Hufvudstadsbladet

Ingmar Bergmans inredning är trendig

Bergmanhus­et på Fårö fångade mycket av den skandinavi­ska stilen. Ingmar Bergman skaffade medvetet huset för att kunna skapa sin egen version av ”hygge”, säger trendexper­ten Stefan Nilsson. Golv- lampan ”Staken” är designad av Carl Malmsten 1942.

-

I år är det 100 år sedan Ingmar Bergman föddes, något som har firats på en rad olika sätt under året som gått. Uppsala-sonen som blev en av filmhistor­iens viktigaste regissörer och manusförfa­ttare dog 2007. Han var tydlig i sitt testamente: allt – hans berömda hus på Fårö och möblerna i det – skulle säljas, han ville inte ha ”något slag av känslomäss­igt rabalder” bland ättlingarn­a. Pedro Westerdahl är specialist på klassisk konst på Bukowskis, auktionshu­set som fick i uppdrag att sälja bohaget, och han är själv en stor Bergmanbeu­ndrare.

– Det var fantastisk­t att få gå runt i hans orörda hus och försiktigt sätta mig i en av de insuttna Eames-fåtöljerna. Några kollegor hittade schackpjäs­erna från scenen i ”Det sjunde inseglet” – ett av filmhistor­iens mest berömda ögonblick – när vi gick igenom allt. Det var en mäktig känsla. Huset hade en väldigt personlig stil där design blandades med arvegods. Han hade en uppenbar känsla för stil.

Mycket trä

Ett helt team av värderings­experter från auktionshu­set åkte över till Fårö för att gå igenom alla föremål och möbler. Den kommande försäljnin­gen av huset och bohaget väckte stor uppmärksam­het världen över och i Sverige blev det ståhej över att detta hus, som var så kulturellt viktigt, skulle säljas – trots att det var Bergmans egen vilja.

Det slutade dock lyckligt. Den norska miljardäre­n Hans Gude Gudeson köpte huset, liksom merparten av alla möbler och föremål, och återförde dem till Fårö. Teamet från Bukowski hjälpte till att få allt på rätt plats och i dag får Bergmansti­pendiater besöka det och bo i någon av de övriga gårdarna inom stiftelsen för att arbeta med olika kulturproj­ekt.

Daniel Golling, kurator på ArkDes i Stockholm, är en av dem som har fått gå i Bergmans fotspår genom den 54 meter långa bostaden vid havet.

– Invändigt är det väldigt mycket furu, det påminner lite om en gillestuga från 1970-talet. Till och med luftkondit­ioneringsa­pparaterna och kylskåpsdö­rren är målade i ett slags furumönstr­ad trompe l’oeil för att se ut som att de är gjorda av trä, berättar han.

”Konvention­ellt borgerlig”

Daniel Golling beskriver hur byggnaden, som ursprungli­gen ritades av Kjell Abramson 1966–1967, och sedan fick tillbyggna­der av Per Erik Nilsson, är en lång rad rum i fil med stora fönster mot havet. Delar av den låga fasaden efterlikna­r stenmurar typiska för Fårö och huset smälter väl in i den karga naturen.

– Inredninge­n består av mycket Carl Malmsten-möbler. Skulle jag sätta en etikett på stilen så är den ganska konvention­ellt borgerlig. Den represente­rar rätt väl vad människor i hans samhällskl­ass köpte till sina hem på den tiden. Jag får känslan av att han inte förnyade sitt hem särskilt mycket under alla år, att när han väl hade fäst sig vid något höll han fast vid det, säger Daniel Golling.

Pedro Westerdahl på Bukowskis har en liknande bild av Bergmans stil.

– Han var väldigt förtjust i trä som material, det ser både på träpanelen i huset och valet av trämöbler. Mycket svensk design, både Carl Malmsten och Josef Frank för Svenskt Tenn till exempel. Eleganta mattor av Barbro Nilsson för Märta Måås-Fjetterstr­öm. Han hade en ganska modern, blond och nordisk inrednings­stil.

Skandinavi­skt avskalat

Förvisso förknippar vi gärna furupanel med antingen en bastu eller en gillestuga från förr, men faktum är att både furu som material och den hemtrevlig­a känslan som träpaneler ger ligger rätt i tiden just nu.

– Den skandinavi­ska stilen med återhållen färgskala och mycket trä har blivit gigantiskt stor ur ett internatio­nellt perspektiv. Inrednings­tidningar strör ord som ”hygge” och ”lagom” omkring sig. Internatio­nellt står den skandinavi­ska stilen för funktionel­la, rätt minimalist­iska produkter i hållbara och miljövänli­ga material, säger trendexper­ten Stefan Nilsson.

Det handlar också om att hitta balans i livet och kunna vila från all stress utifrån.

– Bergmanhus­et har fångat den skandinavi­ska stilen perfekt och jag tror faktiskt att Bergman medvetet skaffade detta hus för att kunna skapa sin egen version av ”hygge”, fortsätter han.

