Nya barnsjukhuset öppnar för lekfulla patienter och trötta föräldrar
Det nya barnsjukhuset i Helsingfors öppnar på måndag. I stället för tråkiga vita korridorer är det ultramoderna huset fullt av färg, lekrum och snart också liv.
Då man stiger in i det nya sjukhuset märker man direkt att sjukhuset är planerat för barn. I entrén finns låga anmälningsautomater prydda med djurfigurer. Menyn är enkel och barn får välja ett djur de vill vara under sin sjukhusvistelse.
På barnsjukhuset kallas man nämligen inte vid sitt namn. Man blir inkallad som en elefant, mus, pingvin, häst eller räv, om man så vill. I vänterummen finns stora skärmar där man ser vilka djur som är på avdelningen och föräldrarna kan följa med i vilkets skede barnets operation är med hjälp av de färggranna figurerna.
I entrén finns också en stor digital vägg med fiskar som simmar runt i ett akvarium. Patienterna kan själva designa en fisk som sedan simmar runt på väggen. Resten av byggnaden är också full av färger och mönster. Temat för inredningen är skärgården och flera väggar pryds av målningar på bland annat mumintroll.
– Sköterskorna kommer ändå inte att se ut som Muminmamman eller Muminpappan. Tanken är att inredningen ska skapa en lugn miljö som känns bra. Vi har valt motiv som finländare känner igen från tidigare, säger Jari Petäjä, direktör för barn och ungdomsenheten vid Helsingfors universitet.
Eget kylskåp på rummet
På det här sjukhuset ska allt från nyfödda till femtonåringar vårdas och det finns något för var och en. För de yngre barnen finns det stora fina lekrum och ungdomarna har ett eget rum med ett biljardbord och snart också instrument för ett helt band.
Föräldrar och anhöriga har inte heller glömts bort.
– Under hela planeringen av sjukhuset har familjers och barns åsikter beaktats. 97 procent av de tillfrågade föräldrarna sade att det är viktigt att kunna sova bredvid sitt sjuka barn, säger Janet Grundström, vd för Leijonaemot, en stödförening för föräldrar med barn med specialbehov.
I varje rum kan åtminstone en förälder övernatta och på intensivvården finns två sovrum för anhöriga. Alla rum har ett eget badrum och ett litet kylskåp. I korridoren finns också kök för föräldrar som vill laga egen mat och utrymmen där föräldrar kan umgås sinsemellan.
Enligt Jari Petäjä kan ett sjukt barn ge upphov till väldigt stor påfrestning hos hela familjen och därför är det extra viktigt att hjälpa föräldrarna och försöka underlätta deras vardag.
– Ingen ska bo här men nu finns det mycket bättre möjligheter för familjer att övernatta. Vi märker kanske inte det här på sjukhuset, men föräldrarna kommer att må bättre, säger Petäjä.
En annan sak som många föräldrar önskade var bättre parkeringsmöjligheter. Det önskemålet har uppfyllts och nu finns det 100 gratis parkeringsplatser under sjukhuset för patienternas familjer och anhöriga.
En humörlampa och Skype-samtal
Sjukhuset är också fullt med nya innovativa digitala lösningar. I rummen finns till exempel en stor rund lampa som kan byta färg. Det är patienterna själva som med hjälp av en pekplatta väljer färgen på lampan. Tanken är att om någon är så sjuk att den inte kan uttrycka sina känslor kan den i varje fall välja en färg enligt humöret som alla ser klart och tydligt då man kommer in i rummet.
Med hjälp av den personliga pekplattan ska barn också lättare kunna hålla kontakt med skolan och sina kompisar, till exempel genom Skype-samtal.
– Den största utmaningen för oss är att lära oss hur allt fungerar här. Vi ändrar på en del processer och
det finns mycket ny teknologi, säger Petäjä.
Alla barn är välkomna
På sjukhuset finns totalt 140 vårdplatser och är för hela landets barn och ungdomar som behöver specialistvård. Speciellt barn som lider av hjärtrelaterade problem eller som är i behov av organ- eller vissa stamcellstransplantationer kommer att vårdas på det nya barnsjukhuset. Tanken är ändå inte att konkurrera med de fyra andra barnklinikerna i Uleåborg, Kuopio, Tammerfors och Åbo.
– Vi jobbar tillsammans. Barn som behöver specialistvård eller av någon annan orsak vill komma hit är välkomna, men man måste komma ihåg att andra universitetssjukhus också hela tiden får modernare utrymmen, resurser och möjligheter till barnsjukvård, säger Petäjä.
I dag är cirka 30 procent av de barn som vårdas i Helsingfors inte från orten och tanken är att fördelningen ska vara densamma på det nya sjukhuset. Enligt Petäjä gör de också sitt bästa för att vara tvåspråkiga och kunna betjäna även på svenska.
– Jag har inga siffror på hur många av våra anställda som kan svenska men man får ett litet lönetillägg för det och jag vet att många får det här tillägget, säger Petäjä.
3 500 euro per kvadratmeter
Sjukhuset har finansierats av Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt och donationer av företag och privatpersoner. Då så här stora nya byggnader planeras och byggs handlar det om stora investeringskostnader. Enligt Jari Petäjä är miljonbelopp ibland svåra att greppa. Därför har han hittat på ett nytt sätt att svara på frågan om vad det nya sjukhuset har kostat.
– Den här byggnaden kostar cirka 3 500 euro per kvadratmeter om året, varav endast 160 euro per kvadratmeter om året är för själva byggnaden, säger han.
Det nya barnsjukhuset öppnar i etapper under september. På måndag kommer de första patienterna och familjerna. Jourverksamheten öppnar den 25 september.
Ingen ska bo här men nu finns det mycket bättre möjligheter för familjer att övernatta. Vi märker kanske inte det här på sjukhuset, men föräldrarna kommer att må bättre. Jari Petäjä Direktör för barn och ungdomsenheten vid Helsingfors universitet