Beskyllningar om sexuellt våld äventyrar Trumps domarutnämning
Brett Kavanaugh har kallats den mest kompetenta kandidaten till den högsta domstolen i USA någonsin. Icke desto mindre är hans kandidatur plötsligt i stor fara.
Ända sedan han nominerades av president Donald Trump i somras har Kavanaugh ihärdigt, i enrum med senatorer och i offentliga utfrågningar i kongressen, byggt upp en bild av en person med hög moral och en grundmurad arbetsetik. Den intelligenta och framgångsrika domaren har berättat om sin passion för lag och rättvisa, om sin kärlek för familjen, om dotterns basketlag som han tränar och om soppköket där han regelbundet hjälper till.
När Kavanaugh utfrågades förra veckan av senatens justitieutskott försökte utskottets demokrater frenetiskt slå sönder den fläckfria fasaden genom att ifrågasätta Kavanauaghs ärlighet. Man var speciellt misstänksam mot Kavanuaghs försäkran om att han inte skulle tafsa på aborträtten och att han inget hade att göra med president George W Bush tortyrprogram när han jobbade i Vita huset under början av Irakkriget.
Men Kavanuagh lät sig inte bekomma av demokraternas attacker och oppositionens missnöje till trots marscherade Kavanaugh taktfast mot ett godkännande och en plats i den politiskt ytterst betydelsefulla domstolen. Ända tills bomben briserade i slutet av förra veckan.
I ett brev riktat till justitieutskottets viktigaste demokrat, senator Diane Feinstein, hävdade en kvinna bosatt i Kalifornien att Brett Kavanuagh utsatt henne för fysiskt och sexuellt våld under en gymnasiefest i början av 1980 talet. Enligt anklagelserna skulle Kavanaugh, kraftigt berusad och med hjälp av en annan person, ha tvingat in kvinnan, som då var 15 år gammal, i ett rum, låst dörren och skruvat upp musiken. Därefter hävdar hon att Kavanaugh tryckte ner henne på en säng och försökte mot hennes vilja klä av henne med handen tryckt över hennes mun.
Kvinnan lyckades enligt egen utsago efter en stund fly in i badrummet där hon låste in sig tills Kavanuagh och den andra personen lämnade rummet. Kvinnan bakom anklagelserna heter Christine Blasey Ford och är en professor från Kalifornien.
Hon ville ursprungligen vara anonym men gick under veckoslutet med på att röja sin identitet. Nu försöker republikanerna febrilt finna en väg ut ur det politiska trasslet utan att äventyra Kavanuaghs kandidatur. Snabbt insåg man att det inte går att vifta bort anklagelserna utan att åtminstone nödtorftigt utreda dem. Torsdagens omröstning i justitieutskottet om Kavanaugh har därmed skjutits upp och istället har såväl Kavanaugh som Ford kallats till en offentlig utfrågning inför utskottet nästa måndag.
Situationen är en politisk mardröm för republikanerna. Det första problemet är hur man ska förhålla sig till anklagelserna. Det är befogat att ifrågasätta demokraternas motiv och tajming. Feinstein har känt till anklagelserna i över en månad utan att offentliggöra dem. Men även om demokraterna spelat ett politiskt spel, kvartstår faktum att det är anklagelsernas trovärdighet som måste bedömas och i Metoo-eran är det en känslig uppgift.
Justitieutskottets samtliga republikaner är män och en alltför aggressiv eller ifrågasättande ton i frågorna till Christine Blasey Ford kan bli politiskt kostsam. Det är mindre än två månader kvar till kongressvalet som redan förutspåtts bli ”kvinnornas val”. Demokraterna har ställt upp ett rekordantal unga kvinnor som väntas locka horder av kvinnliga väljare till valurnorna, och i ett sådant läge har republikanerna inte råd att se ut som kvarlevor från en förgången tid.
I USA har man inte heller glömt Anita Hill, den svarta kvinnan som 1987 anklagade sin chef och dåvarande kandidaten till högsta domstolen, Clarence Thomas, för sexuella övergrepp. Det är en vida accepterad bedömning att justitieutskottet då inte tog beskyllningarna på fullt allvar. Det vore politiskt farligt för republikanerna att begå samma misstag igen.
Samtidigt har man inte råd att schabbla bort Kavanaughs kandidatur. Om han tvingas dra sig ur eller förlorar omröstningen i senaten får republikanerna ytterst bråttom att välja och godkänna en ny kandidat före kongressvalet. Om demokraterna får majoritet i senaten i november, vilket är svårt men inte uteslutet, kommer man att göra allt för att blockera och förhala presidentens försök att placera en ny konservativ domare i domstolen. Det är precis var republikanerna gjorde åt Barack Obama under hans sista år som president.
Vita huset verkar ha insett det känsliga läget och därför intagit en försiktig ton med uttalanden som poängterat vikten av att ta beskyllningarna på allvar. Även Trump, som själv har beskyllts för dussintals fall av sexuella övergrepp, och aldrig erkänt ett enda av dem, har hållit sina Twitterfingrar i styr.
Brett Kavanuagh förkunnade i ett uttalande på måndagen sin oskuld och sa att han ser framemot utfrågningen på måndag och chansen att rentvå sig själv. Av allt att döma kommer ord att stå mot ord och hur politikerna väljer sida kan få konsekvenser som sträcker sig längre en rättsväsendet. President Trump har suttit kvar på sin post trots minst sagt trovärdiga beskyllningar, men han har fått sitt mandat av folket och det är svårt att ta ifrån honom. Kavanuagh har ingen sådan grund att stå på om senatorerna ställer sig emot honom.
”Brett Kavanuagh förkunnade i ett uttalande på måndagen sin oskuld och sa att han ser framemot utfrågningen på måndag och chansen att rentvå sig själv.”
JURI VON BONSDORFF
är HBL:s medarbetare i Washington.