Positivt kreditregister föreslås i kampen mot överskuldsättning
Ett så kallat positivt kreditregister borde införas i Finland för att motverka problemen med överskuldsättning. Det föreslår en utredning som överläts till justitieminister Antti Häkkänen i går.
Det kreditregister som föreslås skulle innehålla information om en privatpersons skulder och inkomster. Syftet är att ge banker och andra långivare en bättre bild av lånekundernas betalningsförmåga. I dag är bankerna hänvisade enbart till vad kunden själv uppger när lånebeslut ska fattas, men inget hindrar att kunden
■ håller tyst om eventuella andra lån.
Det var justitieminister Antti Häkkänen som i december gav professor Erkki Kontkanen i uppdrag att utreda frågan. Bakgrunden är den ökade skuldsättningen och det växande antalet betalningsstörningar hos finländarna.
Nu är utredningen klar. Erkki Kontkanen ser ett klart behov av ett positivt kreditregister. Motiveringen är den ökade tillgången till lån från allt fler aktörer, i kombination med att långivningen i allt högre grad har blivit digital.
– Dessutom finns motsvarande register i alla andra EU-länder, utom Frankrike, säger Kontkanen.
”Samhället stöder individen”
Minister Häkkänen välkomnar förslaget och säger att Finland behöver bättre mekanismer för att få grepp om hushållens skuldsättning.
– Det är lika viktigt som att hålla koll på kommunernas och statens skulder, säger han.
Regeringen försöker just nu angripa problemen med överskuldsättning på flera plan samtidigt. I åtgärdspaketet ingår bland annat en utredning kring konsumentkrediters räntor och marknadsföring av snabblån, samt om ökade resurser till ekonomi- och skuldrådgivning.
– Varje individ är i slutändan ansvarig för sin ekonomi, men samhället kan stödja på olika sätt, säger Häkkänen.
Förslaget om ett positivt kreditregister ska så småningom på remissbehandling och enligt Häkkänen återstår många tilläggsutredningar. Tidigast 2020 skulle registret kunna införas.
Kreditregistret beräknas kosta cirka 20 miljoner euro att upprätta. De årliga driftskostnaderna torde uppgå till omkring 3 miljoner euro, och skulle finansieras av långivarna. Registret skulle administreras av Skatteförvaltningen, som från
För långivarna är det en krävande uppgift att bedöma en persons betalningsförmåga. Enbart information om inkomst och förmögenhet berättar inte tillräckligt om en persons verkliga betalningsförmåga. Också information om till exempel hyra och kostnader för tidigare lån borde ingå i registret. Garantistiftelsen
årsskiftet också sköter ett nytt register över finländarnas inkomster.
Finansbranschen positiv
Finansbranschen stöder förslaget, men påpekar att systemet måste vara kostnadseffektivt, pålitligt och får användas enbart för sitt begränsade syfte. Dessutom måste informationsinnehållet vara heltäckande och uppdaterat, påpekar Antti Laitila, jurist på Finans Finland, som är en intresseorganisation för banker och försäkringsbolag.
– Förutom lån från bankerna måste registret också uppta alla lån som beviljas av snabblåneföretag, finansieringsföretag utanför bankkoncernerna och av utländska kreditgivare, säger Laitila i ett pressmeddelande.
Garantistiftelsen, som hjälper skuldsatta hushåll att lösa sina problem, är också positiv till förslaget. Stiftelsen hoppas att registret också ska fungera som verktyg för låntagaren för att planera sin ekonomi och hålla koll på riskerna.
– För långivarna är det en krävande uppgift att bedöma en persons betalningsförmåga. Enbart information om inkomst och förmögenhet berättar inte tillräckligt om en persons verkliga betalningsförmåga. Också information om till exempel hyra och kostnader för tidigare lån borde ingå i registret, heter det i ett pressmeddelande från Garantistiftelsen.
Enligt Suomen Asiakastieto har nästan 380000 finländare betalningsstörningar, vilket är mer än någonsin tidigare. Bakgrunden är ofta konsumtionskrediter som ackumuleras när nya lån tas för att betala de gamla.