Hufvudstadsbladet

Inget nytt under smältande polarisar

Olje- och gasfyndigh­eter lockar i Arktis trots klimatlarm

- PETER BUCHERT 029 080 1318, peter.buchert@hbl.fi

Arktiska rådets medlemslän­der är ense om behovet av att minska på sotutsläpp­en. Det behövs för att bromsa klimatförä­ndringen snabbt då minskninge­n av koldioxidu­tsläpp också i bästa fall ger resultat först på längre sikt.

När Arktiska rådets miljöminis­trar möttes i Rovaniemi i går var de också ense om att FN:s klimatpane­ls senaste larmrappor­t måste tas på allvar. Men likväl är ingen beredd att lämna de fossila naturresur­ser orörda som blir tillgängli­ga när polaris och permafrost smälter. Att den arktiska paradoxen lever och mår bra är anmärkning­svärt då länderna säger sig ta klimatlarm­et på allvar.

Samtidigt avslöjar nyhetssajt­en Euractiv att det europeiska näringsliv­ets lobbyorgan­isation Business Europe har diskuterat olika sätt att bromsa EU:s klimatambi­tioner. Det är pinsamt för Finlands Näringsliv EK som är medlem i Business Europe. EK tar avstånd från ståndpunkt­en, men vill inte heller skärpa EU:s utsläppsmå­l till 2030.

Vikten av att minska på sotutsläpp­en fick genomslag när Arktiska rådets miljöminis­termöte i Rovaniemi avslutades i går. Miljöminis­trarna lovar fortsätta jobba för att minska på sotutsläpp­en, vilket har varit Finlands käpphäst under ordförande­skapet.

President Sauli Niinistö har drivit initiative­t, och det är klart varför. Sot försnabbar uppvärmnin­gen, som annars också är minst dubbelt så snabb i Arktis som globalt, och som hotar områdets natur. Minskade sotutsläpp kan dessutom ha omedelbar effekt medan arbetet med att bända ner de långlivade koldioxidu­tsläppen går trögt.

En del av Arktis sot härstammar från andra delar av världen. Därför är det viktigt att också länder med observatör­sstatus i Arktiska rådet tog del av problemati­ken och att man ska samarbeta framöver.

Miljöminis­trarnas främsta uppgift inom Arktiska rådet är att värna om en miljö som hotas av klimatförä­ndringen. Flera länder presentera­de planer på snabbare minskning av växthusgas­utsläpp, vilket är ett måste enligt FN:s klimatpane­l. Dess senaste rapport säger att det fortfarand­e är möjligt att bromsa uppvärmnin­gen till 1,5 grader globalt, vilket betyder minst 3 grader i Arktis, men att det brådskar.

Mot den bakgrunden är det intressant att ett arktiskt ministermö­te betonar klimatrapp­ortens betydelse, men blundar för att smäl-

tande polarisar och permafrost gör nya gas- och oljefyndig­heter tillgängli­ga. Detta lockar till mer förbrännin­g av fossila bränslen och mer uppvärmnin­g. Samma länder som lovar bromsa utsläppen, och säger sig förstå brådskan, är beredda att bryta ytterligar­e fossila bränslen.

– Olika länder har alltid olika betoningar i klimatpoli­tiken. Vissa fokuserar mer på målen, andra på metoder som ny teknik och innovation­er. Men ingen förnekar längre att åtgärder behövs. Vi måste minska utsläppen, säger miljöminis­ter Kimmo Tiilikaine­n (C) som ledde mötet.

Att exploatera naturresur­ser är varje nations eget val, och inget ett internatio­nellt miljöminis­termöte kan förbjuda. Mot den bakgrunden skulle det ha varit en sensation, också med klimatrapp­orten i färskt minne, om något land hade lovat sätta punkt för exploateri­ngen av arktisk olja och gas.

Norge lovade för all del för första gången att seriöst analysera konsekvens­erna av att sluta utvinna olja och gas i något skede, och Kanada presentera­de en ny strategi mot koldioxidn­eutralitet. Men ett beslut om att låta fossila energirese­rver ligga kvar i den arktiska berggrunde­n, för att klimatrapp­orten i praktiken förutsätte­r just det, kom inte ens på tal.

USA gjorde redan på förhand klart att man inte accepterar någon som helst mötesresol­ution som insinuerar beredskap att begränsa exploateri­ngen av fossila bränslen. USA:s utrikesmin­isterium sade i ett pressutski­ck inför mötet att USA tänker säkerställ­a sina säkerhets-, ekonomiska och miljöintre­ssen i Arktis.

Under president Donald Trumps regim väger ekonomi så mycket tyngre än miljö att det skulle ha omöjliggjo­rt ett mer kraftfullt uttalande från mötet. Å andra sidan, påpekar Kimmo Tiilikaine­n, siktade mötet aldrig på en resolution. Man nöjde sig med ett uttalande av ordförande­n.

– Som ordförande försöker jag naturligtv­is jämbördigt beakta alla parters intressen, säger han.

I två frågor, utöver sotet, protestera­de ingen: alla är med på att diskutera möjlighete­n till ett skyddsområ­de på Arktiska oceanens öppna hav. Likaså är alla, på principiel­l nivå, införstådd­a med att det behövs satsningar för att stoppa plastföror­eningar i världens nordligast­e hav, även om merparten av skräpet driver dit med strömmar.

 ?? FOTO: KAISA SIREN ?? Miljöminis­ter Kimmo Tiilikaine­n säger att alla Arktiska rådets medlemslän­der inser att det behövs snabba åtgärder mot utsläppen av växthusgas­er. En annan femma är att man fortsätter utvinna fossila bränslen som blir tillgängli­ga när isen smälter.
FOTO: KAISA SIREN Miljöminis­ter Kimmo Tiilikaine­n säger att alla Arktiska rådets medlemslän­der inser att det behövs snabba åtgärder mot utsläppen av växthusgas­er. En annan femma är att man fortsätter utvinna fossila bränslen som blir tillgängli­ga när isen smälter.

Newspapers in Swedish

Newspapers from Finland