Gamla motsättningar

●●Malis konflikt förklaras ofta med gamla motsättningar mellan grupper i landets södra och norra delar. Konflikten startade den 17 januari 2012 då tuareggerillan MNLA i norra Mali gjorde uppror mot regeringsarmén. Gerillan erövrade tre av landets norra provinser och utropade en oberoende nation, Azawad i norr.

●●Inom den statliga armén var man besviken på att de inte fått vapenkraft nog att bekämpa gerillan, och svarade med att i mars 2012 genomföra en regeringskupp där president Amadou Toumani Touré störtades. Armén lyckades dock inte slå tillbaka MNLA-gerillan i norr, som tvärtom stärkte sin ställning i regionen. Efter hand manövrerades MNLA ut av väpnade islamistgrupper som Ansar al-Din och Aqim vars mål är att göra landet till en stat med sharialagar.

●●När dessa avancerade söderut mot Bamako ingrep fransk och västafrikansk militär och drev ut islamistgerillan i öknen. I slutet av januari 2013 återtar franskledda styrkor kontrollen över Gao, Timbuktu och Kidal – de tre stora städerna i norr som varit i rebellernas kontroll.

●●Säkerhetsrådet godkände i april samma år skapandet av FN:s mångdimensionella integrerade stabiliseringsstyrka i Mali (Minusma).

●●Ett fredsavtal slöts i juni 2013 med tuaregrebellerna och i juli hade läget stabiliserats så att det blev möjligt att arrangera presidentval. Presidentvalet genomförs i två omgångar och sedan september 2013 är den förre premiärministern Ibrahim Boubacar Keïta, ledare för partiet Samling för Mali, landets president.

●●Under de senaste åren har konflikten mellan tuareggerillan och de väpnade islamistgrupperna eskalerat och resulterat i gisslandramer och självmordsdåd, FN-trupper har också angripits.

●●Extremislamister anklagas för flera massakrer på civilpersoner i norra Mali. I den senaste dödades 17 personer, många av dem äldre som brändes ihjäl i sina hem. Den 26 och 27 april dödades sammanlagt 43 personer, varav många kvinnor och barn, i två anfall. Attackerna uppges vara hämndaktioner för de anfall mot jihadister som väpnade tuareggrupper ska ha genomfört. Källor: Utrikespolitiska institutet i Stockholm, Wikipedia.