Flygskammen påverkar inte flygandet
Trots att miljömedvetenheten ökar fortsätter även flygtrafiken att öka och når rekordsiffror
Flygtrafiken upplever ett stort uppsving i Finland. Under årets första sex månader hade de finländska flygplatserna tolv procent fler passagerare än under motsvarande tidsperiod i fjol.
Samtidigt som det går allt bättre för flygbranschen är det många som funderar på flygandets klimatpåverkan.
– Klimatförändringen är det största hotet mot miljön och flygtrafiken med sin årliga tillväxt på upp till 4 procent för utvecklingen åt fel håll, säger Juha Aromaa, kommunikationschef på Greenpeace.
Markku Ollikainen, ordförande för Finlands klimatpanel, säger att flygbranschen måste ta sitt ansvar.
– Vill vi skuldlägga de låginkomstfamiljer som har råd att fly- ga på semester en gång om året och samtidigt lämna flygbranschen i fred?
I Sverige tog man i år i bruk en flygskatt. I Finland råder delade meningar om en sådan skatt, men klart är att beskattning av flygtrafik är allt annat än enkelt.
De finländska flygplatserna hade över 12 miljoner passagerare under årets sex första månader. Av dem reste drygt 10 miljoner från, till eller via Helsingfors-Vanda flygplats.
Det är en ökning med nästan 12 procent, eller 1,3 miljoner passagerare, från motsvarande tidsperiod i fjol. Över 84 procent av alla passagerare flög i utrikestrafiken. Mest ökade transferpassagerarna, det vill säga de som byter flyg i Finland. De var i år 24 procent fler än tidigare.
Den stora ökningen innebär att Helsingfors-Vanda flygplats betydelse som knutpunkt för flygtrafiken mellan Europa och Asien förstärkts, säger Joni Sundelin, ansvarig chef för flygplatsen, i ett pressmeddelande.
Ungefär hälften av resenärerna är finländare, men det är svårt att uppskatta om även finländarna flyger mer än förr, eftersom passagerarna inte statistikförs enligt nationalitet.
Juha Aromaa, kommunikationschef på Greenpeace, är oroad över det ökande flygandet.
– Det är ett problem vi måste lösa. Klimatförändringen är trots allt det största hotet mot miljön och flygtrafiken med sin årliga tillväxt på upp till 4 procent för utvecklingen åt fel håll. Vi behöver åtgärder som stoppar tillväxten och minskar på klimatpåverkan, säger Aromaa.
Utsläppen av växthusgaser från flygplanen skiljer sig från andra utsläpp markant på en punkt: de sker huvudsakligen högt uppe i luften.
– Då går 100 procent av utsläppen till atmosfären, i stället för att vatten och växtlighet skulle binda en del av det, säger Markku Ollikainen, professor i miljöekonomi vid Helsingfors universitet och ordförande för Finlands klimatpanel.
Enligt olika beräkningar är effekten av utsläppen ungefär dubbelt så stor på tio kilometers höjd som på markytan.
Klimatångest och flygskam
I Sverige fick en stor debatt om flygets och resandets miljövänlighet luft under vingarna i vintras. I en krönika i Expressen skrev tidningens biträdande kulturchef Jens Liljestrand följande: ”Jag är trött på att arbeta för att ha råd att gång på gång packa in mina barn i en sardinburk med plastmat och efter timmar av trängsel och tristess komma fram och ta selfies med en döende värld som bakgrund”.
Efter Liljestrands krönika har många debattörer och forskare tagit upp problemen med flygandet, både på sociala medier och i Sveriges ledande dagstidningar. I Dagens Nyheter ställs frågan om klimatskammen är den nya klimatångesten – om oron för klimatet bytts ut mot skam över sitt egna miljöförstörande beteende. Varför fattas den här diskussionen nästan helt och hållet i Finland? – Det kan handla om en kulturskillnad, att den samhälleliga debattkulturen är lite livligare i Sverige. Vi borde ta modell av svenskarna. Kanske klimatångest kunde fungera som en motor, men vi kunde börja en positiv diskussion om klimatförändringen och vad vi kan göra. Man kunde till exempel ha som personlig målsättning att flyga bara hälften så mycket som
Det lönar sig att tänka på hela sitt koldioxidavtryck: har man lättast att minska sina utsläpp från maten, resorna eller boendet, och agera enligt det. Om det känns lättare att sänka inomhustemperaturen med en grad än att låta bli att flyga lönar det sig att göra det.
Markku Ollikainen Ordförande för Finlands klimatpanel
På Helsingfors-Vanda flygplats använder fordonen förnybar diesel, vi producerar solenergi som täcker 10 procent av energibehovet i nya terminaler och resten av elen är producerad med vindkraft.
Mikko Viinikainen Chef för hållbar utveckling på Finavia
tidigare, säger Juha Aromaa.
Markku Ollikainen säger att vi inte ska låta oss luras av den samhälleliga debatten.
– Vill vi skuldlägga de låginkomstfamiljer som har möjlighet att flyga på semester en gång om året och samtidigt lämna flygbranschen i fred från all kritik?
Ollikainen säger att företagen måste ta sitt ansvar på samma sätt som vi måste se över våra konsumtionsvanor. Det är lätt att minska på sina personliga utsläpp om man låter bli att flyga ända till Phuket, säger han.
