Digitalt matteprov avskräcker
I höst ordnas det allra sista pappersprovet i matematik i studentexamen. Sedan är alla prov elektroniska. I Mattliden väljer abiturienterna att skriva matematiken tidigare än vanligt för att slippa vårens digitala omställning.
Många abiturienter väljer att skriva matematiken redan på hösten för att kunna använda penna och papper en sista gång.
Den 1 oktober tar en era slut då det sista pappersprovet i matematik ordnas. Hos många abiturienter som räknat med penna och papper hela skoltiden väcker det digitala provet och den strama tidtabellen oro. I Mattlidens gymnasium har lektor Pia Nordman uppmanat sina studerande att satsa på höstens pappersprov.
– Det går mycket långsammare om man är tvungen att leta efter rätt figurer på datorn i provsituationen, säger abiturienten Nelia Peurala.
Den avslutande versen i de traditionella studentskrivningarnas svanesång sjungs den 1 oktober då matematikprovet för sista gången skrivs på papper. Efter det skrivs samtliga studentprov digitalt.
Övergången är inte friktionsfri. Det här syns bland annat i Mattlidens gymnasium i Esbo, där de flesta abiturienter undantagsvis väljer att skriva den långa matematiken redan på hösten – för att få skriva provet med papper och penna.
– I och med att vi räknat på papper hela vår skoltid känns det jättekonstigt att plötsligt ändra det just för det viktigaste provet. Många väljer att skriva på hösten helt enkelt för att de inte vet vad de digitala skrivningarna innebär, säger abiturienten Nelia Peurala.
Hennes klasskamrat Daniel Segercrantz instämmer.
– Tekniken är ännu inte tillräckligt utvecklad för att man i matematisknaturvetenskapliga ämnen ska kunna uttrycka sig lika tydligt och effektivt elektroniskt som på papper. Det skulle också kräva en längre övningsprocess så att man hinner bli van vid programmet, säger han.
Stjäl tid
Praktiska oklarheter och eventuella problem med nya program är det sista abiturienterna vill ha i en situation som annars också är nervös.
– I ett ämne som matematik går det mycket långsammare om man måste sätta tid på att fundera på var i programmet man hittar rätt tecken och figurer, till exempel för geometriska uppgifter. I skrivningarna behöver man komma in i ett flowläge, men det avbryts om man först räknar allt för sig själv på ett papper, sedan ska knacka in siffrorna på datorn och är tvungen att leta efter de rätta tecknen, säger Nelia Peurala.
– Jag behöver ordning i mitt tänkande och det är svårare på datorn om man måste koncentrera sig på att hitta tecken. Tankarna börjar vandra, säger Daniel Segercrantz.
– Jag är inte alls emot digitalisering, men vi är tyvärr i ett mellanstadium där systemet ändras precis när vi ska skriva. Vi bestämde redan på ettan att vi skriver matematiken på hösten och inte digitalt, men för den som vill ta om provet på våren är det en annan sak, säger Peurala.
Matematiklektorn Pia Nordman har rentav uppmanat sina studerande att skriva provet på hösten. Kurstidtabellen i Mattliden har anpassats så att abiturienterna hinner gå alla obligatoriska kurser i lång matematik före höstens skrivningar.
– Om det inte var för den digitala omställningen skulle de alla skriva matematiken på våren. Jag rådde dem att skriva på hösten, för då vet jag vad jag förbereder dem inför. För årets abiturienter kommer det nya systemet och de första övningsproven sent, säger Nordman.
Nordman framhåller att studerandena måste få tillräckligt många år på sig att vänja sig vid programmet så att det inte ställer till med problem.
– Nu har det varit osäkerhetsmoment på grund av den snabba tidtabellen. Tekniken kommer åtminstone i början att ha en stor roll. När man skriver på ett papper tänker man samtidigt, och det är inte riktigt samma sak på datorn, säger hon.
Drillas inför våren
Taktiken under övergångsperioden varierar mellan olika gymnasier. I
Gymnasiet Lärkan i Helsingfors säger rektor Magnus Westerlund att man i stället satsat på att ge abiturienterna träning för det digitala provet. I Lärkan kan abiturienterna inte skriva den långa matematiken på hösten då alla obligatoriska kurser ännu inte avlagts. De som skriver kort matematik passar däremot nästan mangrant på att skriva pappersprovet på hösten.
– Vi har haft elektroniska skrivningar sedan 2016 och matematiken är det sista ämnet att digitaliseras. Det handlar inte om ett enskilt prov, utan om en övergång till ett uteslutande elektroniskt studentexamenssystem. Ämnen som geografi, kemi, fysik och biologi har haft samma utmaningar som matematiken. Jag förstår oron, och det är vår uppgift att lära studerandena de program som finns i det nya systemet, säger Westerlund.
Också i Brändö gymnasium ligger fokus på vårens digitala prov.
– Vi har inte strukturerat om läsåret för ett enskilt studentprov, utan aktivt jobbat med de digitala verktygen för att förbereda studerandena, säger rektor Mikael Nyholm.
Tidtabellen med vilken studentexamen digitaliseras väcker ändå farhågor på många håll. I en insändare i Helsingin Sanomat skriver till exempel den pensionerade matematiklektorn Raimo Seppänen att man har för bråttom. Seppänen vädjar till Studentexamensnämnden: ”Om vårens studenter inte får skriva matematiken på papper kan det få oanade följder”.
”Var det inte värre?”
Juha Oikkonen, professor vid institutionen för matematik och statistik vid Helsingfors universitet och medlem i Studentexamensnämnden, har följt med digitaliseringen av matematikprovet inifrån.
– Visst är det en stor förändring, men att man använder teknologi i gymnasiematematiken är ingenting nytt. Digitaliseringen av de andra proven har gått bra och den tekniska personalen gör sitt bästa inför våren, säger Oikkonen.
Han förstår ändå den oro omstöpningen väcker.
– Studentexamensnämnden är medveten om att det går långsammare att skriva formler på datorn. Vi tänker på det när uppgifterna planeras. Tyngdpunkten förskjuts delvis från traditionellt räknande och handlar lite mer om förståelse. Provet kommer ändå att kännas bekant för många, trots att omgivningen förändras.
Oikkonen påminner om att penna och papper fortfarande får användas vid sidan om.
– Jag hoppas och tror att folk kommer att tänka: var det verkligen inte värre än så här? Provet är inte gjort för teknikfantaster, utan för helt vanliga abiturienter. Varför är det egentligen så viktigt att digitalisera studentproven? – Ett enkelt svar: det står i regeringsprogrammet. Men finns det en risk för att man ser digitaliseringen som ett självändamål och har för bråttom? – Fråga regeringen. Studentexamensnämnden verkställer besluten. Själv tänker jag att det ena inte utesluter det andra. Traditionella undervisningsmetoder kan kombineras med digitala verktyg på smarta sätt.