Är den svenskspråkiga skolan sämre än den finskspråkiga?
I Pisaundersökningar på 2000-talet har elever i svenskspråkiga skolor ofta presterat något sämre än sina kolleger i finskspråkiga skolor. Teorierna om vad skillnaden berott på är många. HBL bad tre experter bemöta sex påståenden utifrån sina egna erfarenh
När forskaren Najat Ouakrim-Soivio under 2000-talet undersökte svenskspråkiga och finskspråkiga elevers skolframgång har hon märkt en liten men tydlig skillnad: elevernas kunnande har ofta varit något lägre i svenskspråkiga skolor.
– De sämre kunskaperna har synts i flera olika ämnen, bland annat historia och samhällslära som jag själv tittat närmare på, säger Ouakrim-Soivio.
Juhani Rautopuro, biträdande professor i statistik vid universitetet i Jyväskylä och expert på Pisaresultat, säger ändå att skillnaderna jämnat ut sig under de allra senaste åren. Bilden av den finlandssvenska skolan som alltför slapp är enligt Rautopuro till stor del en myt.
– Inhemska undersökningar som Utbildningsstyrelsen låtit göra har visat att svenskspråkiga elever i vissa ämnen tvärtom klarat sig bättre än de finskspråkiga, till exempel i tyska och engelska. När kunskaperna i matematik mättes 2015 gick det inte längre att se skillnader mellan finsk- och svenskspråkiga elever. I Pisamätningen 2015 hade skillnaderna minskat och resultaten överlag dalat något. Generellt klarade sig båda elevgrupperna ändå bättre än elever i de andra nordiska länderna, säger Rautopuro.
Gun Oker-Blom, direktör för svenskspråkig utbildning vid Utbildningsstyrelsen, tycker inte att det finns anledning att oroa sig.
– För en minoritet är det viktigt att satsa på kvaliteten, och vår förhoppning är att den svenskspråkiga skolan till och med ska vara bättre än den finskspråkiga. Den finlandssvenska skolan är inte en översättning av den finska. Vi har en annan kultur och historia, bland annat bättre möjligheter att utveckla nordiska kontakter, säger Oker-Blom.
Under åren 2011–2013 fördes en intensiv debatt, bland annat i HBL, om varför resultaten i de svenskspråkiga skolorna var sämre. Syn- dabockar blev allt från obehöriga lärare till lata och övermodiga pojkar. Vi frågade de tre experterna om de seglivade påståendena håller streck i dag.
1. Den finlandssvenska lärarutbildningen håller för låg nivå. Najat Ouakrim-Soivio: – Det tror jag inte. Det skulle inte förklara att skillnader synts i så många olika läroämnen. De finsk- och svenskspråkiga lärarutbildningarna har samma grundstruktur. Gun Oker-Blom: – Nej. Finlands lärarutbildning har fått beröm i internationella sammanhang och den svenskspråkiga utbildningen följer samma struktur som den finländska överlag. Juhani Rautopuro: – Pisaundersökningarna mäter inte nivån på lärarutbildningen.
2. Det finns för många obehöriga lärare i de finlandssvenska skolorna. Najat Ouakrim-Soivio: – En del av lärarna som inte har formell behörighet kan sakna vissa delområden av grundutbildningen. Det kan vara en faktor som ibland inverkar, men det förklarar inte i sig skillnaderna mellan skolorna. Gun Oker-Blom: – Det finns områden där det finns alldeles för många behöriga sökande till lärartjänster och så finns det områden där det ibland kan vara svårt att få en enda behörig sökande. Säkert kan många obehöriga lärare ha en viss betydelse. Men i en del specialundersökningar har det samtidigt visat sig att det finns väldigt kompetenta lärare som inte har en formell slutexamen men är erfarna, kunniga och skickliga. Målet är förstås att vi ska ha så många behöriga lärare som möjligt i skolorna. Juhani Rautopuro: – Största delen av lärarna i grundskolan är formellt kompetenta, både på svensk- och finskspråkigt håll. Brist på behöriga lärare har främst
märkts i Nyland, men situationen lär förändras de kommande åren i och med att Helsingfors universitet startat en ny svenskspråkig lärarutbildning.
