Låst brexitläge ökar kraven på ny omröstning

Storbritanniens EU-utträde närmar sig, men ännu är inget avtal i sikte. Kravet på en avgörande folkomröstning växer.

Vid toppmötet i Salzburg som avslutas på torsdagen diskuterar EU-ledarna de slutliga stegen på den långa och slingriga vägen mot ett avtal om Storbritanniens utträde ur unionen den 29 mars 2019. Det råder fortfarande optimism kring möjligheterna att nå ett avtal, men samtidigt varnade Europeiska rådets ordförande Donald Tusk för den reella risken att man inte når något resultat. I så fall gäller ingenting av det man preliminärt har kommit överens om.

Den brittiska regeringen har under sommaren gett ut en rad utredningar kring konsekvenserna av ett avtalslöst utträde. De ger vid handen att landet hotas av en försörjningskris. Apotek och sjukhus uppmanas lägga upp lager av mediciner och medborgarna uppmanas att fylla skafferierna med konserver.

En kraschlandning ut ur EU innebär trafikkaos på vardera sidan av Engelska kanalen då alla varutransporter måste tullgranskas. Storbritannien uppges planera att stänga av tio engelska mil – cirka 16 kilometer – av motorvägen från Dover som parkeringsplats för lastbilarna.

I själva verket är 80 procent av utträdelseavtalet redan färdigt. Men låsningen kring den irländska gränsen är fortfarande stenhård. I princip är både EU och Storbritannien överens om att det inte ska uppstå någon synlig gräns mellan Nordirland som hör till Storbritannien och republiken Irland som är EU-medlem. Men hur det här ska ske i praktiken är oklart.

Eventuellt kan Salzburgtoppmötet bana väg för en lösning, EU:s chefsförhandlare Michel Barnier har sagt att EU fortfarande kan utveckla sin modell. Han underströk samtidigt att det här mötet ska visa om ett avtal är möjligt eller inte.

I den konservativa brittiska regeringen går frontlinjen mellan dem som vill att utträdet ska bli så mjukt och välordnat som möjligt, och den hårda falangen som vill bryta alla band till EU.

Den hårda brexitlinjen menar att en total brytning innebär att Storbritannien kan bygga upp sitt samhälle utan att hämmas av EU:s regler och regleringar, det som i brexitkampanjen kallades ”ta tillbaka kontrollen”.

Vad det innebär framgick när minister Sajid Javid, som betecknas som moderat, visionerade om radikala skattesänkningar för företagen, inskränkta fackliga rättigheter och uppluckrade miljölagar.

Javids kollega Michael Gove säger att Theresa Mays plan för utträdet, som EU redan har förkastat, är den mest framkomliga vägen, även om den inte tillfredsställer de hårdföra EU-motståndarna. Men Gove konstaterade att en ny regering alltid kan riva upp alla avtal.

Uttalandet höjde knappast britternas anseende som pålitliga förhandlingsparter i Bryssel.

Som en motvikt till de hårda brexitförespråkarna växer nu kravet på en ny folkomröstning där britterna får säga ja eller nej till det slutliga utträdelseavtalet och de framtida relationerna till EU.

Senast var det Londons borgmästare Sadiq Khan, en inflytelserik Labourprofil, som ställde sig bakom initiativet för att låta britterna rösta en gång till.

Labour inleder sin årliga partikongress på söndag. Mer än hundra motioner till kongressen stöder en ny folkomröstning, och om trycket blir tillräckligt starkt kan partiledaren Jeremy Corbyn ställa sig bakom kravet.

Det är i så fall inte för att han är någon vän av EU, utan för att de konservativas visioner om Storbritannien efter brexit går rakt emot den vänsterlinje som förde Corbyn till partiordförandeskapet.

Också konservativa brexitmotståndare talar för en avgörande folkomröstning. För dem är det viktigaste argumentet att britterna inte valde ett socialt, politiskt och ekonomiskt kaos när de sade ja till att lämna EU.