Hufvudstadsbladet

Härva kopplas till finsk filial

- HBL-TT/JOAKIM GOKSÖR

En utredning kring Danske Banks penningtvä­tthärva har identifier­at 6 200 riskkunder, varav de flesta kan ha ägnat sig åt penningtvä­tt. Tallinnfil­ialen där penningtvä­tten ägde rum hörde till finländska Sampo Bank till 2007. Enligt Sampo fanns då inga tecken på olaglighet­er.

Danske Banks vd Thomas Borgen avgår i spåren av bankens gigantiska penningtvä­ttskandal i Estland. – Problemen härrör från Danske Banks köp av Sampo Bank 2007, säger styrelseor­dförande Ole Andersen. Björn Wahlroos var då Sampos storägare och styrelseor­dförande.

En oberoende advokatutr­edning som Danske Bank beställt kastar nytt ljus över penningtvä­tthärvan inom banken. De misstänkta transaktio­nerna genomförde­s av en filial i Tallinn som Danske Bank tog över i samband med förvärvet av finländska Sampo Bank 2007. Först 2015 avvecklade­s filialens portfölj med utländska kunder.

– Över hundra anställda och chefer har utretts, varav de flesta nu har lämnat banken, säger Ole Andersen.

Enligt Andersen har banken gjort 42 anmälninga­r till myndighete­r och åtta polisanmäl­ningar mot före detta anställda i Estland.

HBL har bett Sampo-koncernens storägare och styrelseor­dförande Björn Wahlroos kommentera uppgiftern­a om att problemen inom Danske Bank skulle härröra ända från köpet av Sampo Bank, men Sampos kommunikat­ionsavdeln­ing uppger att han inte är tillgängli­g för en kommentar. Mirko Hurmerinta på Sampos kommunikat­ionsavdeln­ing säger till danska Berlingske Business att Sampo inte upptäckt någon kriminell aktivitet under den tid bolaget ägde banken.

Vd för Sampo Bank vid tidpunkten för försäljnin­gen var Mika Ihamuotila, i dag Marimekkos storägare och styrelseor­dförande. Ihamuotila uppger för Helsingin Sanomat att inget lands myndighete­r riktade några som helst misstankar om olaglig verksamhet mot Estlandsen­heten eller dess kunder under Sampo Banks ägarskap. Enligt Ihamuotila gjorde Danske Bank före köpet en omfattande så kallad due diligence-utredning kring hela Sampo Bank tillsamman­s med jurister och konsulter.

– Danske Bank skulle säkert ha reagerat om sådana här betydande oklarheter hade uppenbarat sig. Danske Bank hade knappast betalat ett pris för Sampo Bank som många ansåg vara högt, om det förekommit oklarheter kring banken eller dess dotterbola­g, säger Ihamuotila.

Tusentals riskkunder

Den oberoende advokatutr­edningen av penningtvä­tthärvan som beställts av Danske Bank, har kostat omkring 27 miljoner euro och sysselsatt cirka 70 personer under ett års tid. Enligt Danske Bank har cirka 12 000 dokument och åtta miljoner e-postmeddel­anden granskats.

Totalt visar rapporten att filialen i Tallinn hade cirka 10 000 utländska kunder, som under perioden 2007– 2015 genomförde 7,5 miljoner transaktio­ner. Tillsamman­s med cirka två miljoner andra utländska transaktio­ner som granskats av utredarna innebär det en samlad transaktio­nsvolym på 200 miljarder euro.

Några konkreta uppgifter om hur stora belopp som har tvättats av banken framgår inte av rapporten. Utredninge­n har dock hittills hittat cirka 6 200 kunder med riskbeteen­de, varav de flesta kan ha ägnat sig åt penningtvä­tt.

”Sammanlagt räknar vi med att en

betydande andel av betalninga­rna är misstänkta”, skriver Danske Bank.

Enligt den danska tidningen Berlingske Business ska det röra sig om misstänkta transaktio­ner för minst 53 miljarder danska kronor.

De misstänkta transaktio­nerna, utförda 2007–2015, utreds av både estniska och danska myndighete­r.

Visselblås­are varnade

Redan i december 2013 ska en visselblås­are som arbetade som chef på Danske Bank ha varnat för att filialen i Tallinn brutit mot regelverke­t mot penningtvä­tt genom att göra affärer med den ryska underrätte­lsetjänste­n FSB och släktingar till president Vladimir Putin, rapportera­r Berlingske Business.

Det har i danska medier även förekommit uppgifter om att transaktio­ner som filialen har hanterat skulle ha koppling till regimen i Azerbajdzj­an och illegal vapenhande­l med Nordkorea.

Danske Bank meddelar nu att man donerar 1,5 miljarder danska kronor till en stiftelse där pengarna ska användas för att bekämpa ekonomisk brottsligh­et. Beloppet motsvarar det som banken bedöms ha tjänat på de misstänkta affärerna under perioden 2007–2015.

Donationen innebär att Danske Bank sänker sin vinstprogn­os för helåret till 16–17 miljarder danska kronor.

Väljer att avgå

Personal och ansvariga chefer som varit inblandade i de misstänkta affärerna har fått varningar, sagts upp, fått sina bonusar indragna och även anmälts till myndighete­r.

Vd Thomas Borgen rentvås i rapporten, och ska enligt advokatbyr­åns bedömning inte ha brutit mot något regelverk, varken som vd eller som tidigare chef för bland annat just den baltiska bankverksa­mheten. Trots det väljer han att avgå.

”Det är tydligt att Danske Bank har misslyckat­s med att leva upp till sina åtaganden, i detta fall av möjlig penningtvä­tt i Estland. Jag beklagar det djupt”, skriver Borgen i ett pressmedde­lande.

Danske Banks aktie, som tappat omkring en tredjedel av sitt värde sedan årsskiftet, föll på onsdagen med nästan 4 procent på Köpenhamns­börsen.

 ?? FOTO: LEHTIKUVA / TIMO JAAKONAHO ?? ■ Sampo Banks dåvarande vd Björn Wahlroos och Danske Banks vd Peter Straarup firar sammanslag­ningen i september 2006.
FOTO: LEHTIKUVA / TIMO JAAKONAHO ■ Sampo Banks dåvarande vd Björn Wahlroos och Danske Banks vd Peter Straarup firar sammanslag­ningen i september 2006.
 ?? FOTO: LEHTIKUVA/AFP/ANNE BAEK ?? ■ Thomas Borgen, Danske Banks vd, avgår trots att han rentvås i rapporten.
FOTO: LEHTIKUVA/AFP/ANNE BAEK ■ Thomas Borgen, Danske Banks vd, avgår trots att han rentvås i rapporten.

Newspapers in Swedish

Newspapers from Finland