”Grundlagen får inte vara för lätt att ändra”
Att riksdagen röstar för brådskande ändring i grundlagen är en ovanlig händelse, och fick ledamöter som röstade emot att oroa sig för effekten. – Det är viktigt att inte skapa en möjlighet att också i framtiden ändra lätt på grundlagen. Fast det inte är ett prejudikat så kan det upplevas så, säger Eva Biaudet (SFP).
Underrättelselagarna, som ska ge nya befogenheter för att övervaka datatrafik i samband med hot mot rikets säkerhet, fortsätter behandlas under den här riksdagsperioden.
Det sker efter att en ändring i grundlagens paragraf 10 har godkänts i försnabbat förfarande med rösterna 178–13.
Inrikesminister Kai Mykkänen (Saml) säger att omröstningen visade på ett stort stöd för att fortsätta bereda lagarna om civil och militär underrättelseverksamhet under den här valperioden.
Att det var brådskande, trots att det är ett drygt halvår till val, säger han att det fanns motiv till.
– En avgörande sak var bland annat att Finland blir EU-ordförandeland nästa år. Då kan vi vara föremål för mer främmande underrättelseverksamhet, eller rentav terrorplaner med tanke på att vi då håller möten av hög profil och är EU:s ansikte utåt.
En annan sak är att det hade uppstått knepigheter om grundlagsändringen vilat över val, säger Mykkänen och påpekar att det hade varit bara grundlagsändringen som vilar, inte själva paketet av substanslagar.
– Nästa regering hade då fått göra en ny proposition om substanslagarna, och risken hade funnits att packen inte hålls ihop. Nu ville regeringen ta ansvar för att vi, om riksdagen önskar, godkänner det vi berett som helhet. Och det fick nu brett stöd för, säger Mykkänen.
”Ville hålla tröskeln hög”
De flesta oppositionspartier gav grönt ljus för att ändra grundlagen snabbt, efter att också Sannfinländarna i går på morgonen ställde sig bakom det. Vänsterförbundets grupp och Eva Biaudet (SFP) röstade emot.
Li Andersson (VF) säger att formuleringen i grundlagsändringen inte i sig var problematisk för gruppen. Det handlade om principfrågan att inte alltför lätt ändra grundlagen, och Biaudet lutar åt samma håll.
– Det mest centrala för oss var att hålla tröskeln för att ändra grundlagen hög. Orsaken till att det gjorts svårt att ändra grundlagen är att man velat se till att det inte görs förhastat, enligt prioriteringar som en viss tidpunkt eller i en viss riksdag är starka, säger Li Andersson.
Det vanliga förfarandet, som använts tidigare, är att grundlagsändringen vilar över val så att också följande riksdag får ta ställning till det.
– Idén är den, att om en majoritet av de finländska medborgarna inte skulle hålla med nuvarande riksdag, så skulle de ha en möjlighet att rösta in andra ledamöter i följande riksdag, säger Andersson.
Eva Biaudet understryker att själva behovet av att uppdatera underrättelseverksamheten säkert behövs för att hindra terrorism eller inre och yttre hot, men såg inte tillräckliga skäl för att grundlagsändringen inte skulle kunna vila över val.
– För ett försnabbat förfarande räcker inte med att det är viktigt, eller att det borde göras, utan det borde vara något som inte kan vänta, säger Biaudet.
Hon beklagar sig också över att det uppstått en uppfattning om att skiljelinjen skulle handla om att värna om fosterlandet.
– Jag uppfattar att jag är uttryckligen en person som vill värna om det, och att hålla en stabil linje när det gäller grundrättigheter och författning är också en säkerhetsfråga.
Biaudet hade inte blivit hindrad av sin grupp att rösta annorlunda än de andra i svenska riksdagsgruppen.
Li Andersson anser att man tekniskt sett hade kunnat föra lagpaketet vidare först inom ramen för nuvarande grundlag, och sedan gett kompletterande ändringar under nästa riksdag.
– Det håller inte heller med tanke på att man haft underrättelselagarna i skymundan under vård-
reformen under hela det här året. Skulle det verkligen ha varit brådskande skulle man ha prioriterat annorlunda.
Grundlagsutskottet gav sitt betänkande om grundlagsändringen för en dryg vecka sedan, och såg då inga hinder för att ändra grundlagen snabbt, men rekommenderade inte heller att göra det.
Vad ändras i grundlagen?
Grundlagsändringen i paragraf 10 gäller skyddet av privatlivet och meddelandehemligheten, eller brevhemligheten som det kan kallas till vardags.
I ändringen föreslås att meddelandehemligheten ska kunna brytas av flera orsaker än tidigare, och man vill lägga till att det också kan gälla för att skaffa information om militär aktivitet eller annan aktivitet ”som allvarligt hotar landets säkerhet”.
Den formuleringen godkände grundlagsutskottet, men däremot inte den som gäller i hur tidigt skede spaningen i privata meddelanden får ske.
Regeringen hade föreslagit att det skulle kunna stå för ”bekämpning av brott” i stället för vid ”utredning av brott”, men grundlagsutskottet anser att det krävs särskilda utredningar för en sådan förändring. Utskottet föreslår att man behåller den gamla formuleringen – utredning av brott.
Mykkänen säger att också den mer restriktiva formuleringen räcker.
– Inrikesministeriet har bedömt att den ordalydelse som ändrades i grundlagsutskottet inte har någon dramatisk effekt på de gränsdragningar som var tänkta, när det gäller att följa med mål för terrormisstankar eller avslöja främmande spionage. Det blev en skarpare linjedragning, men det täcker behoven tillräckligt.