Bråttom med nya underrättelselagar
Tiden rinner ut för regeringen, som vill klubba igenom de nya underrättelselagarna innan mandatperioden tar slut. För att lyckas krävs stöd från oppositionen.
Alla riksdagsgrupper är överens om att underrättelsestiftningen behöver uppdateras, men huruvida det behövs en brådskande grundlagsändring är inte lika självklart.
I går inledde grundlagsutskottet sin behandling av ärendet. Utskottsmedlem Anna-Maja Henriksson (SFP) understryker att en ändring av grundlagen alltid är en stor principiell fråga.
– Vi har börjat den förberedande diskussionen. Diskussionen kommer att fortsätta åtminstone till nästa vecka. Min personliga bedömning är att vi under hösten kommer i mål när det gäller underrättelselagstiftningen, säger Henriksson.
Det första steget för att uppdatera underrättelselagarna är att ändra paragrafen om ”skydd för privatliv” i Finlands grundlag.
Oppositionen avgör
Enligt Antti Kaikkonen, ordförande för Centerns riksdagsgrupp, finns det otvivelaktigt ett behov för nya underrättelselagar – och det snabbt.
– Våra nuvarande underrättelselagar är föråldrade. Det är fråga om Finlands och medborgarnas säkerhet. Myndigheter behöver bättre verktyg för att bekämpa grov brottslighet såsom terrorism. Blicken riktas nu mot oppositionen. Jag hoppas att det finns ett tillräckligt stöd för lagarna, säger han.
Kaikkonen ser inga hinder för att göra en brådskande ändring i grundlagen.
Jukka Viljanen, professor vid Tammerfors universitet, säger att en snabb lagberedning inte får äventyra skyddet av de mänskliga rättigheterna. Han var medlem i Justitieministeriets arbetsgrupp och har hörts som sakkunnig när regeringen utformade propositionen.
– När vi beredde en revision av grundlagsregleringen var utgångspunkten att lagen ska godkännas av två riksdagar. Det fanns inget krav på att behandla lagen brådskande. Det var sakkunnigarbetsgruppens enhetliga uppfattning, säger Viljanen.
Viljanen säger ändå att det är upp till grundlagsutskottet att bestämma. Enligt honom finns det inte något hinder för att klubba igenom lagen med expressfart.
– Skälet till att lagarbetet måste påskyndas har varit att det blir en onödig fördröjning. Ju närmare valet vi närmar oss, desto mindre tyngd har detta påstående, säger han.
En som är ännu mer kritisk är Martin Scheinin, professor i folkrätt och mänskliga rättigheter vid European University Institute i Florens.
– Jag anser att det inte alls finns någon brådska. Det finns inga bevis på att dessa lagar skulle förhindra terrordåd. Den här saken har påståtts vara brådskande i åratal. Nu är det brådskande för att det snart är riksdagsval. Det är en politisk brådska eftersom Jussi Niinistö vet att han inte kommer att sitta som försvarsminister efter valet, säger Scheinin.
Försvarsminister Niinistö (Blå) skrev tidigare under sensommaren att det inte är en lag som man gör politik av. Enligt honom finns det ett brådskande behov av nya underrät- telselagar. Han tycker att behovet överväger allmänhetens motstånd.
– Det är ju demokratifientligt och emot principen att fatta beslut utifrån fakta, säger Scheinin.
Makt kräver insyn
Martin Scheinin är inte emot att utöka polisens och Skyddspolisens maktbefogenheter. Han anser att det behövs nya underrättelselagar, men att regeringens förslag är problematiskt.
– Den parlamentariska kontrollen är mycket svagare i försvarets underrättelsetjänst än hos polisen. Om man ger samma maktbefogenhet till denna instans är vi ett steg närmare en militärstat. Vi har tillräckligt stora problem med att övervaka polisen. Jag tycker att man inte ska ge försvarsmaktens underrättelsetjänst omfattande maktbefogenheter förrän deras verksamhet har blivit känd, öppen och föremål för yttre granskning av riksdagens justitieombudsman.
”Massövervakning är slöseri”
Enligt Scheinin är de föreslagna lagarna inte ändamålsenliga.
– Massövervakning är ett sätt att slösa bort sina personalresurser. Massövervakning är ineffektivt och kontraproduktivt. Jag skulle hellre se att man ökar polisens och Skyddspolisens andra maktbefogenheter. I Åbodådet kände polisen till gärningsmannen från förut, men ingrep inte förrän det var för sent.
– Att hitta terrorister med hjälp av massövervakning har aldrig lyckats och kommer aldrig att lyckas. Det är bara ingenjörernas dagdröm. Om man däremot utgår från misstänkta personer och nystar upp deras nätverk så kommer man fram till resultat.
Scheinin skulle hellre se att man fokuserar energin på att granska lagtexten än att debattera tidtabellen.
– Om man följer god lagstiftningspraxis så kommer man ändå inte att hinna klubba igenom underrättelselagarna oavsett grundlagsutskottets tidtabell.