Inflammerat kring Vasajouren – Puska böjer sig
Puska vittnar om en stor politisk press. Han har ansett att Vasa borde få fullskalig jour, och tidigare var det meningen att han skulle slippa rösta om det i utskottet.
Riksdagsledamot Pekka Puska (C), som talat för att Vasa borde ha fullskalig jour under utskottsbehandlingen av vårdreformen, uppger att han böjer sig efter påtryckningar. Läget har blivit inflammerat, och det är bara början – frågan om Vasa dyker upp även i två motioner, ett medborgarinitiativ och kanske då hälsovårdslagen öppnas på nytt.
Efter torsdagens utskottsmöte meddelar Puska att han nu är beredd att rösta i enlighet med regeringens linje i social- och hälsovårdsutskottet.
Bakgrunden är den tvist som pågått i utskottet om antalet joursjukhus. Veronica Rehn-Kivi (SFP) hade föreslagit att Vasa läggs in som trettonde sjukhus, och Pekka Puska (C) meddelade att han anser att Vasa bör få fullskalig jour.
Han hänvisar till att de sakkunniga som utskottet hört i frågan har förordat att Vasa skulle komma med på listan över fullskaliga joursjukhus.
Listan över joursjukhus ingår nu som en del av vårdreformspaketet, även om beslutet om en centralisering av jourerna togs redan tidigare då hälsovårdslagen ändrades.
Puskas åsikt om Vasa framkallade oro i regeringsleden, och han vittnar om att han utsatts för en ”otrolig påtryckning”. Tidigare föreslog han möjligheten att han inte skulle vara närvarande då utskottet röstade om saken, utan en suppleant i stället, för att han inte skulle tvingas rösta mot sin egen åsikt.
– Efter det har Samlingspartiets ledamöter till min stora förvåning meddelat att behandlingen inte går vidare om jag inte personligen är på plats och röstar om paragrafen utan Vasa. Det räckte alltså inte att Centern skulle ha röstat enhälligt i utskottet, utan tydligen skulle jag personligen vara på plats och rösta emot min grundade övertygelse. Förvirrande, skriver Puska i ett pressmeddelande.
Enligt Puska har också det egna partiet deltagit i att övertyga honom om att rösta för regeringens formulering utan Vasa, för att bevara helheten och se till att vårdreformen går vidare.
– Jag har ofta stått bakom min åsikt trots yttre press, och det finns alltjämt goda motiveringar. Nu sägs ändå – vare sig det stämmer eller ej – att jag med mitt förfarande äventyrar hela vårdreformen. Eftersom reformen som beretts i flera år är mycket viktig för mig, har jag meddelat att jag är färdig att gå till utskottet och rösta som man bett mig.
Puska hoppas nu, eftersom han säger att han inte ändrat åsikt om själva Vasafrågan, att ärendet i stället behandlas på nytt av nästa regering.
Puska meddelade HBL att han inte kommenterar detta utöver sitt pressmeddelande.
Samlingspartiets utskottsrepresentant Sari Raassina säger att hon inte känner igen beskrivningen att Puska pressats, och att hon inte själv talat med honom, men beskriver situationen som en fråga om att hålla ihop ett paket som innehåller många kompromisser.
Raassina säger att man närmast ställt sig frågande till Centerns grupp.
– Alla regeringspartier har fått göra stora kompromisser. Om enskilda personer kan frångå detaljer så är vi i ett ändlöst träsk, säger Raassina.
Som exempel ger hon meningsskiljaktigheterna om antalet landskap. Ända från början drev Samlingspartiet frågan om färre vårdområden än 18.
– Men det här är en kompromiss vi gjort i regeringen.
Raassina kommenterar också den tidigare idén att Puska skulle vara frånvarande och en suppleant komma in för att rösta för regeringens linje i stället.
– Vi anser att det är viktigt att de ordinarie medlemmarna är med och röstar om helheten, för att det inte ska uppstå en situation där enskilda personer är av annan åsikt i offentligheten och byter plats med suppleanter, säger Raassina och motiverar det med att de ordinarie medlemmarna är de som ska vara förbundna och motiverade att arbeta fram helheten.
Dyker upp i fler sammanhang
Frågan om Vasajouren kommer i vilket fall som helst att dyka upp i flera sammanhang. Det handlar inte bara om paragraf 11 i lagen om anordnande av sjukvården, utan det finns också två lagmotioner och ett medborgarinitiativ om samma ärende.
Dessutom kommer vårdreformen att innebära att hälsovårdslagen måste ändras på nytt för att införa ändringar som reformen innebär. Det innebär en ny tidpunkt då frågan kan rivas upp, vilket Puska också hänvisar till. Det går veterligen till nästa regeringsperiod.
Utskottet avbröt förra veckan behandlingen av lagen om anordnandet på grund av debatten om joursjukhusen, och flyttade i stället fokus till betänkandet om valfriheten för att få timeout.
Den här veckan har utskottet sysslat med det betänkandet, men tanken var att återgå till den så kallade moderlagen. Man väntas ändå inte att göra det på fredag, utan det går till nästa vecka.