Tusentals gick ut för att se månförmörkelsen
Den totala månförmörkelsen överskuggades av molnigt väder på fredagen, åtminstone i södra Finland. Trots molntäcket var det tusentals entusiaster som följde med blodmånens vandring på horisonten på olika håll i landet.
Omkring 2 000 personer hade samlats i Brunnsparken i Helsingfors för att bevittna månförmörkelsen. Många hade tagit fasta på uppmaningen att kombinera mångalenskap med en picknick i sommarvärmen. Enligt Helsingin Sanomat var gårdagskvällen den varmaste under hela sommaren.
– Jag var positivt överraskad över att se så många som dök upp. Tyvärr floppade upplevelsen i Brunnsparken då vi på grund av molntäcket bara såg en skymt av blodmånen i några sekunders tid åt gången, berättar informatör Anne Liljeström på den astronomiska föreningen Ursa.
Syntes dåligt i norr
På nordligare breddgrader var det också svårt att se blodmånen, då månen stiger senare i norra Finland och horisonten är ljusare så här års på kvällen.
– Jag försökte få syn på månförmörkelsen i Joensuu där jag befinner mig för tillfället, men det lycka-
■ des inte speciellt bra, säger Sakari Lehtinen på Ursa.
Ny modefluga
Månförmörkelser inträffar globalt ungefär två gånger per år, men det var första gången på 18 år som fredagens totala månförmörkelse syntes i stora delar av Finland. Den totala månförmörkelsens längd var också exceptionellt lång då den varade i hela en timme och 43 minuter.
Total månförmörkelse inträffar när jorden skuggar hela månen från direkt solljus. Det röda ljuset förklaras av att det långvågiga infraröda solljuset syns bäst då det passerar jordens atmosfär och når månen i samband med månförmörkelsen.
– Vi har noterat ett ökat intresse bland den stora allmänheten att följa med mån- och solförmörkelser. Det är förhållandevis lätt att följa med dessa händelser med egen kamera och sedan publicera bilderna i sociala medier, säger professor Minna Palmroth som är medlem i Ursas styrelse.
– Det var en entusiastisk samling människor som samlades i Brunnsparken på fredagen. Varje gång blodmånen syntes så hördes hurrarop och applåder, berättar Anne Liljeström.