Sannf: Regeringen har fuskat bort överskottet
Sannfinländarna är missnöjda med finansminister Petteri Orpos (Saml) budgetförslag. Regeringen har svikit de fattiga, jordbrukarna och medelinkomsttagarna, uppgav partiets ledning i en tirad på måndagen.
Sannfinländarnas presskonferens på måndagen började med en freudiansk felsägning. Partikansliets tjänsteman Matti Putkonen blandade mellan Jussi Niinistö (numera Blå) och Jussi Halla-aho (Sannf) när han skulle ge ordet till partiordföranden.
De forna partikamraterna i Blå framtid var också i övrigt närvarande i många uttalanden. Sannfinländarna riktade hård kritik mot regeringens amorteringsplan för statsskulden som de själva var med om att godkänna i det regeringsprogram som godkändes våren 2015.
– Den uppgörelse vi gjorde i regeringsförhandlingarna var en kompromiss. Den binder oss inte nu då vi inte längre sitter i regeringen. Nu kan vi driva vår egen politik och säga som det är, säger partiordförande Jussi Hallaaho.
Enligt Sannfinländarna har regeringen fuskat bort det ekonomiska överskottet som har gett mer klirr i statskassan under den rådande ekonomiska tillväxten och högkonjunkturen. Den växande statsskulden be räknas uppgå till 109 miljarder euro medan det statliga budgetunderskottet förväntas landa på 1,7 miljarder euro nästa år.
Flyktingarna bär skulden
– Den ekonomiska tillväxten vilar inte på en hållbar grund då vi måste utöka statsskulden ytterligare. Regeringen har försummat satsningarna på småföretagsamheten och sådana reformer som utökar den kaka som ska fördelas till de finländska skattebetalarna, säger Hallaaho.
De samhällsgrupper som har förfördelats är framför allt låginkomsttagarna, medelklassen och jordbrukarna medan invandrarna och storkapitalet har gynnats, uppger Sannfinländarna. Enligt partiets ledning kunde budgetunderskottet åtgärdas genom att se över invandringen, miljöstöden och biståndet.
– Vi grälar om småpotatis som borde öronmärkas för pensioner, vägunderhåll och äldreomsorg samtidigt som vi utan att blinka kan vräka ned 500 miljoner euro på flyktingmottagningen, dundrar Hallaaho. Borde Finland dra sig ur Förenta Nationernas flyktingkonvention och strunta i våra folkrättsliga utfästelser? – Problemet är inte flyktingkonventionen i sig utan den frikostiga tolkningen av den. Konventionen utformades inte för den typ av massinvandring som sker i dag.
Enligt Hallaaho borde regeringen skärpa flyktingpolitiken ytterligare och överväga möjligheten att återkalla medborgarskap för sådana som har fått asyl, men som inte är nettobetalare i det finska samhället. Sannfinländarna upprepar sitt tidigare krav att köra ned biståndet. En stor del av biståndsbudgeten bygger på medlemsavgifter till FNorganisationer. Vilka bidrag vill ni slopa? – Biståndet har inte gjort världen till en bättre plats. Utvecklingssamarbetet förlamar den lokala initiativförmågan i uländerna och därför ska det köras ned. Har ni konkreta siffror på vilka budgetmoment som borde få tilläggsanslag i statsbudgeten? – Först måste man ge uttryck för sin politiska vilja. De konkreta siffrorna kommer senare.
”Orpo bluffar”
Hallaaho får medhåll av Sannfinländarnas partisekreterare Riikka Slunga-Poutsalo. I likhet med sin partiordförande har hon inga konkreta siffror i bakfickan. I stället hän visar hon till partiets skuggbudget från november 2017. Då det gäller Finansministeriets budgetförslag så är det framför allt den planerade höjningen av konsumtionsskatterna som väcker ont blod.
– Finansminister Orpo måste precisera vilka skatter han ska höja eftersom plattskatter slår hårt mot de fattigaste som därmed får en försvagad köpkraft, säger riksdagsgruppens ordförande Leena Meri.
Hon anklagar Petteri Orpo (Saml) för att bluffa och föra väljarna bakom ljuset.
– Orpo lyfte fram endast trevliga saker då budgetförslaget presenterades, men fuskade bort de dåliga nyheterna. Då till exempel konsumtionsskatterna fördes på tal hette det att vi återkommer till dem senare, säger Meri.
Utöver Sannfinländarnas sedvanliga hatobjekt biståndet och flyktingpolitiken upprepar partiets ledning också sitt tidigare krav på att avveckla garantipriserna och stöden till vindkraften.
– Klimatförändringen är global och därför ska lösningarna vara globala. Finlands andel av klimatutsläppen är 16 promille. Vi kan inte ge konkurrensfördelar till Kina som har utökat sina utsläpp. Den bästa miljöhandlingen är att investera i en finländsk fabriksskorsten, säger Hallaaho.