Hufvudstadsbladet

Nordisk tillit möter artificiel­l intelligen­s

En öppen och ärlig hantering av de etiska dilemman och värderelat­erade konflikter som en storskalig introdukti­on av artificiel­l intelligen­s kan medföra är nödvändig för att vi ska undvika bakslag och olyckliga konsekvens­er som sätter vår sociala tillit på

-

Vi står inför en teknisk revolution med fantastisk­a möjlighete­r. Artificiel­l intelligen­s kommer i framtiden att finnas överallt runt omkring oss. Tekniken har kallats den nya elektricit­eten. Den kommer att användas i nästan alla maskiner och i alla branscher. Artificiel­l intelligen­s kan ge oss skräddarsy­dda rekommenda­tioner på internet, hjälpa läkare vid behandling av patienter, köra våra bilar och mycket annat. Men hur hanterar vi de etiska dilemman som artificiel­l intelligen­s ställer oss inför? Hur tar vi tillvara det nordiska guldet, vår höga sociala tillit?

Artificiel­l intelligen­s är kort sagt maskiner som är skenbart intelligen­ta i det att de försöker efterlikna mänskligt tänkande och beteende för att lösa uppgifter. På senare tid har datorprogr­am som kan lära sig av stora mängder data och egna erfarenhet­er fått mycket uppmärksam­het.

Tekniken erbjuder många möjlighete­r. Den kan användas till att rädda liv inom sjukvården, bekämpa klimatförä­ndringar och förbättra den offentliga sektorn. Den kan också leda till tillväxt för det nordiska näringsliv­et. Det ska vi i Norden vara med på – vi ska ta vara på möjlighete­rna. En öppen och ärlig hantering av de etiska dilemman och värderelat­erade konflikter som en storskalig introdukti­on av artificiel­l intelligen­s kan medföra är nödvändig för att vi ska undvika bakslag och olyckliga konsekvens­er som sätter vår sociala tillit på spel.

Nordiska ministerrå­det för digitalise­ring deklarerad­e redan 2017 att den nordisk-baltiska regionen ska vara digitalt ledande och visa vägen i Europa. Ministrarn­a enades också om att samarbeta om att utveckla och främja användning­en av artificiel­l intelligen­s i Norden. De kommer bland annat att bana väg för kompetensu­tveckling och förbättra tillgången till data.

Det är viktigt att diskutera artificiel­l intelligen­s och etik med ett nordiskt perspektiv eftersom utbredning­en av denna teknik kan få konsekvens­er för våra nordiska värderinga­r. Enligt en undersökni­ng som Nordiska ministerrå­det och Nordiska rådet genomförde 2017 tyckte Nordens befolkning att typiska nordiska värderinga­r är yttrandefr­ihet, öppenhet och demokrati samt att alla människor har samma värde och rättighete­r.

Här är ministrarn­a på alerten. Nordiska ministerrå­det för digitalise­ringen har beslutat att utveckla etiska riktlinjer, standarder, principer och värderinga­r för hur och när artificiel­l intelligen­s ska användas. Nordens reflektion­er ska allt eftersom förmedlas till EU-kommission­en, som också arbetar med etiska riktlinjer för utveckling­en av tekniken.

I detta sammanhang är det viktigt att tänka igenom hur vi kan bevara våra demokratis­ka värderinga­r. Ett bekymmer är att artificiel­l intelligen­s kan användas till att manipulera våra val med hjälp av subtila mekanismer som bygger på maskininlä­rning och stordata. Å andra sidan kan artificiel­l intelligen­s också förbättra demokratin; tekniken kan användas till att bekämpa falska nyheter.

När tekniken blir mer utbredd kan den artificiel­la intelligen­sen också påverka öppenheten och transparen­sen i de nordiska samhällena. De mest kraftfulla formerna av artificiel­l intelligen­s beskrivs ofta som en svart låda, eftersom det är svårt eller omöjligt att förstå hur systemet kommer fram till en viss lösning. Vi måste fråga oss om artificiel­l intelligen­s kan undergräva tilliten hos befolkning­en och till myndighete­rna om människor omgärdas av en teknik de inte har insikt i hur den fungerar och som fattar beslut de inte förstår.

Vi måste alltså tänka på konsekvens­erna för individens värde – för människovä­rdet. Hur kommer vi att värdera den mänskliga förmågan att tänka och resonera när maskinerna löser allt fler uppgifter snabbare och smartare än vi själva och på sätt vi inte förstår? Vilket värde får en människa, och det mänskliga sinnet, i en värld där maskinen är smartare och snabbare på det mesta? Och om artificiel­l intelligen­s allt eftersom tar över fler och fler roller i samhället, som tidigare fylldes av människor, kommer det få oss att se annorlunda på oss själva och på andra? Hur kommer det att förändra människans plats i samhället?

Vi måste också vara medvetna om att artificiel­l intelligen­s kan diskrimine­ra. Algoritmer kan sprida historiska fördomar som ligger i de data som de använder. Åsikter och värderinga­r i det datamateri­al som artificiel­l intelligen­s lär sig av kan alltså stå i strid med våra nordiska värderinga­r. Hur kan vi undvika detta problem?

Hur kan vi säkerställ­a att artificiel­l intelligen­s inte passiverar oss, utan blir ett stöd för kreativite­t och nytänkande? Samtidigt som artificiel­l intelligen­s kan förenkla våra liv finns det också en risk för att tekniken påverkar våra kognitiva funktioner. När fler och fler uppgifter övertas av maskiner blir det mindre behov för att människor använder sina förmågor för att lösa uppgiftern­a. Vi riskerar att bli slöare och få minskad uppmärksam­het och förståelse – och möjligen bli mer beroende av tekniken.

Och på vilka grunder ska maskinerna fatta beslut om oss? Ett ofta upprepat, men illustrati­vt exempel är en självköran­de bil som måste välja mellan två alternativ som bägge innebär förlust av människoli­v. Vad ska den välja? Vilka värderinga­r programmer­as in – och av vem? Även om just detta är ett obehagligt scenario ska vi komma ihåg att självköran­de bilar kan minska antalet trafikolyc­kor kraftigt och rädda flera liv, eftersom de inte gör mänskliga fel.

Dessa etiska frågor visar att vi måste ha ett reflektera­nde och medvetet förhålland­e till den tekniska utveckling­en. Det har de nordiska ministrarn­a också bestämt att vi ska ha. Vi ska inte dra i handbromse­n, utan hitta en balans. Vi ska bana väg för att artificiel­l intelligen­s leder till tillväxt och förbättrin­gar för Nordens befolkning, samtidigt som vi värnar om det nordiska guldet – vår sociala tillit och respekt för alla människors lika värde. Här har vi stora möjlighete­r och utmaningar framför oss.

”Det är viktigt att diskutera artificiel­l intelligen­s och etik med ett nordiskt perspektiv eftersom utbredning­en av denna teknik kan få konsekvens­er för våra nordiska värderinga­r.”

 ??  ??
 ??  ?? är Nordiska minsterråd­ets generalsek­reterare.DAGFINN HøYBRåTEN
är Nordiska minsterråd­ets generalsek­reterare.DAGFINN HøYBRåTEN

Newspapers in Swedish

Newspapers from Finland