Vem är redare på en nöjesbåt?
Vi tänker oss att det inträffade en skada när brodern använde båten. Det kan då vara svårt att påstå att brodern skulle ha varit i tjänst. Därför ligger det nära till hands att han ådrar sig redaransvar.
Jag lånade i somras ut min båt till min bror för ett par veckor. Båten är en 8 meters inombordare. Inga incidenter som kollisioner eller oljespill inträffade under den tid som min broder använde båten. Men efteråt har jag och min broder diskuterat vem som egentligen hade varit ansvarig för skador som hade förorsakats någon utomstående, såsom en annan båt eller på naturen? Var någondera av oss redare? Hade situationen varit en annan om jag hade varit med i egenskap av gast?
VIS På LANDBACKEN
Det går tyvärr inte att ge något uttömmande svar på frågorna. Nedan några riktlinjer som visar hur komplexa frågor det gäller: Vem som är redare har inte definierats i lag. Traditionellt avser man med redare den som utrustar ett fartyg och håller det i drift. Sedvanligt anses att den som äger fartyget eller anställer befälhavaren och besättningen är redare. Avgörande är vem som innehar den nautiska kontrollen över fartyget genom befälhavaren. I fråga om nöjesbåtar använder man sällan redartermen. Sjölagens redaransvar anses emellertid även tillämpas på båtar.
Utgångspunkten är att redaren ansvarar för en skada som genom fel eller försummelse i tjänsten som har orsakats av fartygets befälhavare eller besättning, av en lots eller av någon annan som, utan att tillhöra besättningen, på uppdrag av redaren eller befälhavaren utför arbete i fartygets tjänst. Redaransvaret är mer vidsträckt än motsvarande ansvar enligt skadeståndslagen för oavlönat arbete.
På nöjesbåtar bär redaren ansvar till exempel för sådan bogserhjälp som han får, för medföljande personer (gastar), för personer som hjälper till vid förtöjning av båten, för hamnvakter som övervakar och sköter om båtens förtöjningar. För att ansvar ska inträda ska det föreligga ett funktionellt samband mellan den skadevållande handlingen och driften av båten.
Om en skada hade inträffat
Vi tänker oss att det inträffade en skada när brodern använde båten. Det kan då vara svårt att påstå att brodern skulle ha varit i tjänst eller att han skulle ha utfört arbete på frågeställarens uppdrag. Därför ligger det nära till hands att han ådrar sig redaransvar. Det är ju han som i praktiken innehade den nautiska kontrollen över båten under lånetiden.
Å ena sidan har det i skandinavisk äldre rättslitteratur ansetts att den som hyr en fullt utrustad båt för en vecka eller två inte har tillräcklig anknytning till båten för att det skall vara lämpligt att ålägga honom redaransvar. Detta har motiverats bland annat med det att man inte har anledning att räkna med att hyrestagaren skulle vara en lämplig ekonomisk garant för betalning av skada som båten kan förorsaka. Däremot har det ansetts att den som hyr en båt för en längre tid kan förväntas uppfylla kriterierna för att vara en redare.
Uthyrningen medför vanligtvis skyldigheten att stå för det löpande underhållet och kanske skyldighet att försäkra båten. Vid normal korttidsuthyrning har det alltså i skandinavisk äldre rättslitteratur och rättspraxis ansetts att ägaren är ansvarig för skada som hyrestagaren eller dennes folk vårdslöst förorsakar vid användningen av båten. Denna fråga torde inte ha berörts i finsk rättspraxis. Däremot har man i finsk rättslitteratur anfört att redaransvaret övergår på nyttjaren även vid en kortvarig användning av båten. Detta har motiverats bland annat med att det kan framstå som oskäligt att ägaren ansvarar för skador som uppkommer utanför hans kontroll.
Det ovan anförda påverkas inte av att frågeställaren har medföljt som gast.
Jag tar inte här upp betydelsen av ansvarsförsäkringar.
Har du en fråga till KSF Medias juristteam? sänd den till adressen juristen@hbl.fi eller per post till Juristen svarar / HBL, PB 217, 00101 Helsingfors. Frågor besvaras endast i tidningen.