Richardsson knep FM-guld – Eriksson besviken
Efter sju mödor, åtta besvär och två långa år är Sandra Eriksson tillbaka. Insatsen i hindercomebacken? En total missräkning. Camilla Richardsson löpte i mål som ohotad etta och försvarade guldet.
Uppladdningen var allt annat än optimal. När Sandra Eriksson ställde sig på startstrecket i Kalevaspelen hade hon inte löpt ett hinderlopp sedan Sverigekampen 2016.
De senaste säsongerna hade förstörts på grund av ihärdiga skador och operationer. Hinderträningen hade hon börjat med igen de senaste veckorna.
Med andra ord: formen var ett stort frågetecken. Målsättningen var ändå solklar: att underskrida EM-gränsen på 9.55,00 och göra Camilla Richardsson sällskap i planet till Berlin. Så blev det inte. Visst, en idrottare löpte under EM-tiden. Camilla Richardsson korsade mållinjen på formidabla 9.51,46. En stark insats särskilt med tanke på att Eriksson drog ner på tempot i inledningen.
– Jag trodde hon skulle dra mer. Visst gjorde hon det också i början, men det gick inte så snabbt, säger Vasa IS-löparen Richardsson.
Något regelrätt teamarbete blev det aldrig frågan om.
– Vi diskuterade lite farthållning på förhand, men konstaterade att det handlar om FM-medaljer.
Guldet smakade bättre än tidigare
Med några varv kvar orkade inte Eriksson längre i Richardssons tempo. Hon lunkade i mål på 10.21,50. Efter målgången försökte hon först undvika intervjuzonen. Till slut lade hon en handduk på huvudet och gick förbi journalisterna utan att stanna. Besvikelsen var stor och uppenbar.
– Sandra har betydligt bättre kapacitet än hon visade upp i dag. Jag är inte alls avundsjuk på henne. Att löpa hinder är helt annorlunda än att löpa slätt, säger Richardsson, som vann över Eriksson för första gången någonsin. Eriksson tog tio raka guld på sträckan innan Richardssons seger i fjol.
– Det var en lite tyngre dag på jobbet för Sandra.
Guldet i år smakade bättre än i fjol för Richardsson.
– Det känns jättebra. I fjol fick jag egentligen guldet gratis, i år blev det också rätt behagligt till slut.
I toppform
För Richardssons del var loppet framför allt ett bevis på att formen är precis där den ska vara med EM i Berlin runt hörnet. Utan den långsamma inledningen kan det hända att Richardsson hade åkt hem med nytt personbästa – nu gäller fortfarande tiden från Prag 2017:9.41,73.
– Jag är absolut på rätt spår, säger Richardsson.
Richardsson hade en kylpåse på enda foten i intervjuzonen, men intygade att det inte går någon nöd på henne.
– Jag landade lite snett efter en vattengrav, men foten känns okej. Det är bara en försiktighetsåtgärd.
Det är med andra ord väldigt sannolikt att Richardsson är den enda kvinnliga hinderlöparen som representerar Finland i EM, som inleds den 7 augusti.
Finlands lag utnämns på måndag, men idrottare har tid fram till nästa veckas söndag att spräcka EMgränsen.
Om Eriksson kommer att göra några till försök på EM-gränsen är högst oklart. Tystnaden efter loppet och silvertiden vittnar ändå om att EM är allt annat än realistiskt för IK Falken-löparen, som tagit hela 14 guld och två silver i Kalevaspelen.
SPT-SEBASTIAN BACKMAN