Mindre alkohol – riskdrickandet finns ändå kvar
Vad gör 840 000 finländare mellan klockan åtta och nio på lördagskvällen? Jo, tar sig ett glas alkohol – högst sannolikt öl – tillsammans med sin partner hemma. Så ser det typiska alkoholbruket ut i Finland. Konsumtionen har minskat historiskt mycket, men
Hemma, på helgen och helst öl. Så ser det mest typiska finländska alkoholdrickandet ut.
Den totala alkoholkonsumtionen har minskat med hela en femtedel på tio år – men fortfarande dricker över 560 000 finländare så mycket att de riskerar betydande hälsoproblem.
Bilden av det finländska drickandet är kanske en annan, men det mest typiska är att man konsumerar alkohol hemma, på tu man hand med sin partner och på veckoslutet – och då vanligen håller sig till högst fyra portioner per gång.
77 procent av de gånger finländare dricker alkohol sker det nämligen hemma, i 43 procent i sällskap med partnern och i 68 procent av fallen mellan fredag och söndag. Det vanligaste alkoholslaget igen är bryggeriprodukter som öl eller cider.
Det här kommer fram i en dryckesundersökning som Institutet för hälsa och välfärd, THL, publicerade i går och som ingår i boken Så här dricker Finland. Undersökningen har gjorts i femtio år med åtta års mellanrum.
Den visar att den totala alkoholkonsumtionen har minskat med en femtedel från 2007, då den nådde en topp med en förbrukning på 12,7 liter per finländare per år.
– Minskningen är exceptionell. Det är första gången under Finlands självständiga historia som alkoholförbrukningen under en tio års period går ner så här, säger Christoffer Tigerstedt, specialforskare vid THL.
Orsakerna är främst två: Hela sex skattehöjningar har genomförts under tiden och samtidigt har det ekonomiska läget inte varit speciellt gynnsamt.
– Det finns också tecken på att vi är mer riskmedvetna överlag vilket kan påverka.
Utvecklingen beskriver han som mycket bra, och ett orosmoment är därför hurdan påverkan den nya alkohollagen som trädde i kraft vid årsskiftet kommer att ha. Den ökar tillgången på alkohol i och med att starkare öl, cider och long drink får säljas i mataffären och att också restauranger får sälja ut öl.
Än är det enligt Tigerstedt för tidigt att dra slutsatser, men utifrån den statistik som finns tillgänglig nu verkar konsumtionen i alla fall inte ha fortsatt ned under början av året.
Få dricker till maten
Det direkta fylleridrickandet har minskat ”i viss mån” under den period som undersökningen granskar, enligt Christoffer Tigerstedt. Som sådan konsumtion räknas att man dricker minst fem portioner alkohol per gång.
13 procent av finländarna konsumerar ändå så mycket att de löper risk för långvariga hälsoproblem. Det är 564 000 personer, och de står tillsammans för 60 procent av den totala konsumtionen.
Det talas ofta om ett sydeuropeiskt, franskt eller italienskt alkoholbruk som ett slags mål för oss finländare, men enligt Tigerstedt hör vi fortfarande till en nord- och östeuropeisk region där bland annat de övriga nordiska länderna, Estland, Litauen och Polen också ingår.
– Länderna förenas av att berusningsdrickandet är en central del av vårt beteende, och också att vi dricker mer sällan.
Enbart 8 procent av finländarna drack vin till maten en gång i veckan och 7 procent öl 2016, det år då intervjuundersökningen om dryckesvanor gjordes. Drickandet koncentrerar sig i stället till helger, högtider som jul och ledigheter som sommarsemestern. Och över 800 000 finländare tar sig alltså ett glas nästan samtidigt på lördagskvällen.
Äldres alkoholbruk oroar
Ungas alkoholkonsumtion har minskat under hela 2000-talet. Som orsaker till den utvecklingen ges att tillgången till alkohol för deras del har minskat, att föräldrarna har mer kontroll och att det sociala trycket har minskat.
Men där startåldern för alkoholbruk har stigit bland minderåriga dricker finländarna däremot allt högre upp i åldern. Det är en orsak till att också 70–79-åringar för första gången omfattats av undersökningen.
– De är en central konsumtionsgrupp redan nu och kommer att öka ännu mer i framtiden, säger Christoffer Tigerstedt.
På Institutet för hälsa och välfärd finns det en oro för utvecklingen.
– Vi märker att alkohol och högre ålder är en komplicerad kombination. Mediciner kan ge sämre balans och kroppen innehåller mindre vätska vilket gör att man reagerar på alkohol på ett annat sätt.
De 60–79-åriga seniorernas dryckesvanor skiljer sig en del från resten av befolkningens. Alkoholen är till exempel i högre grad en del av de vardagliga rutinerna, och inte något som förknippas med fest eller umgänge.
❞ Det är första gången under Finlands självständiga historia som alkoholförbrukningen under en tio års period går ner så här.
Christoffer Tigerstedt Specialforskare vid THL