Ingen fjäder i hatten för regeringen
Riksdagens omröstning om förtroendet för utrikesminister Timo Soini (Blå) gav inga stilpoäng till regeringspartierna som än en gång måste föra en intern diskussion om spelregler, tonlägen och missförstånd.
Inom regeringsblocket är Timo Soini den som kan vara nöjdast. Soini fick ett klart förtroende av riksdagen – utan att be om ursäkt och utan att lova att han i fortsättningen är försiktigare med att offentligt föra fram sin övertygelse om abort. Som känt avviker den från Finlands officiella uppfattning.
De fyra oppositionspartier som initierade misstroendet mot utrikesminister Soini kan också vara nöjda. Knappast hade de trott att riksdagen skulle manifestera ett misstroende för utrikesministern, även om det var teoretiskt möjligt.
Nu fick SDP, SFP, De gröna och VF till stånd ett praktgräl mellan regeringspartierna och samtidigt lyckades Samlingspartiet och Centern visa att regeringens fortbestånd för dem är viktigare än mänskliga rättigheter, bland dem kvinnors rätt att själva besluta när och om de vill ha barn.
Riktigt illa gick det för Samlingspartiet som i högre grad än Centern är mån om att visa upp en liberal och tolerant sida. Först fattade Samlingspartiets riksdagsgrupp ett som man sade enhälligt beslut om att gruppen röstar för förtroende för utrikesministern. Det visade sig i alla fall nästan genast att enigheten inte var total. Sedan lät de modigaste samlingspartisterna bli att rösta för Soini, även om de inte heller röstade mot, utan blankt.
Därefter beskyllde Samlingspartiet Centern och Blå framtid för att ha pressat samlingspartistiska riksdagsledamöter och särskilt statsminister Juha Sipilä (C) för att ha förminskat betydelsen av den värderingsfråga det handlade om. Det egna gruppbeslutet talades det inte mera om.
På det här sättet lyckades Samlingspartiet stöta sig med de anhängare som värdesätter mänskliga rättigheter, kvinnors ställning och ett rakryggat förhållningssätt och samtidigt klämde man åt de riksdagsledamöter som inte kunde stödja Timo Soini. Riksdagsledamot Saara-Sofia Sirén (Saml) konstaterade efteråt att hennes övertygelse inte alls vägde lika tungt som Soinis övertygelse.
Särskilt Centern har förklarat att omröstningen inte alls handlade om aborträtt eller mänskliga rättigheter, utan om regeringens överlevnad. I och med att Blå framtid valde att göra omröstningen till en fråga som gällde hela regeringen stämmer det förstås att det också handlade om regeringen. Men samtidigt gällde det aborträtten och mänskliga rättigheter. Det är kanske klart att statsministern i första hand ser till regeringens överlevnad – men andra bör ha rätt att prioritera på andra sätt.
Senare har det visat sig att det uttalande av statsminister Sipilä, som Samlingspartiet reagerade så starkt på, det vill säga att omröstningen inte borde vara svår för någon, var riktat till Sipiläs eget parti, inte till de andra regeringspartierna. Samlingspartiet hann bli förtörnat på Sipilä, som i sin tur blev förtörnad på Samlingspartiets reaktion.
Nu ska regeringens trio – Juha Sipilä, Petteri Orpo (Saml) och Sampo Terho (Blå) – ännu en gång föra en diskussion om spelregler och klimatet inom regeringen.
Stämningen verkar minst sagt ansträngd och det gäller framför allt relationen mellan Centern och Samlingspartiet. Det är knappt sju månader kvar till ordinarie riksdagsval. Man frågar sig hur det följande halvåret ska te sig, när det redan nu är så här svårt. Många har påmint om den förra regeringens sista svåra tid.
Vi väljare fick ytterligare ett exempel på maktpolitik. Förtroendet för politiken ökar knappast, däremot nog föraktet.