Skogsbränder, bombplan och björkar

Lågor över hela Sverige. Så såg kartan över skogsbränderna ut i slutet av veckan.

Över femtio bränder rasade över ett område som sammanlagt är större än det som eldhärjades i den stora branden i Västmanland år 2014. Hundratals människor har evakuerats.

Också Finland har drabbats av stora, svårsläckta skogsbränder bland annat i Egentliga Finland och Lappland, och Inrikesministeriet manar till extrem försiktighet med öppen eld.

Väderprognoserna ger inget hopp om att brandbekämparna skulle få hjälp av naturens krafter. Som också vi väl känner till kramas stora delar av Europa av ett mäktigt högtryck som blockerar de fuktiga lågtrycken över Atlanten. Sverige skulle snabbt behöva minst 100 millimeter regn för att få bort den värsta torkan, men ingenting sådant är i sikte.

I fredags sade Dan Eliasson som är generaldirektör för Myndigheten för samhällsskydd och beredskap MSB att bränderna är bland de allvarligaste Sverige har upplevt. Lägets allvar framgår av att Eliasson medgav att flere av de största bränderna helt enkelt inte kan släckas innan vädret slår om. Brandkatastrofen i Sverige har nått samma dimensioner som de stora skogsbränderna i länder som Ryssland, Australien eller Nordamerika.

När Sveriges resurser för att bekämpa bränderna prövas till det yttersta visar det sig att beredskapen inte är vad de borde vara. Enligt Brandmännens riksförbund är det brist på både manskap och utrustning, en del brandstationer saknar till exempel en så elementär resurs som en tankbil.

Debatten har fokuserats på de stora vattenbombplanen som är det mest effektiva medlet mot stora skogsbränder. Via EU:s katastrofsamarbete har Sverige begärt och fått hjälp av vattenbombare bland annat från Italien. Det var sådana plan - och en väderförändring - som till slut fick bukt med branden i Västmanland.

Redan i mitten av 1990-talet testades ett vattenbombande flygplan, med gott resultat. Planet släckte elva skogbränder under provperioden, varav en var i Finland.

Men kostnaderna för att skaffa planet ansågs för höga.

Nu när antalet skogsbränder ökar också i Finland är det all orsak att på nytt undersöka om det är möjligt att tillsammans skaffa ett antal vattenbombare. Norge och de baltiska staterna är naturliga parter i en sådan anskaffning. Visserligen ger samarbetet inom EU tillgång till släckningsflygplan, men utryckningstiden blir betydligt kortare om planen startar i ett grannland och inte i Italien eller Frankrike.

Om en vattenbombare kan släcka en brand innan den har fått katastrofdimensioner och kräver insatser av hundtals man under många dagar är det en investering som lönar sig. Ett vattenbombplan är dessutom en betydligt mindre komplicerad gemensam försvarsanskaffning än låt oss säga ett stridsflygplan.

De senaste åren tyder på att klimatet går mot varma och torra somrar medan regnet faller under den kalla årstiden. Det gläder semesterfirarna, men inte odlarna och inte skogsägarna.

Men det är inte bara värmen och torkan som gör att skogsbränderna blir stora och förödande.

Författaren och journalisten Sven Olov Karlsson var en av dem som hals över huvud fick fly undan storbranden i Västmanland. Han har skrivit en bok, Brandvakten, om branden, dess orsaker, släckningsarbetet, och om varför skogbränderna ökar i hela världen. Boken nominerades till Augustpriset i fackklassen år 2017.

Ett allt varmare och torrare klimat är en viktig orsak till att skogsbränderna blir så stora. Men Sven Olov Karlsson pekar också på det moderna skogsbruket, där man har röjt undan lövträden och skapat monokulturer av tät tall- och granskog, där elden kan spridas i en takt av 80 meter i minuten.

Lövträden står bättre emot elden än de kådrika barrträden. Det vet man till exempel i Portugal där ekskogar, träd med tjock och motståndskraftig bark har ersatts av tallplanteringar. Där brinner det som aldrig tidigare.

Det var kanske inte bara av estetiska skäl man lät de breda gatorna kantas av björkar när man byggde upp nedbrunna trähusstäder.