Tacka vet jag fjärdeklassare
BARNFILM ● LasseMajas Detektivbyrå: Det första mysteriet
Regi: Josephine Bornebusch. Manus: Henrik Engström & Mattias Grosin. Foto: Mats Axby. I rollerna: Frank Dorsin, Ester Vuori, Tomas Norström, Johan Rheborg. På svenska och dubbad till finska.
Jag kollade med barnen och tydligen var det så att böckerna om och med LasseMaja och deras detektivbyrå hade figurerat i barndomen deras. Själv hade jag nästan glömt bort det hela, kanske för att den blågula barnboks- och filmtraditionen i övrigt är så himla stark.
För en som växt upp med Pippi Långstrump et consortes är det ju lätt att bli lite nostalgisk, detta samtidigt som man bävar för den dag då en slipsnisse med kalkylator initierar en nyfilmatisering av rubbet.
Alltså sätter vi kurs på Valleby, den arketypiska svenska småstaden som är nästan för bra för att vara sann. Miljön är välbekant från radarparet Martin Widmarks och Helena Willis litterära produktion men också från SVT:s julkalender. Plus att ett antal helaftonsfilmer sett dagens ljus, i biografens mörker.
Poängen är att där de tidiga-
re installationerna smakade green screen och teaterkulisser är det i Det första mysteriet fråga om något mera verklighetstrogna landskap (filmen är enligt uppgift inspelad på Irland).
Knipsluga barn
Nåväl, i år är det lilla Valleby som står värd för den årliga skolfrågesporten med systrarna Hammarabis bokklenod som vandringspris. Hur spännande som helst, och ännu mera spännande blir det när bokskatten försvinner till synes spårlöst.
Vildbasaren Maja (Ester Vuori), nykomlingen i klassen, är en av dem som väcker misstankar. Och eftersom Tomas Norströms poliskonstapel, en korkskalle i rakt nedstigande led från Kling och Klang, inte är uppgiften mogen är det upp till Lasse (Frank Dorsin), nu i lag med Maja, att börja rota i fallet.
Bland de misstänkta finns Johan Rheborgs vaktmästare, en minst sagt skum figur. Han får sällskap av Torin Condrens rektor och Jonas Karlssons ”svengelska” språklärare. Ja, och vad säga om Lotta Tejles bibliotekarie och bokkramare?
Resultatet är ett mysterium av det slag där barnen framstår som knipsluga allt medan vuxengenerationen, mer eller mindre frånvarande, är lite grann bakom flötet.
Levande helhet
För regin står Solsidan-aktrisen Josephine Bornebusch som gör ett bra arbete. För trots att LasseMaja i termer av dramatik, i viss mån även estetik, hör hemma i en helt annan tid känns helheten levande och fungerande.
På den punkten kanske man kommer att tänka på Kalle Blomqvist med allt vad det innebär av skolbibliotek, uppstoppade djur och flugförsedda hjältar (läs: Lasse) som gömmer sig bakom vattenkammat och tjocka glasögon.
I den meningen känns Ester Vuoris Maja, tjejen som åker snålskjuts med sopbilen, mera här och nu. Men snällt och vänligt, humoristiskt och lagom spännande är det. Och att släppa Veronica Maggio lös på ljudbandet bidrar till det goda humöret.
Kort sagt: LasseMajas Detektivbyrå – Det första mysteriet är popmusik för lågstadiegänget. En film där barn är barn, det vill säga när de inte lägger till med lillgamla deckarfasoner. Charmigt också det.