Kultur ska finnas i daghem, servicecenter och i gatubilden
Kultur är inte bara det som sker på teatrar, konserter och andra institutioner. – Kultur ska finnas överallt i Esbo där människor rör sig – på gator, i köpcenter, i skolor och på sjukhus, säger kulturdirektör Susanna Tommila i Esbo.
Esbo förändras i en rasande takt, inflyttningen är stor och många av dem som bosätter sig i staden kommer från andra länder. Sedan ett år tillbaka har Esbo också en smidig och tät kontakt med Helsingfors, då metron äntligen efter år av förseningar kunde köra i gång. Det betyder att kulturutbudet i de båda städerna är lättare tillgängligt för en större skara människor.
– År 2030 kommer var tredje Esbobo att prata något annat språk än finska eller svenska som sitt första språk. Det sätter stora krav på staden som kulturproducent, vi kan inte fortsätta i samma spår som vi alltid gjort, också kulturutbudet måste utvecklas i samma takt.
Esbo fullmäktige drog för tre år sedan upp en femtonårsplan för hur staden ska hantera internationaliseringen och den går delvis ut på att aktivera stadsborna själva, så att privatpersoner, föreningar och institutioner tillsammans skapar en palett av kulturupplevelser.
– Det fungerar inte längre så att en kultursekreterare på staden vet vad stadsborna vill se och uppleva och beställer en sådan föreställning. För att kulturen ska bli en naturlig del av vår vardag måste den finnas överallt, såväl på konstmuseer som i sjukhuskorridorer och på daghem, säger Tommila.
Satsar på barn och unga
Ett fungerande exempel på högklassig konstfostran för stadens skolelever är projektet Kulps, som redan under tio års tid har erbjudit varje skolklass en möjlighet att avgiftsfritt besöka ett valfritt kulturevenemang varje läsår. Nu startar ett pilotprojekt i 27 av stadens daghem, där utbildade kulturaktörer kommer att väva in konstfostran som en naturlig del av verksamheten på dessa daghem.
– I fjol var projektet Konsttestarna, där åttondeklassare fick besöka olika kulturinstitutioner, ett väldigt lyckat försök. I Esbo var exempelvis konstmuseet Emma och Tapiola Sinfonietta populära utflyktsmål, tack vare Konsttestarna fick fyratusen 14-åringar lyssna på en konsert av Tapiola Sinfonietta och det är en målgrupp som orkestern annars har ganska svårt att nå, berättar Tommila.
I Esbo har biblioteken hängt bra med i utvecklingen och når en stor del av stadsborna, delvis genom nytänkande och kreativa lösningar som att placera ett par av de största biblioteken in i stora köpcenter. Servicetorget i Iso Omena är ett unikt experiment där biblioteket delar utrymmen med hälsovårdscentralen, rådgivningen, laboratoriet och en rad andra socialvårdstjänster.
– Responsen om Servicetorget är överlag positiv, även om alla inte gillar lösningen – biblioteket är inte längre en så tyst plats som tidigare och när många aktörer verkar i samma utrymme måste man ibland fundera på vems regler som gäller. Men staden måste våga prova på nya modeller och vi tycker att Servicetorget fungerar i Mattby, även om det är en dyr lösning. Det betyder ändå inte att konceptet ska kopieras till alla delar av Esbo, vi har sexton andra bibliotek i staden och de behöver inte alla vara likadana, säger Susanna Tommila.
Just nu sker det märkbara förändringar i Hagalund, stora delar av stadsdelen ser ut som en byggarbetsplats då kvarteren kring den nya metrostationen byggs om. Också kulturcentret ska utvidgas och Esbo stadsteater ska så småningom få egna utrymmen.
❞ Staden måste våga prova på nya modeller och vi tycker att Servicetorget fungerar i Mattby, även om det är en dyr lösning.