Inget nytt under smältande polarisar
Olje- och gasfyndigheter lockar i Arktis trots klimatlarm
Arktiska rådets medlemsländer är ense om behovet av att minska på sotutsläppen. Det behövs för att bromsa klimatförändringen snabbt då minskningen av koldioxidutsläpp också i bästa fall ger resultat först på längre sikt.
När Arktiska rådets miljöministrar möttes i Rovaniemi i går var de också ense om att FN:s klimatpanels senaste larmrapport måste tas på allvar. Men likväl är ingen beredd att lämna de fossila naturresurser orörda som blir tillgängliga när polaris och permafrost smälter. Att den arktiska paradoxen lever och mår bra är anmärkningsvärt då länderna säger sig ta klimatlarmet på allvar.
Samtidigt avslöjar nyhetssajten Euractiv att det europeiska näringslivets lobbyorganisation Business Europe har diskuterat olika sätt att bromsa EU:s klimatambitioner. Det är pinsamt för Finlands Näringsliv EK som är medlem i Business Europe. EK tar avstånd från ståndpunkten, men vill inte heller skärpa EU:s utsläppsmål till 2030.
Vikten av att minska på sotutsläppen fick genomslag när Arktiska rådets miljöministermöte i Rovaniemi avslutades i går. Miljöministrarna lovar fortsätta jobba för att minska på sotutsläppen, vilket har varit Finlands käpphäst under ordförandeskapet.
President Sauli Niinistö har drivit initiativet, och det är klart varför. Sot försnabbar uppvärmningen, som annars också är minst dubbelt så snabb i Arktis som globalt, och som hotar områdets natur. Minskade sotutsläpp kan dessutom ha omedelbar effekt medan arbetet med att bända ner de långlivade koldioxidutsläppen går trögt.
En del av Arktis sot härstammar från andra delar av världen. Därför är det viktigt att också länder med observatörsstatus i Arktiska rådet tog del av problematiken och att man ska samarbeta framöver.
Miljöministrarnas främsta uppgift inom Arktiska rådet är att värna om en miljö som hotas av klimatförändringen. Flera länder presenterade planer på snabbare minskning av växthusgasutsläpp, vilket är ett måste enligt FN:s klimatpanel. Dess senaste rapport säger att det fortfarande är möjligt att bromsa uppvärmningen till 1,5 grader globalt, vilket betyder minst 3 grader i Arktis, men att det brådskar.
Mot den bakgrunden är det intressant att ett arktiskt ministermöte betonar klimatrapportens betydelse, men blundar för att smäl-
tande polarisar och permafrost gör nya gas- och oljefyndigheter tillgängliga. Detta lockar till mer förbränning av fossila bränslen och mer uppvärmning. Samma länder som lovar bromsa utsläppen, och säger sig förstå brådskan, är beredda att bryta ytterligare fossila bränslen.
– Olika länder har alltid olika betoningar i klimatpolitiken. Vissa fokuserar mer på målen, andra på metoder som ny teknik och innovationer. Men ingen förnekar längre att åtgärder behövs. Vi måste minska utsläppen, säger miljöminister Kimmo Tiilikainen (C) som ledde mötet.
Att exploatera naturresurser är varje nations eget val, och inget ett internationellt miljöministermöte kan förbjuda. Mot den bakgrunden skulle det ha varit en sensation, också med klimatrapporten i färskt minne, om något land hade lovat sätta punkt för exploateringen av arktisk olja och gas.
Norge lovade för all del för första gången att seriöst analysera konsekvenserna av att sluta utvinna olja och gas i något skede, och Kanada presenterade en ny strategi mot koldioxidneutralitet. Men ett beslut om att låta fossila energireserver ligga kvar i den arktiska berggrunden, för att klimatrapporten i praktiken förutsätter just det, kom inte ens på tal.
USA gjorde redan på förhand klart att man inte accepterar någon som helst mötesresolution som insinuerar beredskap att begränsa exploateringen av fossila bränslen. USA:s utrikesministerium sade i ett pressutskick inför mötet att USA tänker säkerställa sina säkerhets-, ekonomiska och miljöintressen i Arktis.
Under president Donald Trumps regim väger ekonomi så mycket tyngre än miljö att det skulle ha omöjliggjort ett mer kraftfullt uttalande från mötet. Å andra sidan, påpekar Kimmo Tiilikainen, siktade mötet aldrig på en resolution. Man nöjde sig med ett uttalande av ordföranden.
– Som ordförande försöker jag naturligtvis jämbördigt beakta alla parters intressen, säger han.
I två frågor, utöver sotet, protesterade ingen: alla är med på att diskutera möjligheten till ett skyddsområde på Arktiska oceanens öppna hav. Likaså är alla, på principiell nivå, införstådda med att det behövs satsningar för att stoppa plastföroreningar i världens nordligaste hav, även om merparten av skräpet driver dit med strömmar.