ja den vår­dan­de per­so­nen. En­ligt re­ge­ring­ens för­slag skall land­ska­pet ac­cep­te­ra va­let och be­vil­ja ser­vice­sed­lar. Det ska­par ty­värr ett för­drö­jan­de steg mel­lan all­män­lä­ka­ren och spe­ci­a­list­vår­den. Var­för har man in­te lik­nan­de ar­range­mang i and­ra län­der?

På re­ge­ringsni­vå på­står man att det nya sy­ste­met in­ne­bär sto­ra be­spa­ring­ar, men det är in­te sant. Man kan spa­ra mil­jar­der eu­ro från de of­fent­li­ga kost­na­der­na en­bart om man re­du­ce­rar tjäns­ter, det vill sä­ga med att för­säm­ra ser­vicen. El­ler med att hö­ja av­gif­ter­na av­se­värt. Ett kost­nads­tak be­stämt av Fi­nans­mi­ni­s­te­ri­et är en sä­ker me­tod för att bå­de re­du­ce­ra de of­fent­li­ga kost­na­der­na och för­säm­ra tjäns­ter­na.

Un­der 1980–1990-ta­len led­de jag egen­lä­kar­ex­pe­ri­men­tet som om­fat­ta­de 40 000 in­vå­na­re (Pri­vat­lä­ka­re som egen­lä­ka­re, Folk­pen­sions­an­stal­tens pub­li­ka­tio­ner 1995). Re­sul­ta­ten var yt­terst bra. Till­gäng­lig­he­ten av tjäns­ter och män­ni­skor­nas be­lå­ten­het blev myc­ket bätt­re. Egen­lä­kar­ex­pe­ri­men­tets kost­na­der var 5 pro­cent hög­re än den van­li­ga häl­so­central­vår­dens. Des­sa nå­got hög­re kost­na­der för­or­sa­ka­des av att de som ti­di­ga­re in­te fick vård nu ha­de till­gång till den nöd­vän­di­ga lä­kar­ser­vicen.

Ut­an so­ci­al- och häl­so­vårds­re­for­mens jät­testo­ra ad­mi­nist­ra­ti­va ar­range­mang kun­de man i egen­lä­kar­ex­pe­ri­men­tet bo­ta al­la vik­ti­ga bris­ter. Den kom­man­de re­for­men bor­de lämp­li­gast byg­gas på det nu­va­ran­de ser­vice- och er­sätt­nings­sy­ste­met. Folk­pen­sions­an­stal­tens sjuk­vårds­er­sätt­ning­ar är ett myc­ket enkla­re sy­stem än de kom­pli­ce­ra­de ser­vice­sed­lar­na. Hit­tills har Fin­land in­te haft råd med lagstad­ga­de sjuk­vårds­er­sätt­ning­ar på 60 pro­cent. Hur kan vi i fram­ti­den ha råd att be­ta­la en stor del av al­la

❞ Ut­an so­ci­a­loch häl­so­vårds­re­for­mens jät­testo­ra ad­mi­nist­ra­ti­va ar­range­mang kun­de man i egen­lä­kar­ex­pe­ri­men­tet bo­ta al­la vik­ti­ga bris­ter.

kost­na­der i bå­de den of­fent­li­ga och pri­va­ta sek­torn?

Nu ger re­ge­ring­en ett in­tryck att land­ska­pen kan sty­ra re­gi­o­ner­nas ser­vice och be­härs­ka kost­na­der­na. Vå­ra eg­na ti­di­ga­re ut­red­ning­ar vi­sa­de att uni­ver­si­te­ten och uni­ver­si­tets­cen­tral­sjuk­hu­sen in­te ha­de rim­li­ga pla­ne­rings­re­sur­ser för att sty­ra sjuk­hus­di­strik­tens tjäns­ter. Det är in­te tro­vär­digt att de på­bör­jan­de land­ska­pen kan ta hand om ut­red­ning­ar, pla­ne­ring och styr­ning.

Nu vo­re det skäl att stan­na upp och nog­grant grans­ka al­la pla­ner och de­ras in­ver­kan. Det­ta ar­be­te krä­ver kom­pe­ten­ta ex­per­ter. År ef­ter år har okun­ni­ga po­li­ti­ker för­sökt ut­veck­la häl­so- och so­ci­al­vår­den. Nu är det änt­li­gen tid att in­vol­ve­ra kun­ni­ga ex­per­ter i ar­be­tet. Man bor­de ge en ex­pert­grupp sex må­na­der tid för det­ta ar­be­te. Na­tur­ligtvist bör re­sul­ta­tet pre­sen­te­ras för de po­li­tis­ka be­sluts­fat­tar­na.

Newspapers in Swedish

Newspapers from Finland

© PressReader. All rights reserved.