3. Den finlandssvenska skolan är trivsam, men kraven på eleverna är för låga. Najat Ouakrim-Soivio: – Jag har inte själv undervisat i en svenskspråkig skola, så jag kan inte ta ställning. Gun Oker-Blom: – Jag tror det här är ett missförstånd. Det här är inte en finlandssvensk fråga. Jag ser det som positivt om eleverna trivs. Juhani Rautopuro: – Av Pisaresultaten 2012 framgick att förhållandet mellan lärare och elever var mer positivt i svenskspråkiga skolor. Men i inhemska undersökningar har det inte framträtt särskilt tydliga skillnader. I en del utvärderingar, till exempel i betygen i engelska, har det ändå framkommit att betygen i de finskspråkiga skolorna bättre motsvarade det betyg eleverna till slut fick i studentexamen.
4. De finlandssvenska elevernas kunskaper i svenska är sämre än de finskspråkiga elevernas kunskaper i finska. Svagare språkkunskaper försvårar inlärningen. Najat Ouakrim-Soivio: – Det här kan stämma. I många regioner är finskan så dominerande att svenskspråkiga elever lätt byter till finska i sociala situationer. Då omgivningen är finsk finns risken att elevernas eget modersmål inte utvecklas tillräckligt för att de ska kunna förstå mer abstrakta begrepp och nyansskillnader. Det här kan påverka inlärningen i gymnasiet, där språket blir mer krävande. Gun Oker-Blom: – Trenden att läsandet minskar är ett bekymmer också på finskt håll. Vi är angelägna om att stödja de svenskspråkiga elevernas språkliga utveckling. Det har inte gjorts några hållbara jämförelser som skulle visa att de svenskspråkiga elevernas modersmålskunskaper i genomsnitt är sämre än de finskspråkigas. Juhani Rautopuro: – Det här har inte utforskats grundligt. Men visst är det så att läsförmågan påverkar framgången i nästan alla ämnen. Pisaundersökningen 2015 visade att eleverna i svenskspråkiga skolor ligger på nordisk medelnivå i läsförmåga, men resultaten var svagare än i de finskspråkiga skolorna. Samtidigt hade resultaten i de svenskspråkiga skolorna inte gått nedåt lika mycket som i de finskspråkiga.
5. Attitydproblem: en del finlandssvenska familjer bryr sig inte om skolframgång. Man litar på att allt ändå ordnar sig tack vare ett gediget socialt nätverk. Följden är lata, övermodiga och omotiverade elever. Najat Ouakrim-Soivio: – Bland mina svenskspråkiga bekanta har jag inte stött på den här attityden. Det har snarare varit tvärtom, till exempel när jag undersökte attityder till ämnen som historia och samhällslära. Gun Oker-Blom: – I färska internationella undersökningar har det visat sig att elevernas motivation och attityder har stor betydelse för deras inlärningsresultat. Vi har till exempel funderat rätt mycket på varför många pojkar på landsorten inte alltid presterar på samma nivå som genomsnittet i de svenskspråkiga skolorna. Det är knappast frågan om någon överklassattityd, utan kanske om att man tänker att andra saker är viktigare. Elevernas motivation och attityd till lärandet är en fråga som borde undersökas närmare. Juhani Rautopuro: – Man kan åtminstone inte tala om motivationsproblem på svenskspråkigt håll i slutskedet av grundskolan. I den senaste undersökningen upplevde svenskspråkiga elever till exempel främmande språk och matematik som nyttigare än elever i finskspråkiga skolor gjorde.
6. Läromedlen på svenska är inte tillräckligt bra. Najat Ouakrim-Soivio: – Det finns belägg för det här påståendet. Läromedlen för svenskspråkiga elever i Finland håller inte alltid tillräckligt hög kvalitet. Ofta finns bara ett enda alternativ. Och uppgifter som görs på webben finns ibland bara på finska. I en del fall tar svenskspråkiga skolor i stället in läromedel från Sverige. Det är på sätt och vis förnuftigt, men problemet är att man i Sverige följer en helt annan läroplan med andra inlärningsmål. Det kan synas som skillnader då man mäter elevernas kunnande enligt de finländska kriterierna. Gun Oker-Blom: – Det är klart att utbudet är större på finska då det finns fler kommersiella aktörer som producerar läromedel på finska. Å andra sidan borde det här inte vara ett så stort problem i dag då synen på lärande förändras och digitaliseringen breddat utbudet. Lärarna kan använda sig av många olika hjälpmedel i undervisningen och är inte beroende av enskilda läroböcker. Juhani Rautopuro: – När elevernas resultat utvärderas får man inte så mycket information om enskilda läromedel. Men budskapet från fältet har varit att situationen borde förbättras.