Videoserien Molempi parempi fortsätter
– Det blir helt blankt! I krissituationer kan man tappa sitt andra språk, även om man till vardags pratar det helt bra. Det här är verkligheten för alla som pratar ett minoritetsspråk, säger Martina Harms-Aalto.
Vad gör Hilda, 82 år, från Petas när inbrottstjuvarna närmar sig hennes hem? Jo, hon glömmer den lilla finska hon kan. Det är verkligheten för många svenskspråkiga som råkar ut för en kris.
Videoserien Molempi parempi får en fortsättning i höst. Nu ligger fokus på det som inte fungerar i vårt tvåspråkiga land, nämligen service på svenska när situationen är kritisk.
– Många myndigheter i Finland utgår från att minoriteterna behärskar finska så bra att de klarar sig i de flesta lägen. Men det är fel, när man råkar ut för en krissituation är det viktigt att få prata sitt modersmål. Det här vill Molempi parempi 2 ta fasta på, att servicen i vissa lägen måste fungera på två språk, säger Martina Harms-Aalto, verksamhetsledare vid Samarbetsforum.
Den första animerade videon med titeln Välkommen till verkligheten publicerades förra veckan på sociala medier som Facebook, Instagram och Twitter och den finns också på Samarbetsforums webbsida. HarmsAalto hoppas att alla som känner sig oroade över den svenskspråkiga servicen i Finland ska dela videon vidare, så att den får så stor spridning som möjligt.
Under jubileumsåret Finland 100 år var det många som tog del av den första kampanjen och delade något av de 52 tvåspråkiga videoklippen vidare på sina sidor.
– Viljan att dela videor var glädjande stor och vi hoppas att folk ska gilla dessa animerade videor också. Redan i samband med intervjuerna
i fjol blev det klart att det är svårt att illustrera behovet av språkliga rättigheter. Därför har vi nu valt ett nytt grepp. Tillsammans med skådespelaren och författaren Anders Slotte har vi gjort sex animerade videor som kommer att publiceras under hösten.
Videorna är illustrerade av Annika Mannström och animerade av Magnus Wikström.
Det som Samarbetsforum tillsammans vill förmedla är en känsla av hjälplöshet, den känsla som infinner sig i ögonblick då man måste få hjälp men saknar språket och orden.
– Hur förmedlar man en känsla av hjälplöshet? Jag vill med hjälp av dessa animerade videor skapa en förståelse hos finskspråkiga beslutsfattare och tjänstemän att människor i akut nöd måste få prata sitt eget modersmål. Jag pratar själv en helt bra finska, men jag har varit med om en krissituation där det blev helt blankt, jag kunde plötsligt ingen finska. Det är en total känsla av hjälplöshet, berättar Harms-Aalto.
Det är främst i kontakt med myndigheter som nödcentralen, polisen och hos läkaren som det är livsviktigt att folk kan göra sig förstådda på sitt modersmål, men också för svenskspråkiga barn kan vanliga vardagsärenden bli svåra om ingen förstår dem.
Martina Harms-Aalto är lite hemlighetsfull kring när nästa video publiceras, men arbetsgruppen kommer under hösten att visa upp fem krissituationer där det är svårt att få service på svenska, medan den sista videon är ett infoklipp, där också Justitieministeriet medverkar.