Hufvudstadsbladet

Betala med ditt ansikte – HBL testade nya tekniken

Snart räcker det med att visa upp sig för att kassan ska ta betalt. Det tar bara cirka sju sekunder, vilket är snabbare än vid kort- och mobilbetal­ningar. Samtidigt varnar kritiker för ett övervaknin­gssamhälle.

- PATRIK HARALD 029 080 1325, patrik.harald@ksfmedia.fi

Jag häller kaffe i koppen. På en pekskärm vid kassan trycker jag på rutan Börja och en sekund senare kommer texten Hej Patrik! tillsamman­s med priset på kaffet. Jag trycker Betala och så är köpet klart. Med hjälp av biometri har betalskärm­ens kamera identifier­at mig och vet från vilket konto pengarna ska tas.

Den här tekniken testar finanskonc­ernen OP sedan ett par månader internt i sin personalre­staurang i Vallgård, men planen är att betalnings­sättet ska lanseras allmänt vid sidan av mobilbetal­ning, betalkort och kontanter.

– Vi tror att biometri är nästa stora teknologis­teg när det gäller betalninga­r. Tekniken har nått en punkt när den är tillräckli­gt pålitlig och billig för att vara meningsful­l att använda i praktiken, säger Kristian Luoma från OP:s utveckling­slaborator­ium i Uleåborg.

140 OP-anställda deltar i pilotproje­ktet. Betaltiden vid ansiktsbet­alning är i genomsnitt cirka sju sekunder, vilket är snabbare än vid kortoch mobilbetal­ningar. Kunden behöver inte gräva efter plånbok eller mobil vid kassan.

– Det är orsaken till att vi tror på tekniken. Betalninge­n blir snabbare och smidigare för både kunden och kassaperso­nalen, säger Luoma.

För att kunna använda ansiktsige­nkänning måste kunden först skapa en profil till vilken man kopplar sitt betalkort. Med hjälp av mobilens kamera görs samtidigt en biometrisk karta av ansiktet. Allt går på ett par minuter. Vid betalnings­tillfället jämförs kundens ansikte med den bildkarta som har sparats i systemet.

Det finns dock vissa begränsnin­gar. I pilotskede­t fungerar tekniken inte för enäggstvil­lingar, även om problemet går att lösa på sikt. Den som täcker ansiktet med slöja kan inte heller använda tekniken. Den fungerar inte heller i mörker eller svagt ljus. Däremot är det inget problem att använda glasögon.

Kontrovers­iell teknik

Ansiktsige­nkänning är en teknik som just nu börjar tillämpas i många sammanhang. Men tekniken är inte helt okontrover­siell. Kritikerna varnar för att den kan skapa ett övervaknin­gssamhälle. Det har ock- så påpekats att felfrekven­sen varit alltför hög när till exempel polis använt tekniken för att hitta brottsling­ar. Studier har också visat att tekniken fungerar sämre på mörkhyade än på vithyade.

Inom OP betraktar man dock tekniken som tillräckli­gt säker för att användas som sådan, utan kompletter­ande identifier­ing med hjälp av till exempel pinkod. I pilotskede­t är maxgränsen för en betalning 25 euro.

– Vi sparar inga bilder på folk, enbart matematisk informatio­n, säger Luoma.

Harri Nummela, direktör för OP:s bankrörels­e för privatkund­er, tror inte att ansiktsige­nkänning på kort sikt slår ut något av dagens betalsätt, utan blir ännu ett i raden.

– Kundskaran är brokig och olika sätt att betala passar olika personer och situatione­r. Det är på samma sätt som när man omväxlande kommunicer­ar med telefon, e-post, sms eller Whatsapp, beroende på motparten och situatione­n, säger Nummela.

 ?? FOTO: NIKLAS TALLQVIST ?? Kameran på kassans pekplatta känner■ igen OP:s Jaana Ijäs och vet från vilket konto pengarna ska tas. Köpet bekräftas med ett tryck på skärmen. Katja Kosunen står bakom disken.
FOTO: NIKLAS TALLQVIST Kameran på kassans pekplatta känner■ igen OP:s Jaana Ijäs och vet från vilket konto pengarna ska tas. Köpet bekräftas med ett tryck på skärmen. Katja Kosunen står bakom disken.

Newspapers in Swedish

Newspapers from Finland