Tappra systrar
På Flora-dagen anländer de till gården, systrarna hortensia i varsin vacker lerkruka och prydligt inpackade i cellofan med stora rosetter. Syster fuchsia och syster vit placeras på paradplatsen utanför huset på varsin sida om infarten, alldeles invid huvudingången. Perfekta solförhållanden, sydsydväst med morgonsol till klockan 13, därefter halvskugga.
Men det gäller att se upp för nattfrosten! Hortensia tål inte frost då den bollrunda blomman är utslagen, påminner en av gästerna.
Det går en vecka och vi njuter av den vackra och eleganta blomsterprakten. Blomman har fått namn av en kvinna; Hortensia Baret som var förlovad med den franske botanisten Philibert de Commerson som skulle åka i väg på en jorden-runt-resa. Mademoiselle Baret kunde inte tänka sig att bli lämnad ensam så hon klädde ut sig till pojke och fick därmed jobb på båten. Hon upptäcktes men fick stanna kvar ombord. I Fjärran Östern fann fästmannen en vacker växt som han döpte efter fästmön Hortensia. Så berättar legenden.
Efter en vecka dyker herr Frost plötsligt upp en natt och slukar hungrigt de vackra klotformade blommorna. Bladen förvandlas i sin tur till knastertorra svarta skorpor, knaks! Bedrövelse och sorg! Vad göra? Nu är goda råd dyra. I garaget installeras ett ”emergency room” med optimal temperatur, bevattning och näringslösning. Dagarna, veckorna och månaderna går. Sommar blir till höst och småningom förvandlas höst till vinter. Hortensiorna glöms bort. Ingen i huset tycks bry sig särskilt mycket om dem, där de står i garaget bland skidor, pjäxor, trycktvättsapparater och tomma papplådor.
En förmiddag i januari då husfar är i färd med att kontrollera bindningarna på skidorna utropar han plötsligt: – Hallå i huset, hortensiorna lever! Alldeles riktigt, bägge hortensior visar vårtecken med späda små gröna blad som klättrar uppför stammen. Vilken glädje, vilken lycka! Våren blir varm och solig, hortensiorna flyttar ut och intar samma plats som året innan. Vi väntar på blommorna. Förvåning: syster vit har förvandlats till ljuvt rosa medan syster fuchsia har blivit medelhavsblå.
Det utlovas en varm sommar, så därför flyttas de från framsidan av huset till skuggsidan på sjöterrassen. Samtidigt flyttar familjen ut till stugan och hoppas på att regnskurar skall sköta bevattningen. I augusti då familjen kommer tillbaka ser de att hortensiorna torkat ut – trötta och torra, bladen trillar av. Återupplivning än en gång. Vätska och näring och alldeles riktigt: sakta återvänder livet. Bladen har kommit tillbaka, starkare och kraftigare än tidigare med en ny glans och lyster. Men inga blommor syns till. Nu verkar det som om hortensiorna fått nog:
– Det får räcka med blomster på denna breddgrad! Av blad blir man också glad!