Prognos: Kommunernas skulder kan öka
Det är stora skillnader i kommunernas ekonomi. Kontrasterna är enorma på Åland medan Larsmo tog mest lån jämfört med kommunens storlek år 2017.
På fredagen publicerade statistikcentralen siffrorna från kommunernas bokslut år 2017. Totalt sett minskade kommunernas social- och hälsovårdskostnader med 0,7 procent jämfört med 2016, men kostnaderna för specialiserad sjukvård ökade. Social- och hälsovårdskostnaderna utgör nästan 60 procent av kommunernas kostnader.
– En stor del av inbesparingarna beror på konkurrenskraftsavtalet som sänkte många av kommunernas utgifter som arbetsgivare. Avtalet har ändå minskat något på kommunernas skatteintäkter, säger Kommunförbundets chefsekonom Minna Punakallio.
Specialiserade sjukvården dyrare
Enligt Punakallio har också kommunernas egna inbesparingar spelat in.
– Till exempel om en anställd ska gå i pension så funderar nog kommunerna väldigt noggrant ifall det behöver anställas någon ny eller om det går att göra en omorganisering, säger Punakallio.
Kostnaderna för specialiserad sjukvård ökade ändå med 2,1 procent 2017 och enligt Punakallio finns det inte mycket kommunerna kan göra åt de utgifterna.
– Specialsjukhusen ansvarar för vården och kommunerna har inte något annat val än att betala räkningarna.
Trots några goda år för ekonomin har kommunernas skatteintäkter inte ökat. Enligt Punakallio ser framtiden inte heller speciellt ljus ut.
– Enligt vår prognos kommer kommunernas skuldsättning att öka då kostnaderna för specialiserad sjukvård ökar och det finns behov av investeringar. Historiskt sett ökar skulderna ändå inte så värst mycket.
Vårdreformen skulle minska på kommunernas utgifter för specialiserad vård, men Punakallio är inte helt övertygad då det gäller reformen.
– Enligt ministeriernas uträkningar så skulle vårdreformen leda till inbesparingar på lång sikt. Men vi anser att kommunernas utgifter på kort sikt inte har beaktats i tillräckligt hög grad.
Konkurrensavtalet har lett till små inbesparingar i kommunerna, men samtidigt som konkurrenskraftavtalet sänker lönerna minskar också kommunernas skatteintäkter. Men eftersom kommunernas utgifter minskar så har staten också minskat sina bidrag till kommunerna, vilket skär ner intäkterna ytterligare.
Hangöborna Nylands äldsta
Hangö har bland de högsta skulderna i landet, med en lånestock på 7 270 euro per person. Hangös stadsdirektör Denis Strandell säger att Hangös höga skuldsättning beror på flera olika saker, bland annat utflyttning sedan 80-talet och en hamn som kräver stora investeringar.
– I åratal har Hangös ekonomi varit ganska risig och i bästa fall har vi gjort nollresultat. Men nu är ekonomin i mycket bättre skick och förra året var Hangös bästa resultat någonsin, säger Strandell.
Enligt Strandell har bland annat investeringar i hamnen börjat ge vinst, men nästa år blir svårare igen då flera investeringar väntar som inte går att skjuta upp. Enligt Strandell är sjukvårdskostnader också en stor fråga för Hangö som har Nylands äldsta befolkning.
– Den specialiserade sjukvården ligger inte i kommunens händer så vi kan inte påverka kostnaderna på något sätt.
Strandell säger också att specialistvården i ett enskilt fall kan kosta en halv miljon, vilket är väldigt mycket för en liten kommun och kan leda till oväntade utgifter.
– Om vi inte behöver vårdreformen för någonting annat så behövs den för att dela på sjukvårdskostnaderna, säger Strandell.
På Åland blir variationen stor
Skillnaderna mellan de små kommunerna på Åland är stora. Kökar hade landets nästhögsta lånestock per person på 8 788 euro per person, efter Reisjärvi med lån på 10 508 euro per person. Kökars kommundirektör Johan Rothberg säger att lånen är en gammal börda som de försöker betala av så gott de kan.
– För ett tag sedan byggde kommunen en hel del bostäder och dessutom renoverade vi en skolbyggnad. 2016 gjordes en stor skatterättelse som ledde till ett stort underskott. Just nu ser ekonomin däremot hygglig ut. Vi försöker amortera våra lån så mycket som vi kan. I år förväntar vi oss ett överskott i bokslutet, säger Rothberg.
Fera åländska kommunerhar väldigt lite lån och till exempel Jomala har inga skulder alls. Jomalas kommundirektör John Eriksson jämför Jomala med Esbo i huvudstadsregionen. Jomala drar nytta av att ligga intill centralorten Mariehamn, men ändå utanför.
Alla kommundirektörer som SPT talade med är missnöjda över stadsandelarna, eller landskapsandelarna som det kallas på Åland.
På Åland finns också kommunen Föglö som hade Finlands största ackumulerade överskott per person på 12 201 euro år 2017.
Niklas Eriksson, kommundirektör på Föglö kommun, är nöjd med 2017, men säger samtidigt att det ackumulerade överskottet inte blir långvarigt.
– Alla kommuner har fått ett preliminärt skattebesked för 2018. Vi kommer att vara tvungna att betala tillbaka en stor del av skatterna.