Osäkerheten ökar inför valet i Mali
En fredsprocess kom trots det igång. Men under den senaste tiden har islamistiska terroristers verksamhet i landet trappat upp våldet och det blir alltmer osannolikt att det planerade presidentvalet i slutet av veckan kommer att hållas. I dag ses Mali som en av de största krutdurkarna på den afrikanska kontinenten.
För inte länge sedan såg det ut som om Mali i det inre av Västafrika skulle vara ett gott exempel på en stat som lyckats övergå från en mångårig diktatur till en stabil demokrati. Men med militärkuppen i mars 2012 slogs allt i spillror.
Konflikten i Mali har trappats upp. Under två dagars våldsamma attacker i slutet av april dödades över fyrtio civila i norra Mali av grupper med jihadistanknytning. Två veckor tidigare attackerades ökenstaden Timbuktus flygplats. En FN-soldat dödades och nära tjugo soldater från franska trupper och FN skadades. Mali, som en gång stod ut som en demokratisk och stabil stat i Afrika, har blivit en av de farligaste FN-insatserna i världen.
En lösning på konflikten verkar mer avlägsen än någonsin. Och nu hotas presidentvalet nästa söndag, och därmed det bräckliga fredsavtal som undertecknades i juni 2015. De lokala och regionala valen har redan skjutits upp två gånger, senast den 1 april.
Valdeltagandet omgärdas dessutom av en rad frågetecken. Unga som har fyllt arton under de senaste årens oroligheter saknar ID-kort och är inte registrerade i röstlängden. Många varnar också för att jihadister kommer angripa valen. Ett annat problem är att många malier befinner sig i flyktingläger i grannländer dit de flydde undan oroligheterna 2012. De har inte heller möjlighet att rösta.
”Mali trots allt demokratiskt”
Malis nationella försoningsminister Mohamed el Moctar är ändå övertygad om att sommarens val kommer att genomföras. Vi träffades tidigare i våras i huvudstaden Bamakos regeringskvarter. Det är en varm dag och ministerns helvita, svala kaftan matchar de ljusa gardinerna som täcker fönstren i hans kontor.
Mali är trots allt demokratiskt, hävdar el Moctar, och ett problematiskt vakuum skulle uppstå om valet ställs in.
– Vi hoppas att många ska ha kommit hem i juli. Om det fortfarande finns flyktingar i Mauretanien, Burkina Faso eller Niger kom- mer de ges möjlighet att rösta i lägren, förklarar han.
På frågan om oroligheter kommer att bryta ut under valet svarar ministern att man aldrig vet, men att hans förhoppning är att det ska förbi lugnt.
Det enda presidentval som hållits efter krisens utbrott, år 2013, gick också bra, trots att situationen även då var dålig. Kanske kan Mali överraska omvärlden även i sommar.
I fredsavtalet beskrivs en rad åtgärder som ska genomföras för att
skapa bestående fred, bland annat ska staten investera i vård, skolor och brunnar i norr.
Det sågs som ett steg i rätt riktning då premiärministern Soumeylou Boubeye Maiga under lugna former besökte Kidhal i mars. Staden har kontrollerats av tuaregrebeller sedan 2012. Men hittills har fredsavtalets åtgärder inte genomförts och läget är fortsatt kritiskt. FN:s säkerhetsråd har uttryckt stark oro över situationen. För att pressa parterna att agera enligt avtalet har FN beslutat om sanktioner. De som inte lever upp till åtagandena ska straffas med reseförbud och frysta ekonomiska tillgångar.
– Det ställer till problem att fredsavtalet inte genomförts, det är oroande, medger Mohamed el Moctar. Problemet är att få representanter från landets alla regioner att komma överens, förklarar han.
”Arbetet med de skäggiga pågår”
Under 2016 genomförde jihadistiska grupper fler än 250 attacker i Mali och den omgivande västafrikanska regionen. Konflikten har spridit sig och en ny, större kris finns i landets centrum, enligt en nyutkommen skrift från Stockholms internationella fredsforskningsinstitut, Sipri.
Staten saknar i dag kontroll över delar av landets centrala områden. Malis armé har vid flera tillfällen, både i norr och i söder, förväxlat civila med jihadister och dödat oskyldiga, enligt Human Rights Watch. Det har spätt på misstron mot staten och fått fler att ansluta sig till jihadisterna.
Försoningsministern el Moctar besökte nyligen centralt belägna Mopti och han delar bilden av att oroligheterna i landet flyttat söderut, men ger en delvis annan syn på läget.
– Militären arbetar med säkerhet och dialog för att folk inte ska påverkas av jihadisterna. Det är viktigt att människor inte bara ser gevär. De måste höra ord om försoning och sammanhållning. Det pågår arbete med de skäggiga, tillägger han och syftar på kampen mot jihadisterna.