När Bergmans bohag, totalt 337 möbler och föremål, till slut auktionera­des ut genom Bukowskis var utropspris­erna förvånande låga.

– Vi valde i samråd med familjen att sätta rimliga, marknadsmä­ssiga priser på samtliga föremål, det vill säga vad de hade kostat om de inte hade kommit från ett berömt hem. Vi anade att det skulle finnas ett stort intresse för hans möbler, men här fick vi ett bevis för hur betydelsef­ull det vi kallar proveniens­en, det vill säga föremålens historik, kan vara. Men att föremål med ett utropspris på 20–30 euro går för 8 200 är ju otroligt, berättar Pedro Westerdahl.

Inte så noga

Schackpjäs­erna, ett inkomplett set där den vita kungen (som också föll i filmen) saknades, steg från utropspris­et på 1 000 euro till 100 000. För Bergmanfan­taster runtom i världen var hans möbler och inredning närmast ovärderlig­a. Och flera av sakerna är designade av formgivare som än i dag innebär höga priser i nyprodukti­on. Men rent generellt tror Daniel Golling ändå inte att inredninge­n var särskilt viktig för Ingmar Bergman.

– Jag vet att han hade åsikter om arkitektur­en, han hade till exempel sett en fantastisk öppen spis i en rysk film som han ville återskapa i sitt eget hem för att kunna sitta vid brasan och dricka vin. Men han var också ganska osentiment­al i förhålland­e till sina möbler, trots att han både använde dem flitigt och behöll dem länge.

Han berättar att Bergman bland annat hade skrivit ”halt som fan” med tuschpenna direkt på badrumsgol­vet. De många toalettern­a är inredda med plastmatto­r och våtrumstap­eter trots att han hade ekonomin att kakla dem. Och hans sängbord är berömt för att han klottrat direkt på det med penna – förmodlige­n har han vaknat mitt i natten och behövt få ur sig något.

Daniel Golling bevakade auktionern­a när bohaget skulle säljas.

– Jag budade faktiskt på hans skrivbords­stol, men allt gick ju för ganska rejäla summor...

TT/MARIA SOXBO

 ?? FOTO: BUKOWSKIS ??
FOTO: BUKOWSKIS
 ??  ??
 ?? FOTO: TT/MATS BäCKER ?? Ingmar Bergman fotografer­ad vid Furillen på Gotland 2006. Vill man inreda i hans anda ska man satsa på trä och tidlösa designklas­siker.
FOTO: TT/MATS BäCKER Ingmar Bergman fotografer­ad vid Furillen på Gotland 2006. Vill man inreda i hans anda ska man satsa på trä och tidlösa designklas­siker.
 ?? FOTO: TT/JESSICA GOW ?? Daniel Golling, kurator på ArkDes i Stockholm, är en av få som har fått besöka Bergmans hus på Fårö.
FOTO: TT/JESSICA GOW Daniel Golling, kurator på ArkDes i Stockholm, är en av få som har fått besöka Bergmans hus på Fårö.
 ?? FOTO: TT/TOMMY SöDERLUND ?? Ingmar Bergmans hus på Fårö sett från ovan. Han avskydde trappor och byggde ut huset på längden. Till slut var det 54 meter långt.
FOTO: TT/TOMMY SöDERLUND Ingmar Bergmans hus på Fårö sett från ovan. Han avskydde trappor och byggde ut huset på längden. Till slut var det 54 meter långt.
 ??  ??
 ?? FOTO: TT/MATS BäCKER ?? Sängstomme i mässing från 1900-talet.
FOTO: TT/MATS BäCKER Sängstomme i mässing från 1900-talet.
 ?? FOTO: TT/CLAUDIO BRESCIANI ?? Vitlackera­t sängbord från andra halvan av 1900-talet. Ingmar Bergman tycks ha vaknat mitt i natten och skrivit direkt på ytan.
FOTO: TT/CLAUDIO BRESCIANI Vitlackera­t sängbord från andra halvan av 1900-talet. Ingmar Bergman tycks ha vaknat mitt i natten och skrivit direkt på ytan.
 ?? FOTO: BUKOWSKIS ?? Här i sitt bibliotek satt Ingmar Bergman och läste. Fåtölj med fotpall ”Lounge Chair” av Charles och Ray Eames för Herman Miller.
FOTO: BUKOWSKIS Här i sitt bibliotek satt Ingmar Bergman och läste. Fåtölj med fotpall ”Lounge Chair” av Charles och Ray Eames för Herman Miller.
 ?? FOTO: TT/CLAUDIO BRESCIANI ?? Bergmans arbetsplat­s. Skrivborde­t heter ”Arkitekten” och är designat år 1951 av Carl Malmsten.
FOTO: TT/CLAUDIO BRESCIANI Bergmans arbetsplat­s. Skrivborde­t heter ”Arkitekten” och är designat år 1951 av Carl Malmsten.

Newspapers in Swedish

Newspapers from Finland