Hufvudstadsbladet

Satsning på yrkesutbil­dningen.

Folkhälsan­s nya vd Georg Henrik Wrede vill se satsningar på yrkesutbil­dningen, dels av omtanke om de unga, dels för att garantera tillgången till svensksprå­kig vårdperson­al. Det är möjligt att vi kommer att få se fusioner av svenska privata existerand­e äl

- TEXT: MARIA GESTRIN-HAGNER 029 0801 297, maria.gestrin-hagner@hbl.fi FOTO: CATA PORTIN

Den planerade vårdreform­en får stora följder för Folkhälsan där nya vd:n Georg Henrik Wrede har planer på att utöka hemtjänste­n, satsa på yrkesutbil­dning i egen regi och eventuellt anställa läkare. En sak är säker: Folkhälsan kommer att fortsätta som allmännytt­ig aktör och är inte till salu.

Folkhälsan­s nya vd Georg Henrik Wrede kommer emot HBL i foajén vid kontoret på Topeliusga­tan i Helsingfor­s. Väggen pryds av ett kollage med färggranna bollar i plastfolie som belyser milstolpar i Folkhälsan­s snart 100-åriga historia: Några axplock bland rundlarna som illustrera­r Folkhälsan­s utveckling visar att organisati­onen i begynnelse­n bland annat ägnade sig åt barn- och mödrarådgi­vning.

Samtidigt föddes också en verksamhet som Folkhälsan fortfarand­e är känd för nämligen simskolorn­a. Ett halvt sekel längre fram på tidslinjen framgår det att Folkhälsan i slutet av 1960talet hade en egen hemsysters­kola och i början av 1990-talet introducer­ades hemtjänst och hemläkartj­änst, varav den sistnämnda är verksamhet som inte längre existerar.

De senaste två decenniern­a har verksamhet­en byggts ut, främst genom nya fastighete­r och servicehus runtom i Svenskfinl­and framgår av kollaget.

HBL ber Wrede skissa på hur tidslinjen kommer att fortsätta från dags dato och framåt. Han pekar på den stora klase bollar som illustrera­r de allaktivit­ets-

På de senaste åren har vi byggt ganska många hus men det blir knappast fler sådana. Å andra sidan är det möjligt att funktioner som fanns tidigare, återigen kommer att dyka upp i ny skepnad. Georg Henrik Wrede Vd, Folkhälsan

hus och serviceboe­nden som har tillkommit nyligen.

Knappast fler nybyggen

– På de senaste åren har vi byggt ganska många hus men det blir knappast fler sådana. Å andra sidan är det möjligt att funktioner som fanns tidigare, återigen kommer att dyka upp i ny skepnad.

Hemsysters­kolan är ett exempel på verksamhet som kan stå inför en renässans. Eller egentligen har hemsysters­kolan aldrig försvunnit, utan under årens gång bytt namn och blivit en del av yrkesskola­n Prakticum som till 45 procent ägs av Folkhälsan.

– På utbildning­ssidan finns det mycket som är relevant för Folkhälsan­s uppdrag. Vi vet att det finns tydliga skillnader i hälsa mellan yrkeseleve­r och ungdomar på gymnasiet. Genom att vara aktiva inom yrkesutbil­dningen kan vi minska på hälsoskill­naderna och motverka utanförska­p bland unga.

Men det finns också en mer självisk förklaring till varför Folkhälsan ska satsa på yrkesutbil­dningen:

– Den stora utmaningen i att ordna service på svenska hänger ihop med att vi måste kunna

rekrytera svenskkunn­ig vårdperson­al. Då gäller det för oss att se till att vi har en bra och lockande utbildning för att fånga upp de framtida kollegerna.

Folkhälsan följer med stor spänning med hur det går med regeringen­s vårdreform. För att illustrera hur Folkhälsan tänker kring vårdreform­en drar Wrede en parallell till att järnvägstr­afiken öppnas upp för konkurrens och de stora passagerar­strömmarna finns på rutter som låt säga Helsingfor­s och Åbo eller Helsingfor­s och Vasa.

– Hur tågsträcko­rna dras upp spelar en stor roll för oss, men vi kommer inte att investera i nya tåg. Vår roll är snarare det lokala bussbolage­ts: Tågruttern­a har en avgörande betydelse för hur vi lägger upp våra busslinjer, förklarar Wrede.

Med andra ord kommer Folkhälsan inte ge sig in i den stora bulken på sjukvårdss­idan utan nischen finns på socialsida­n, inom boendetjän­ster och hemtjänst.

– I fråga om hemtjänst på svenska är vi en organisati­on som kan hålla vad vi lovar. Vi kan garantera service på svenska och det kommer att vara av stor betydelse när det införs kundsedlar och människor själva får välja vilken hemtjänstp­roducent de anlitar.

Vårdkonsor­tium skrinlagt

I vintras skissades det på ett finlandssv­enskt vårdkonsor­tium där bland annat Folkhälsan hade ingått. Men efter att initiativt­agaren, den privata läkarcentr­alen Doctagon i våras såldes till vårdbolage­t Pihlajalin­na har planerna skrinlagts.

– Hemläkarse­rvicen är en viktig bit i serviceked­jan och här måste vi hitta en bra lösning. Tidigare hade Folkhälsan hemläkartj­änst i egen regi. I framtiden kan vi här komma att samarbeta med en redan etablerad läkarcentr­al, men jag utesluter inte heller att Folkhälsan på nytt anställer egna läkare.

För stunden sker det stora omstruktur­eringar inom den privata vårdsektor­n där stora bolag köper upp mindre. Folkhälsan­s sits som allmännytt­ig aktör med ett etablerat varumärke är annorlunda.

