Mellan EU och Ryssland
Mötet i Sotji på onsdagen lär ha varit president Sauli Niinistös tolfte träff med sin ryske kollega Vladimir Putin. De två tycks gå bra ihop.
Niinistö och Putin vet var de har varandra och för raka och rättframma diskussioner. De är oense i en del ärenden men låter det inte störa relationerna.
Frågan om Finland och Nato kom upp på presskonferensen efter Niinistös och Putins första samtalsomgång i Sotji. Rysslands försvarsminister Sergej Shojgu upprörde finländarna då han i sommar sade att vårt allt tätare samarbete med Nato tvingar Ryssland till motåtgärder. De två presidenterna valde att avdramatisera det hela.
Putin tog fasta på möjligheten att kritisera Nato för att placera allt mer militär infrastruktur närmare Rysslands gränser. Men Finlands förhållande till Nato berörde han inte med ett ord.
Niinistö sade för sin del att han under sin resa inte har hört ett enda kritiskt ord om Finland. Han konstaterade att han redan för flera år sedan har sagt åt Putin att Finland liksom alla andra länder maximerar sina möjligheter att se om sitt hus på bästa sätt.
Miljön och speciellt de känsliga arktiska områdena fick överraskande mycket utrymme i presidenternas uttalanden vid presskonferensen, inte minst från Putins sida. Han lovade mer samarbete i miljöfrågor och är också beredd att delta om Finland får till stånd ett arktiskt toppmöte där miljön skulle stå i centrum.
Med Trump som USA:s president framstår Putin och Ryssland plötsligt som stora ansvarstagande miljövänner. Den bilden är ändå kanske inte alldeles sann.
Vad som diskuterades under den andra delen av de två presidenternas möte är okänt. Det gällde internationella frågor och där kan Niinistö ha en speciell roll som någon form av spindel i nätet eller åtminstone budbärare. Han har mycket täta kontakter med Putin men träffar också, eller är i kontakt med, flera andra centrala världsledare.
Det är bara några veckor sedan Niinistö träffade både Putin och USA:s president Donald Trump i samband med deras toppmöte i Helsingfors. Innan han åkte till Sotji var han i kontakt med Tysklands förbundskansler Angela Merkel som hade ett kort möte med Putin förra veckan. Nästa vecka är det Frankrikes president Emmanuel Macron som står på tur. Han avlägger ett tvådagars officiellt statsbesök i Finland på onsdag och torsdag.
Det är viktigt att det förs samtal och upprätthålls en dialog mellan de internationella ledarna. Alternativet skulle vara avgjort sämre. Samtidigt gäller det att i samtalen varje gång påminna Putin om att Rysslands agerande i fråga om Krim och Ukraina inte är acceptabelt.
Ju längre tid som går sedan annekteringen, desto större är risken att den faller lägre ner på agendan och slutligen glöms bort. Allting fortsätter som om ingenting hade hänt eller som om annekteringen skulle vara ett fullbordat faktum som inte längre är något att diskutera.
Rysslands fortsatta aggressiva engagemang i östra Ukraina påminner oss i alla fall nästan dagligen om den ryska maktpolitiken i området.
Samtidigt fortsätter Rysslands splittringspolitik gentemot EU. Putins wienervals med det nuvarande EU-ordförandelandet Österrikes utrikesminister på hennes bröllop under veckoslutet var ett tydligt tecken på Österrikes varma relationer med Ryssland. Ungern och Italien är två andra EU-länder där den politiska ledningen har ett mycket gott öga till Ryssland, vilket Putin givetvis utnyttjar. Liksom alla kontakter till högerpopulistiska partier.
Vid presskonferensen i Sotji på onsdagen tog Putin flera gånger upp EU och uttryckte sitt hopp om att Finland under sitt ordförandeskap ska kunna bidra till att relationerna mellan EU och Ryssland blir bättre.
Finland ska understöda dialog, men kan och ska inte driva Rysslands intressen i EU. Nyckeln till en lösning finns dessutom i Putins egen ficka. Det är han som styr i Krim, stöder separatister i östra Ukraina och bromsar ett förverkligande av Minskavtalet. Han kan dessutom förvärra läget om han inte kan hålla fingrarna från presidentoch parlamentsvalet i Ukraina nästa år.