Ekonomer: rätt utformad är arvsskatten bra
Sverige och Norge slopade arvsskatten för flera år sedan.
Av EU:s 28 medlemsländer finns arvsskatt i 18. Sverige och Norge hör till de länder som slopat sin arvsskatt. Argumenten har varit i stort sett desamma som nu förs fram i den finländska debatten: skatten slår fel och kan kringgås genom planering. Den gör det svårare att ta över företag från föräldrarna.
Ekonomer som HBL har talat med i Sverige och Norge anser ändå att arvsskatten, om den är rätt utformad, är en bra skatt.
– Ur fördelningspolitisk synvinkel är arvsskatten träffsäker, samtidigt som skadeverkningarna på tillväxten är små, säger professor Jarle Møen på Handelshögskolan i Bergen.
Men varken i Sverige eller i Norge är det aktuellt att återinföra en arvsskatt.
Också på HBL:s insändarsida i dag diskuteras den finländska arvsskatten.
Debatten om arvsskattens vara eller icke-vara är åter aktuell i Finland. Ett medborgarinitiativ som syftar till att avskaffa arvsskatten fick i mars på kort tid de 50 000 namnunderskrifter som krävs för att riksdagen ska ta upp frågan. Det torde ske i höst.
I Norden har både Sverige och Norge avskaffat arvsskatten, medan Danmark stegvis håller på att lindra beskattningen när företag går i arv.
I Sverige togs arvsskatten bort 2004, bland annat med motiveringen att den försvårade övertagande av föräldrarnas företag. Ett annat argument var att arvsskatten var tung att administrera i relation till vad den inbringade.
Gränsen för vad man fick ärva skattefritt var jämförelsevis låg i Sverige, cirka 7 000 euro för närstående och 2 000 euro när det gällde mera avlägsna släktingar.
– Det ledde till att väldigt många måste betala. Samtidigt var det lätt att kringgå skatten genom planering, särskilt för dem som var förberedda på arvet, säger Åsa Hansson, docent i nationalekonomi vid Lunds universitet.
Fram till slutet av 2004 hade Sverige såväl arvs- och gåvoskatt som förmögenhetsskatt. I regeringen satt Socialdemokraterna tillsammans med Vänsterpartiet.
– Det var Vänsterpartiet som valde att arvsskatten skulle slopas, eftersom man ansåg att den drabbade låginkomsttagare mer än förmögenhetsskatten. Följden blev bara att slopandet av arvs- och gåvoskatten öppnade en möjlighet att också kringgå förmögenhetsskatten. Sista december varje år kunde man ge bort sin förmögenhet och få tillbaka den i januari, säger Hansson.
Det ledde till att Sverige slopade också förmögenhetsskatten 2007.
Känslomässiga argument
I Norge avskaffades arvsskatten 2014. Enligt Jarle Møen, professor vid Handelshögskolan i Bergen, var ett av huvudargumenten att reglerna var dåliga: arvsskatten slog oproportionerligt hårt mot medelklassen med små arv, jämfört med de stora förmögenheterna.
– Ett alternativ hade förstås varit att ändra reglerna, men politiskt fanns det inget stöd för det, säger Møen.
Precis som i den finländska debatten var argumenten i Norge ofta emotionellt laddade och kunde handla om sommarstugor som folk inte hade råd att ta över, fast de hade funnits i familjen i generationer.
– I och för sig kunde det handla om värdefull egendom, men skatten upplevdes ändå oskälig när det var stugor som folk hade vuxit upp med, säger Møen.
”Bra skatt”
I egenskap av nationalekonomer anser både Hansson och Møen att arvsskatten – om den är rätt utformad – är en bra skatt.
– Ur fördelningspolitisk synvinkel är arvsskatten träffsäker, samtidigt som skadeverkningarna på tillväxten är små, säger Møen.
Åsa Hansson är medförfattare till rapporten Kapitalbeskattningens förutsättningar som SNS Konjunkturråd publicerade tidigare i år. Rapporten rekommenderar att en arvsskatt på riktigt stora arv ska införas i Sverige. Huvudargumentet är rättviseaspekten.
– Vi kan se att inkomstklyftorna ökar, framför allt när det gäller kapitalinkomster. Arven är inte den enda källan till ojämlikheten, men de späder på den. Om man anser det vara viktigt att alla har ungefär samma chanser i livet så är en arvsskatt det bästa instrumentet att nå dit, säger Hansson.
Den föreslagna arvsskattens effekter på statsfinanserna skulle dock vara marginella. Hansson är också väl medveten om arvsskat-
Om man anser det vara viktigt att alla har ungefär samma chanser i livet så är en arvsskatt det bästa instrumentet att nå dit. Åsa Hansson docent i nationalekonomi, Lunds universitet
tens problem, särskilt vad gäller företag som går i arv.
– I många länder undantar man företagstillgångar från arvsskatten, men det gör det lättare att kringgå den.
Hon lyfter också fram svårigheterna med att värdera tillgångar rätt. Vid dödsfallet kan till exempel en aktieportfölj ha ett visst värde, men när den väl övergått till nästa ägare och skatten ska betalas kan värdet ha rasat, till exempel om börsen störtdyker.
Trots att både Hansson och Møen i princip är för en arvsskatt, vill ingen av dem återgå till det system som tidigare rådde i
respektive land.
– I Sverige var arvsskatten ganska absurd eftersom också väldigt små arv beskattades.
Varken i Sverige eller i Norge förs någon politisk debatt om att återinföra arvsskatten.
– Folk på vänsterkanten stöder tanken i princip, men politiskt inser alla att det är väldigt svårt att återinföra en skatt som en gång tagits bort, säger Møen.
”Inte att rekommendera”
Också bland finländska ekonomer är en allmän uppfattning att arvsskatten är mindre skadlig för den ekonomiska tillväxten än andra skatter. Det visar en snabbgallup på sajten Ekonomistikone. fi, där ett antal nationalekonomer ombeds ta ställning till aktuella frågor.
En som är emot arvsskatt är Tom Berglund, professor i nationalekonomi vid Hanken. Han säger att arvsskatten inte är helt fel i en sluten ekonomi, och den har inte så stora snedvridande effekter som de flesta andra skatter. Men i en öppen ekonomi är arvsskatten inte speciellt smart, säger Berglund.
– Den leder till att den förmögenhet som ackumulerats i värdepappersportföljer försvinner ut ur landet till länder som inte har arvsskatt. Vill vi främja inhemskt ägande av finländska börsbolag så är arvskatt inte att rekommendera.
Inom EU finns arvsskatt i 18 länder av 28. Förutom Sverige och Norge saknas arvsskatt i bland annat Österrike, Cypern, Tjeckien och Portugal. Trots krav på en harmonisering inom EU, för att undvika skatteflykt till lågskatteländer, är principen att varje medlemsland självt bestämmer över sina skatter.
Se även insändare på sidan 10.
Vill vi främja inhemskt ägande av finländska börsbolag så är arvskatt inte att rekommendera.
Tom Berglund
professor i nationalekonomi, Hanken Ur fördelningspolitisk synvinkel är arvsskatten träffsäker, samtidigt som skadeverkningarna på samhällsekonomin är små.
Jarle Møen
professor i ekonomi, Handelshögskolan i Bergen