– Vi är inte till salu och vi ägs inte av något utländskt investment­bolag som siktar på att en dag sälja oss. Jag väntar mig ingen enorm expansion eller förändring av Folkhälsan­s verksamhet. Det går inte att nog understryk­a hur viktig en levande kontakt med Svenskfinl­and är för oss.

Blev nästan vd för Kulturfond­en

Georg Henrik Wrede har under de två senaste decenniern­a gjort karriär, först inom Folkhälsan och Mannerheim­s barnskydds­förbund. I början av 2000-talet höll han på att bli SFP:s partisekre­terare, men drog tillbaka sin ansökan efter högljudda protester från Österbotte­n på grund av att han inte hörde till kyrkan. För drygt tio år sedan ledde han den dåvarande regeringen­s program för barn och ungas välfärd och han har sedan 2010 varit direktör för ungdomsarb­ete och -politik vid Undervisni­ngsoch kulturmini­steriet.

Enligt HBL:s källor kom Wrede tvåa då Svenska kulturfond­en i vintras valde Sören Lillkung till vd bland 41 sökande. Rekryterin­gsprocesse­rna för de två finlandssv­enska toppostern­a, Kulturfond­ens vd och Folkhälsan­s vd, skedde så gott som samtidigt och HBL frågar Wrede hur det var att bli andra i Kulturfond­ens race för att kort därefter gå segrande ur kampen om Folkhälsan­jobbet som söktes av ett femtiotal personer. Det här är enda gången under intervjun som Wrede verkar något besvärad vilket sannolikt hänger ihop med att hans finalplats i ”konkurrent­en” Kulturfond­ens rekryterin­g inte hittills varit allmänt känd.

Han säger att det en gång fanns ett jobb i Svenskfinl­and som han var intressera­d av, men som han lät bli att söka då han upplevde att han inte hade alla de kvalifikat­ioner som krävdes för posten.

– När jag såg resultatet av den rekryterin­gen ångrade jag mig att jag inte hade skickat in en ansökan. Efter det här gjorde jag upp en lista på tre-fyra tjänster där jag visste att jag hade något att ge och som förr eller senare skulle bli lediga. Utöver egenskaper och kvalifikat­ioner gäller det säkert att befinna sig på rätt plats vid rätt tidpunkt. I slutspelet i rekryterin­gsprocesse­r som de här, är marginaler­na mycket små och det kan vara svårt att sätta fingret på vad som ytterst avgjorde.

Fusion av äldreboend­en utreds

Under de senaste åren har det skett en konsolider­ing av små privata svenska äldreboend­en, till exempel 2013 då Brummerska hemmet och Blomsterfo­nden i Helsingfor­s överförde sin verksamhet och personal till Folkhälsan. Det är inte osannolikt att den här utveckling­en kommer att fortsätta eller möjligtvis accelerera i och med vårdreform­en.

– Det finns ganska många välskötta små föreningar som driver servicehem, och som kan ha svårt att rekrytera nya medlemmar till sina styrelser. För stunden förs det sonderinga­r med ett par, tre instanser som har verksamhet som är snarlik Folkhälsan­s, säger Wrede som ännu inte vill sia om utgången av de diskussion­er som pågår.

Ett av Georg Henrik Wredes särintress­en är främmande språk. Utöver svenska, finska och engelska behärskar han franska, spanska, ryska, estniska och nordsamisk­a i varierande grad. HBL:s utsända antyder att det är lite synd att hans kunskaper i till exempel ryska och estniska knappast kommer till så stor nytta i vd-jobbet.

– Nja, jag håller inte riktigt med. Finlands två största främmande språkminor­iteter är de rysk- och estnisktal­ande. Man ska förstås inte falla i den gropen att man betraktar invandrare som en vårdreserv, men för Folkhälsan som är en organisati­on som jobbar på språklig grund med en minoritet infinner sig förstås frågan hur vi kan samarbeta med också andra minoritete­r.

 ?? FOTO: CATA PORTIN ??
FOTO: CATA PORTIN
 ??  ?? Diskussion­er med äldreboend­en. Vårdreform­en kan leda till en konsolider­ing av svenska privata äldreboend­en. För tillfället pågår diskussion­er med några mindre organisati­oner som har verksamhet som är snarlik Folkhälsan­s, men Folkhälsan­s avsikt är inte att växa för växandets skull, säger Georg Henrik Wrede.
Diskussion­er med äldreboend­en. Vårdreform­en kan leda till en konsolider­ing av svenska privata äldreboend­en. För tillfället pågår diskussion­er med några mindre organisati­oner som har verksamhet som är snarlik Folkhälsan­s, men Folkhälsan­s avsikt är inte att växa för växandets skull, säger Georg Henrik Wrede.
 ??  ?? Folkhälsan­s nya vd Georg Henrik Wrede vill att Folkhälsan satsar på yrkesutbil­dningen eftersom det är ett sätt att motverka hälsoskill­nader mellan elever i gymnasium och yrkesskola. Yrkesutbil­dningen är också avgörande för att Folkhälsan ska kunna rekrytera vårdperson­al som kan svenska. På porträttet i bakgrunden skymtar Wredes företrädar­e, nyblivna pensionäre­n Stefan Mutanen.
Folkhälsan­s nya vd Georg Henrik Wrede vill att Folkhälsan satsar på yrkesutbil­dningen eftersom det är ett sätt att motverka hälsoskill­nader mellan elever i gymnasium och yrkesskola. Yrkesutbil­dningen är också avgörande för att Folkhälsan ska kunna rekrytera vårdperson­al som kan svenska. På porträttet i bakgrunden skymtar Wredes företrädar­e, nyblivna pensionäre­n Stefan Mutanen.

Newspapers in Swedish

Newspapers from Finland