Hälften av skörden torkar bort
Så mycket som hälften av spannmålsskörden kan gå till spillo på grund av hettan i år. Kustområdena är speciellt hårt drabbade.
Det är inte böndernas år i år heller. Två år i rad har skördarna regnat bort, i år har torkan tagit en stor del.
– Det här är tredje året med missväxt. Resurserna på gårdarna är tömda, säger Mats Nylund, ordförande för Svenska lantbruksproducenternas centralförbund SLC.
Torkan har gått hårt åt gårdarna på SLC:s område, som omfattar Åland, Åboland och Nyland. Enligt en prognos gjord av Pro Agria kommer spannmålsskörden att vara 50– 60 procent av det normala i södra Finland, i övriga Finland räknar man med 75–85 procent av en medelskörd.
– Det är riktigt bedrövligt speciellt på Åland. Där såg man redan i juni att det var torrt.
Producenterna sätter nu sitt hopp till budgetförhandlingarna, där jordoch skogsbruksminister Jari Leppä (C) lovat arbeta för lättnader för jordbrukare som drabbats av torkan.
Några konkreta stödåtgärder eller summor har Leppä inte velat nämna men Mats Nylund har åtminstone SLC:s önskelista klar för sig. På den finns ekonomiska lättnader för bönderna i många olika former. Exempelvis vill SLC att regeringen ska ta tillbaka nedskärningarna i kompensationsstöd till jordbrukare, det utökade stödet till lantbrukets miljöprogram och mer pengar till gårdsbrukets utvecklingsfond. Slutsumman på kravlistan har SLC inte räknat ut, men det rör sig om över två hundra miljoner.
– Vi förväntar oss någon slags handräckning av regeringen. Men det är bara en engångssatsning som svar på den akuta krisen. På sikt är prisbildningen på våra produkter mycket mer avgörande.
Priset måste höjas
När det gäller spannmål finns det enligt Nylund klara tecken på att priset håller på att gå upp.
– Det är helt befogat att priset går upp enligt behov och efterfrågan. Men vi hoppas också att det högre priset ska nå ända till producenterna. Det vi inte vill är att mellanhänder använder böndernas missväxt för att öka sina egna marginaler, säger Nylund.
Han ser på Sverige där handeln aktivt har gått in för att stödja jordbrukarna genom att prioritera svenska produkter.
– Också här hoppas vi att handeln sluter upp bakom producenterna genom gärningar, inte bara ord.
Mats Nylund har varit SLC:s ordförande sedan årsskiftet och har under året satsat på att bekanta sig med medlemsgårdarna på förbundets område. I tisdags besökte han Ingå, där grönsaksodlaren Ingrid Träskman också har känt av följderna av torkan.
– Jag har nästan inte sålt någon vit blomkål alls. Där är kanske 20 000 plantor som jag inte har skördat, säger hon.
Också broccolin har lidit av värmen, liksom sallaten och dillen.
– Dill är det redan brist på, säger Träskman.
Gurkväxterna trivs däremot i värmen bara de får vatten. Squash finns det därmed gott om i år, vilket leder till sänkta priser.
– S-gruppen hade en kampanj med sänkt pris på squash för att de ska gå åt. Men man ville inte nagga på sin egen marginal så i stället pressade de ner producentpriserna så att de inte ens täcker kostnaderna, säger Träskman.
Hon tror att tiden nu är mogen för höjda priser på jordbruksvaror.
– Jag tror att också konsumenterna nu inser att det inte växer något, det är inte bara vi som gnäller. Det är nu vi borde få upp priserna, säger hon.
Sipilä vill vända trenden
En stor orsak till jordbrukets dåliga lönsamhet är att marknaden är mindre än för fem år sedan, främst på grund av att den ryska marknaden stängdes av politiska orsaker 2013–2014.
– Vi får helt enkelt mindre inkomster från marknaden än för fem år sedan, säger Nylund.
Att vända den trenden är ett av regeringen Sipiläs mål, ett mål som inte uppnåtts. För att utreda varför det inte uppnåtts och hur man kunde gå till väga för att nå ökade marknadsintäkter har statsminister Sipilä tillsatt en utredning. Fram till årsskiftet ska utredningsman Reijo Karhinen bilda sig en uppfattning om vilka åtgärder som behövs för att jordbrukets negativa inkomstutveckling ska bli positiv och för att jordbrukets marknadsandelar ska höjas med 500 miljoner euro.
– Karhinen har redan uttalat sig om handelns centrala roll i sammanhanget. De stora kedjornas prissättning är helt avgörande för vad som händer på gårdarna, säger Mats Nylund.