Ja till försök med gratis skolböcker
Politikerna i Helsingfors är överens om att inte vara överens om kostnader. Men det blev ja till avgiftsfria skolböcker.
Helsingforspolitikerna vill utreda möjligheterna att köpa skolmaterial också till studerande i gymnasier och yrkesskolor. Den sammanlagda summan är stor. Försöket ska ändå förverkligas med start inom ramen för anslagen nästa år.
– Det är 19 miljoner euro som borde hittas någonstans. Att påstå något annat är populism, säger högerfalangen i stadsfullmäktige.
– Struntprat, det handlar inte om en prislapp i en stad som för övrigt är rik, säger vänstern.
Diskussionen om vad allt staden ska betala för skolungdomarna delar fullmäktige i minst två läger. På onsdag kväll pågick diskussionen i tre timmar i Helsingfors stadshus.
Skiljelinjerna, som handlar om livets praktik men också ideologi, blev tydliga i runt hundra inlägg. Främst var det SDP och Vänsterbundet och Samlingspartiet som levererade åsikter om utbildningen. Till slut bestämde politikerna att staden går in för avgiftsfria läromedel i gymnasier och yrkesskolor.
– Vi talar nu om framtiden, säger Pilvi Torsti (SDP) och Paavo Arhinmäki (VF).
– Men tjänstemännen säger ju att förslaget kostar staden mycket. Var ska de pengarna hittas?, undrar till exempel Ted Apter och Daniel Sazonov.
SDP föreslår i en gruppmotion att staden med början i den nya ekonomiska planen ska uppta ”ett anslag avsett att täcka kostnaderna för läroböcker, för andra läromedel och för arbetsredskap och -material som helsingforsiska studerande behöver.”
Ja till försök
Tidigare har Fostrans- och utbildningsnämnden understött avgiftsfria läromedel och arbetsredskap på andra stadiet och föreslagit att detta mål ska eftersträvas och beaktas vid de kommande budgetförhandlingarna.
Den heta debatten om kostnader, framtiden och olika partiers tolkning av vad som egentligen sägs i beslutsunderlaget pågick ändå länge.
– Ingen avslutar studierna därför att pengar saknas, säger Dani Niskanen.
– Det stämmer inte. Enligt utredningar är det ju en femtedel som avbryter, säger Anna Vuorjoki (VF).
– Jag menar att vi har många olika stödformer och lyckas man inte söka dem måste informationen om stöden bättras, säger Dani Niskanen.
– Det kan inte vara meningen att folk ska söka utkomststöd för att skaffa skolböcker, säger Ville Jalovaara.
Samlingspartiets motförslag är undertecknat av gruppordförande Risto Rautava. Samlingspartiet är missnöjt med beredningen. På en punkt får det lite stöd av fullmäktiges näst största grupp De gröna.
– I framtiden talar vi inte om fysiska böcker utan om material som ändå är på utbildningens framtid och den ska vi förbereda oss på, påminner De grönas gruppordförande Otso Kivekäs.
– Staden koncentrerar sig på dem som behöver ekonomiskt stöd i si-
na studier. Men staden ska inte köpa böcker, säger Risto Rautava.
Enligt Rautava och Samlingspartiet motsvarar SDP-motionens prislapp fem gymnasiers årsbudget.
– Genomslaget skulle bli betydligt bättre om grundfinansieringen stärktes, säger han i gruppens motförslag.
Vänsterns Mai Kivelä var en av dem som påminde att Helsingfors stad gjorde över 480 miljoner euros vinst i fjol.
– Syftet med SDP:s motion är gott men är det Helsingfors som ska visa på den nationella vägen? Här är jag skeptisk, säger Marcus Rantala (SFP), som stöder återremiss.