Oron för att grupperna kan spridas till andra länder i regionen och även utgöra hot mot Europa är stark. Sedan årsskiftet har franska trupper i Mali genomfört flera räder mot jihadister. Vid ett par tillfällen har fransmännen samarbetat med före detta tuaregrebeller. Tuaregerna har även under de senaste veckorna genomfört flera egna attacker mot personer de anser har anknyt
Militären arbetar med säkerhet och dialog för att folk inte ska påverkas av jihadisterna. Det är viktigt att människor inte bara ser gevär. De måste höra ord om försoning och sammanhållning. Det pågår arbete med de skäggiga. Mohamed el Moctar Malis nationella försoningsminister
ning till jihadisterna. Källor uppger att uppemot 95 personer dödats, förmodligen av tuareggrupperna. FN talar om utomrättsliga avrättningar.
Målet är enligt tuaregrebellerna att slå ut jihadisterna, men det hela har urartat i stora konflikter mellan lokala folkgrupper.
Den stora massakern på civila i norra Mali i slutet av april riktades mot tuareggrupper. Ingen jihadistgrupp har tagit på sig dådet men det antas ha varit en hämndaktion för tuaregrebellernas angrepp. Att döda civila och sprida osämja och rädsla mellan lokala folkgrupper befaras även vara ett sätt för jihadisterna att
En lösning på konflikten verkar mer avlägsen än någonsin. Och nu hotas presidentvalet den 29 juli, och därmed det bräckliga fredsavtal som undertecknades i juni 2015. De lokala och regionala valen har redan skjutits upp två gånger, senast den 1 april.
Valdeltagandet omgärdas dessutom av en rad frågetecken. Unga som har fyllt arton under de senaste årens oroligheter saknar ID-kort och är inte registrerade i röstlängden. Många varnar också för att jihadister kommer angripa valen. Ett annat problem är att många malier befinner sig i flyktingläger i grannländer dit de flydde undan oroligheterna 2012. De har inte heller möjlighet att rösta.
”Mali trots allt demokratiskt”
Malis nationella försoningsminister Mohamed el Moctar är ändå övertygad om att sommarens val kommer att genomföras. Vi träffades tidigare i våras i huvudstaden Bamakos regeringskvarter. Det är en varm dag och ministerns helvita, svala kaftan matchar de ljusa gardinerna som täcker fönstren i hans kontor.
Mali är trots allt demokratiskt, hävdar el Moctar, och ett problematiskt vakuum skulle uppstå om valet ställs in.
– Vi hoppas att många ska ha kommit hem i juli. Om det fortfarande finns flyktingar i Mauretanien, Burkina Faso eller Niger kommer de ges möjlighet att rösta i lägren, förklarar han.
På frågan om oroligheter kommer att bryta ut under valet svarar ministern att man aldrig vet, men att hans förhoppning är att det ska förbi lugnt.
Det enda presidentval som hållits efter krisens utbrott, år 2013, gick också bra, trots att situationen även då var dålig. Kanske kan Mali överraska omvärlden även i sommar.
I fredsavtalet beskrivs en rad åtgärder som ska genomföras för att skapa bestående fred, bland annat ska staten investera i vård, skolor och brunnar i norr.
Det sågs som ett steg i rätt riktning då premiärministern Soumeylou Boubeye Maiga under lugna former besökte Kidhal i mars. Staden har kontrollerats av tuaregrebeller sedan 2012. Men hittills har fredsavtalets åtgärder inte genomförts och läget är fortsatt kritiskt. FN:s säkerhetsråd har uttryckt stark oro över situationen. För att pressa parterna att agera enligt avtalet har FN beslutat om sanktioner. De som inte lever upp till åtagandena ska straffas med reseförbud och frysta ekonomiska tillgångar.
– Det ställer till problem att fredsavtalet inte genomförts, det är oroande, medger Mohamed el Moctar. Problemet är att få representanter från landets alla regioner att komma överens, förklarar han.
”Arbetet med de skäggiga pågår”
Under 2016 genomförde jihadistiska grupper fler än 250 attacker i Mali och den omgivande västafrikanska regionen. Konflikten har spridit sig och en ny, större kris finns i landets centrum, enligt en nyutkommen skrift från Stockholms internationella fredsforskningsinstitut, Sipri.
Staten saknar i dag kontroll över delar av landets centrala områden. Malis armé har vid flera tillfällen, både i norr och i söder, förväxlat civila med jihadister och dödat oskyldiga, enligt Human Rights Watch. Det har spätt på misstron mot staten och fått fler att ansluta sig till jihadisterna.
Försoningsministern el Moctar besökte nyligen centralt belägna Mopti och han delar bilden av att oroligheterna i landet flyttat söderut, men ger en delvis annan syn på läget.
– Militären arbetar med säkerhet och dialog för att folk inte ska påverkas av jihadisterna. Det är viktigt att människor inte bara ser gevär. De måste höra ord om försoning och sammanhållning. Det pågår arbete med de skäggiga, tillägger han och syftar på kampen mot jihadisterna.
Oron för att grupperna kan spridas till andra länder i regionen och även utgöra hot mot Europa är stark.