Åland får inte ny självstyrelselag
Nu är det definitivt: Åland får ingen ny självstyrelselag till självstyrelsens hundraårsjubileum 2022. Plåster på såren är ett nytt ekonomiskt system som innebär mera pengar till landskapet.
Lantrådet Katrin Sjögren (Lib) och finansminister Mats Perämaa (Lib) var allvarliga när de levererade nyheten vid en presskonferens i går. Tiden har löpt ut för att den nya, moderna självstyrelselagen ska bli av inom utsatt tid. De öppna frågorna var för många och för svårlösta och Ålands landskapsregering kunde inte acceptera de förslag som Finlands regering förde fram. Därför kom man inte vidare och lagen skjuts upp på obestämd tid.
Oenigheten kretsar främst kring hur Finlands grundlag och självstyrelselagen förhåller sig till varandra och om Ålandsdelegationens roll, det vill säga hur rättigheter och skyldigheter fördelas mellan Åland och fastlandet.
Det som nu återstår är en förnyelse av det ekonomiska systemet som reglerar förhållandet mellan Åland och fastlandet. Det ska göras genom ändringar i den nuvarande självstyrelselagen.
Den första stora förändringen är att avräkningsgrunden förändras så att hänsyn ska tas till befolkningsökningen. Det innebär att självstyrelsens grundfinansiering – det som populärt kallas klumpsumman – ökar ifall ålänningarnas antal ökar snabbare än på fastlandet och minskar om befolkningstillväxten släpar efter resten av landet.
När klumpsumman fastställs i det nya systemet ingår inte nya statslån och olika former av skatter som förvärvsinkomstskatter, samfunds- och kapitalskatter, lotteriskatter och tonnageskatt, vilket leder till en minskning jämfört med dagens system.
”En trygghetsmekanism”
Den andra stora förändringen handlar om att ersätta skattegottgörelsen, dagens ”flitpeng”, med en skatteavräkning. Den fungerar i praktiken så att ålänningarna blir skattetagare eftersom de skatter som bärs upp på Åland återförs.
Samtliga förvärvsinkomst- och andra skatter som genereras på Åland slussas direkt in i den åländska budgeten. Dessutom införs en garantinivå om samfundsskatterna och kapitalinkomstskatterna sjunker kraftigt på Åland.
– En trygghetsmekanism, beskrev Mats Perämaa garantinivån.
En teoretisk beräkning baserad på tioårsperioden 2007–2016 har gjorts av hur grundfinansieringen ökar på Åland med det nya systemet. Resultatet visar att det skulle ha gett Åland 10 miljoner euro mera per år.
Nu gäller det alltså att intentionerna också förverkligas så att ändringarna tas in i självstyrelselagen.
Hur väl är det nya ekonomiska systemet förankrat i Finlands regering? – Efter diskussionerna under de senaste veckorna är vi överens. Men inget är klart förrän det är klart, säger finansminister Mats Perämaa.