Men signalerna når nog fram till dem som delar Trumps uppfattning om värdet av fri och kritisk journalistik. Yttrandefrihetens fiender har en bundsförvant i Vita huset. Sådan trodde man inte att världen skulle bli.
Den 2 oktober gick den saudiske journalisten Jamal Khashoggi in på det saudiska konsulatet i Istanbul. Han har inte setts sedan dess.
John-Erik Jansén, på ledarplats om den försvunna saudiske journalisten Jamal Khashoggi
Khashoggi skulle hämta dokument han behövde för att kunna gifta sig. Hans fästmö väntade på honom i tolv timmar, sedan kontaktade hon polisen.
Det finns en stark misstanke om att Khashoggi antingen har kidnappats eller till och med mördats på konsulatet. Enligt uppgifter i turkiska medier skulle ett team på femton personer ha flugit in till Istanbul, och ganska snart efteråt lämnat landet. Teamet skulle vara ansvarigt för försvinnandet. En täckt skåpbil förekommer också i spekulationerna.
Färska uppgifter i Turkiet gör gällande att övervakningsbilder har försvunnit från det saudiska konsulatet, och att den turkiska personalen ombads gå hem samma dag Khashoggi försvann.
Saudiarabien säger att Khashoggi har lämnat konsulatet.
Jamal Khashoggi är en välkänd saudisk journalist. Han är mycket kritisk till den saudiske kronprinsen Mohammed bin Salman, som vill modernisera det djupt konservativa landet. Bin Salman har genomfört vissa reformer, som att låta kvinnor köra bil, men samtidigt skärpt greppet om oppositionen i landet. Khashoggi var rädd för att bli fängslad i Saudiarabien och lever i exil i USA, där han bland annat medverkar i Washington Post.
Turkiets diktatoriske president Recep Tayyip Erdogan har krävt att Saudiarabien redogör för det man vet om fallet. Erdogan har inskränkt press- och yttrandefriheten i Turkiet och låtit fängsla journalister. Det är knappast av omsorg om yttrandefriheten som Erdogan vill ha klarhet i vad som hänt Jamal Khashoggi.
Men att diplomatisk personal fängslar eller mördar en person på själva konsulatet är inte bara ett brott, det är också en förolämpning mot värdlandet. Därför måste Turkiet ha en hög profil.
Men samtidigt vill Turkiet inte i alltför hög grad äventyra relationerna med den regionala stormakten Saudiarabien. Det finns också tecken på att de turkiska myndigheterna som tidigare var frikostiga med uppgifter och spekulationer om Khashoggi nu har blivit mera återhållsamma. Saudiarabien har en historia av att fängsla och kidnappa misshagliga personer. För ett drygt år sedan utspelades märkliga turer kring Libanons premiärminister Saad al-Hariri. I ett tal i Saudiarabiens huvudstad Riyad meddelade han överraskande att han avgår som premiärminister, men en vecka senare lämnade han landet och återtog sin avskedsansökan. Vad som än hände visade det vilket grepp Saudiarabien har om Libanon.
Jamal Khashoggi bor i Washington och medverkar i en av USA:s mest ansedda tidningar – dess anseende sträcker sig numera ändå inte till Vita huset.
USA:s vicepresident Mike Pence och utrikesminister Mike Pompeo har uttryckt allvarlig oro över Khashoggi. Men president Donald Trump har bara sagt att han är bekymrad, och att han inte vet mera än det som medierna har berättat.
USA:s president har givetvis tillgång till bättre informationskällor än vad medierna har. Om Trump verkligen vill veta vad som har hänt Khashoggi har han alla möjligheter att få reda på det.
Men har Trumps närmast förbehållslösa stöd för Saudiarabien och kronprins Mohammed bin Salman skapat uppfattningen att USA inte lägger sig i hur prinsen behandlar sina motståndare?
Under hela sin presidenttid har Trump angripit kritiska medier, som han anklagar för allt från falska nyheter till att vara folkets fiender.
Donald Trumps angrepp på medier som inte delar hans politiska agenda kan inte ställas i direkt relation till mord och förföljelse mot journalister.
Men signalerna når nog fram till dem som delar Trumps uppfattning om värdet av fri och kritisk journalistik. Yttrandefrihetens fiender har en bundsförvant i Vita huset. Sådan trodde man inte att världen skulle bli.