– Det lönar sig att tänka på hela sitt koldioxidavtryck: har man lättast att minska sina utsläpp från maten, resorna eller boendet, och agera enligt det. Om det känns lättare att sänka inomhustemperaturen med en grad än att låta bli att flyga lönar det sig att göra det, säger Ollikainen.
Trots att flygdebatten än så länge mest lyst med sin frånvaro finns klimatångesten nog också här, säger han.
– Vi vet att många unga finländare drömmer mardrömmar om klimatet. Jag har till exempel på mina föreläsningar fått frågan huruvida det alls lönar sig att föröka sig.
Juha Aromaa på Greenpeace uppmanar alla att ställa sig frågan ”Måste jag verkligen resa så ofta med flyg?”.
– I arbetsärenden är det kanske oundvikligt, men då det gäller semesterresor kan man välja ett resmål
I arbetsärenden är det kanske oundvikligt, men då det gäller semesterresor kan man välja ett resmål som är lite närmare eller som man kanske kunde åka till helt utan att flyga. Redan det att man överväger att semestra i Europa är ett steg i rätt riktning, men man borde vara kritisk till om det över huvud taget är nödvändigt att flyga. Juha Aromaa Kommunikationschef på Greenpeace
som är lite närmare eller som man kanske kunde åka till helt utan att flyga. Redan det att man överväger att semestra i Europa är ett steg i rätt riktning, men man borde vara kritisk till om det över huvud taget är nödvändigt att flyga.
Om man vill resa från Finland till Europa utan flyg är man i princip alltid tvungen att först åka färja. Först sedan har man tillgång till det europeiska järnvägsnätet.
– Det europeiska järnvägsnätet måste förbättras. I nuläget är det i många fall ganska jobbigt och dyrt att åka tåg mellan olika länder. Vi skulle också snabbt behöva en direkt järnvägsförbindelse genom Tallinntunneln och Rail Baltica till Berlin, säger Aromaa.
Betala för föroreningar
Sverige tog i april i bruk en nationell flygskatt för flyg som avgår från svenska flygplatser. Skatten som flygbolagen måste betala är 60 kronor (6 euro) för resor till Europa och 250 kronor (25 euro) för resor till länder utanför Europa då resan är kortare än 6 000 kilometer. För resor som är längre än det är flygskatten 400 kronor (40 euro).
Syftet med skatten är att dämpa svenskarnas ökande resande till fjärran länder och påverka attityder. Enligt Dagens Nyheter räknar den svenska regeringen med att årligen få in över en miljard kronor (motsvarande över 100 miljoner euro) med skatten.
I Finland har trafikminister Anne Berner (C) tidigare avfärdat idén om att införa en motsvarande flygskatt i Finland.
– Den svenska flygskattens miljöverkningar anses vara små, men den beräknas orsaka skada för turismen, flygplatserna och den regionala jämlikheten, sade Berner till Yle i våras.
– Flygskatten vore ett steg åt rätt riktning. Prisskillnaderna mellan olika transportmedel borde locka till att välja något annat än flyg, säger Juha Aromaa.
Flygtrafiken är av sin natur global och regleras därför av internationella avtal. Flygtrafiken är, liksom fartygstrafiken, befriad från bränsleskatt. Internationella flyg betalar inte heller någon mervärdesskatt.
– Beskattningen måste vara likadan i alla länder, annars blir det krångligt. Det skulle också ha sina biverkningar på konkurrensen, säger Mikko Viinikainen, chef för hållbar utveckling på Finavia.
Markku Ollikainen på Finlands klimatpanel säger att det allra bästa vore att ha en global flygskatt, men att flygtrafiken inom EU visserligen redan omfattas av den gemensamma utsläppshandeln, och att det kanske är bättre att inte ha överlappande beskattning. Men avgifterna måste upp.
För låga avgifter
– Potentiellt är systemet med utsläppshandel bra, men avgifterna har varit så låga att de inte utgjort någon belastning för företagen och inte heller sporrat till att minska på utsläppen, säger Ollikainen.
Viinikainen säger att flygbranschen för två år sedan ingått ett avtal om att frysa flygutsläppen på 2020 års nivå. Ifall utsläppen är större än det, måste flygbolaget kompensera dem genom att delta i andra projekt som minskar på utsläppen.
– Under en övergångsperiod är detta bra, förutsatt att avgifterna faktiskt minskar på utsläppen. Det vi behöver är teknologisk utveckling: eldrivna flygplan, klimathållbara biobränslen och så vidare, säger Ollikainen.
Varje flygplansgeneration är i genomsnitt 20 procent energisnålare än sina föregångare, säger Viinikainen.
– Finavia har genomfört åtgärder som minskat flygplatsernas utsläpp. På Helsingfors-Vanda flygplats använder fordonen förnybar diesel, vi producerar solenergi som täcker 10 procent av energibehovet i nya terminaler och resten av elen är producerad med vindkraft. Är det i dagens läge för billigt att flyga? – Priserna på flygbiljetter har sjunkit och det har blivit möjligt för så gott som alla att flyga. Utbud och efterfrågan globalt bestämmer även våra biljettpriser, svarar Finnairs pressavdelning till HBL per e-post.
Enligt Finnair är investeringar i nya bränslesnålare flygplan det viktigaste bolaget har gjort för miljön. Tack vare dem ska koldioxidutsläppen ha minskat med 6,7 procent i fjol.
– Diskussionen om flygtrafik blir lätt ganska ensidig. Flygande är nödvändigt och även oundvikligt på grund av vårt geografiska läge, säger Viinikainen på Finavia.