Din nya bostad tänker själv

Din framtida bostad väntar runt hörnet, fylld med spännande ny teknik som gör livet bekvämare, roligare och hållbarare. Men också mer komplicerat och övervakat.

Hur vill vi bo i framtiden? Det är ett tema med många infallsvinklar. Byggherrar, bostadsbolag, politiker, experter och forskare har alla sina bidrag att komma med. Samt naturligtvis de boende själva.

I Sverige har ett stort mäklarföretag frågat över 2 000 personer mellan 18 och 65 år via en webbenkät just denna fråga – hur vi vill bo i framtiden. Den övergripande och föga förvånande bilden, som svaren förmedlar, är att vi i framtiden vill ha uppkopplade hem med fler tekniska funktioner och ökad närhet till grönska, vatten och natur.

De tekniska funktionerna som är populärast att längta efter är ett hem som städar och dammar sig själv, en tvättstuga som tvättar, stryker och viker kläder automatiskt, mobila robotar som hjälper till med städning och matlagning, samt möjlighet att styra all teknik och belysning via mobilen.

I framtiden tror fyra av tio av de som svarat på enkäten att självförsörjande bostäder med egna odlingar och spannmål kommer att bli vanligare. 30 procent tror också att tillfälliga boenden, exempelvis containerbostäder, blir en mer frekvent bostadsform. Var fjärde person svarar att all inclusive-boenden, där man har egen kemtvätt och kock, kommer bli en möjlig vardag. Andra intressanta tjänster för framtidens bostad var hemleverans av mat, tvättservice, grovsophämtning, personlig tränare, massageterapeut, kock, trädgårdsmästare, läkare och djurpassning.

Mäklarföretagets rapport pekar på ett par skiften i hur vi betraktar vårt boende inom en inte alltför avlägsen framtid. För det första att tekniken tågar in i vår vardag, även om det kanske inte går så fort som många tycks önska. Självstädande hem och helautomatiska tvättstugor lär dröja ett antal år. Att däremot kunna styra all teknik och belysning via mobilen är i stort sett på plats redan i dag. En annan trend är ökad fokus på hållbarhet och närhet till naturen – i den mån det är möjligt i en allt mer urbaniserad värld. Den tredje tydliga trend man kan få fram ur materialet är att tjänsteutbudet kring vår bostad ökar snabbt.

Dessa trender är naturligtvis lika relevanta i Finland som i Sverige. I en artikel i HBL (18.3.2016) bekräftar forskare vid Tammerfors tekniska universitet och grundaren av forskningsbolaget 15/30 att digitaliseringen av hemmen ökar. En teknik som redan håller på att bli vardag är röststyrning, som upplevs som enkelt och praktiskt, åtminstone av den yngre generationen.

De finska forskarna pekar också på en annan utvecklingstendens när det gäller bostäder, nämligen minimalismen och mindre fokus på materiellt överflöd. I stället för att samla på prylar samlar man på upplevelser. Återigen kan man skönja en viss skillnad mellan generationerna, där de äldre fortfarande är rätt så förtjusta i sina saker.

Allt fler i den unga generationen är beredda att ta ett steg till när det gäller boende och satsa på co-living. På båda sidor Atlanten växer den nya tidens kollektivboende upp i allt snabbare takt. I London är det Old Oak som gäller – värl-

De finska forskarna pekar också på en annan utvecklingstendens när det gäller bostäder, nämligen minimalismen och mindre fokus på materiellt överflöd.

Bengt Wahlström är svensk civilekonom, omvärldsanalytiker och författare med framtidsfrågor som specialitet.

dens största kollektivboende med 550 hyresgäster, mestadels millennials, det vill säga födda på 1990-talet. För runt 1 000 euro i månaden får man ett eget krypin på 12 kvadratmeter med säng, dusch och toa, men framför allt tillgång till husets alla andra aktiviteter, från restauranger och kaféer till bibliotek, mysrum, lounger, gemensamma kök, takterrasser och hemliga trädgårdar. Fast, enligt ett reportage i The Economist, är det främst den trivsamma och rejält tilltagna tvättstugan som lockar flest hyresgäster. I USA heter motsvarigheten Ollie med kollektivhus i Pittsburgh, Los Angeles och Queens, New York. Principen är densamma. Pyttesmå lägenheter, men massa kringaktiviteter och allt till en någorlunda anständig hyra.

Visst finns det, vid en första anblick, likheter mellan co-living och ett vanligt studenthem, men skenet bedrar. Här är mixen av hyresgäster annorlunda (även om unga dominerar) liksom utbudet av kringaktiviteter och därmed livsstil. Förutom co-living är det även co-working som gäller. Här nätverkar man och skapar affärer. Ett finskt exempel är MOW Mothership Of Work. Som namnet indikerar handlar det från början om co-working, men konceptet har vidgats. Under Flow-festivalen i Helsingfors förra året gjorde man om sina co-workinglokaler MOW Stargate till ett popup-co-living.

Men vi som inom den överskådliga framtiden ändå föredrar att fortsätta bo för oss själva eller med våra närmaste, står också inför rätt stora förändringar, när teknik och hållbarhet alltmer präglar vårt boende. Så småningom kommer praktiskt taget hela bostaden vara uppkopplad, smart och tänka själv. Redan vid ytterdörren märks skillnaden, när det vanliga nyckellåset är utbytt mot ett digitalt som du kan öppna med din mobil. och som håller ordning på vem som går genom dörren och när. I köket är alla apparater från kyl och frys till spis och ugn uppkopplade på nätet och hjälper hyresgästen vänligt, men bestämt med inköp och matlagning.

Om din lägenhet eller villa över huvud taget har något kök, det vill säga. Möbeljätten Ikea tror att det traditionella köket snar är historia och ersätts med gemensamma matlagningsutrymmen som vi delar, precis som i co-living. Det beror, enligt Ikea, på att urbaniseringen leder till att utrymmet i våra städer krymper och därför måste utnyttjas smartare. Samma väg kan för övrigt vardagsrummet gå, när samling kring tv-soffan blir en alltmer sällsynt företeelse, eftersom alla husets medlemmar tittar på olika strömmade program på sina respektive mobiler och plattor.

Hållbarhetsaspekten får också sin del av teknikutvecklingen, när energi- och vattenförbrukning i bostaden mäts individuellt och i realtid, vilket enligt forskning, lär få oss att ändra våra vanor och beteende i miljövänligare riktning. Återstår att se hur det går med den vertikala stadsodlingen, där vi förväntas odla åtminstone våra egna grönsaker i balkonglådorna eller andra specialdesignade utrymmen.

Man ska dock vara medveten om att denna bekväma och upplevelseinriktade bostadsdröm som gör det så mycket enklare att få ihop vardagspusslet har ett pris – integriteten.