Mervärde – för klienter eller aktieägare?
I HBL (1.9) intervjuar Niclas Lönnqvist filosofie doktor Kerstin Stenius under rubriken ”Forskare orolig för missbrukare efter reform”.
Reformen det är fråga om är årtiondets långkörare (social och hälsovårds- inklusive landskapsreformen). Stenius konstaterar bland annat att föreningar och stiftelser alltid varit oerhört viktiga i finsk och svensk vård. Stenius har forskat i privatiseringen i Sverige där marknadstänkandet inom vården och behandlingen funnits längre än i Finland. Följden har i Sverige emellertid varit att då man började betrakta vården och behandlingen som en marknad har aktiebolagen ökat dramatiskt.
Stenius konkluderar att den tredje sektorns och de frivilliga organisationernas alternativ så gott som försvunnit i Sverige. Detta utan att kostnaderna för vården och behandlingen skulle ha sjunkit genom den ökade privatiseringen. Inom vården och behandlingen av personer med alkoholproblem och droger borde samarbete enligt Stenius vara en grundläggande princip. Här bör tilläggas samarbete, inte marknadernas mervärde. Frågas kan hur den offentliga sektorn i umgänget med privata företag inom hälso-, sjuk- och socialvård förmår leva upp till samarbete. Privata aktiebolag har enligt gällande lagar och förordningar till uppgift att tillföra sina aktieägare mervärde. Klienterna, patienterna, missbrukarna med flera blir råvaran för skapande av mervärde.
Hur går det om företagen hittar lukrativare placeringsobjekt? Vem påtar sig då ansvaret i ett konkurrenssamhälle med en nedrustad offentlig sektor? Är det den billigaste offerten som väljs? Finns det längre några alternativ? Detta i samhällen som en gång var eller strävade efter att vara välfärdssamhällen?
Kommer välfärdspolitiska stadganden om sociala och hälsohänsyn att hålla mot svängarna i finansvärlden? Detta särskilt i samhällen med nedmonterade social- och hälsotjänster och faciliteter. Då en nedrustad offentlig sektor efterfrågar tjänster på den privata marknaden underställs de marknadskrafterna. Vilket är då längre den offentliga sektorns spelrum?
Hur som helst, Stenius är ute i ett synnerligen angeläget ärende!
Frågas kan hur den offentliga sektorn i umgänget med privata företag inom hälso-, sjuk- och socialvård förmår leva upp till samarbete.