Slarvfelen blir färre när studentproven skrivs digitalt
Eleverna lär sig programmen i ett nafs, onödiga fel faller bort och läraren får bättre möjligheter att stödja eleven. De kritiserade digitala studentskrivningarna har också starka stödtrupper – förutsatt att tekniken fungerar.
Digitaliseringen av matematikprovet i studentexamen delar åsikterna. HBL skrev för några veckor sedan om abiturienterna i Mattlidens gymnasium som undantagsvis skrev lång matematik redan på hösten då provet för allra sista gången ordnades på traditionellt sätt.
Vårens digitala prov oroar många elever som räknat på papper största delen av sin skoltid. Också matematiklärare har varnat för att reformen sker i för brådskande takt och att de som skriver provet på våren riskerar att förlora dyrbar tid på att klura ut var man hittar de rätta tecknen och funktionerna i det nya programmet.
Bland HBL:s läsare ansåg 65 procent av dem som svarade på en webbenkät om reformen att det inte är bra att studentexamen digitaliseras.
Ida Rönnlund, operativ chef på programvaruföretaget Four Ferries som utvecklar digitala läromedel för matematik, är av annan åsikt. Hon har besökt flera olika skolor för att instruera eleverna i hur man använder det nya programmet.
– Det är klart att övergångsperioden har sina utmaningar, men i många av skolorna jag besökt har det inte tagit eleverna mer än en halv timme att förstå sig på programmet och hitta de rätta tecknen. Det kan kännas motigt att börja med något nytt, och då är det bra att ha någon som kan hjälpa till, säger Rönnlund.
Lättare att rätta
Enligt Rönnlund ger den digitala skrivningen på sikt eleverna fördelar.
– Onödiga slarvfel man lätt gör för hand som drar ner poäng kommer att försvinna. Som till exempel att man av misstag skriver fel siffra någonstans, eller skriver så otydligt att studentexamensnämnden tolkar siffran fel.
– Om man gjort något fel i en del av räkningen blir det dessutom lättare att gå tillbaka och rätta just den detaljen. Man behöver inte sudda ut allt och rita upp graferna på nytt. De digitala verktygen ger också nya möjligheter att visualisera grafer och geometriska figurer.
Matematiklärare har påpekat att det är viktigt för inlärningen att räkna manuellt, att man tänker medan man räknar på papper. Hur påverkar den nya modellen inlärningen? – Visst är tankeprocessen kopplad till vad handen skriver, men på samma sätt kan man se på att skriva en text. Behöver du till exempel skriva för hand för att skriva den här artikeln? På dator är det lättare att gå tillbaka och korrigera, och så blir det också i studentprovet.
Det är ändå en omställning för dem som använt papper och penna i matematiken hela sin skoltid. Borde det finnas en valmöjlighet under övergångsfasen? – Jag tror och hoppas att eleverna har tid att vänja sig i och med att de gör övningarna inför vårens skrivningar digitalt.
Digitaliseringen av matematikprovet handlar inte enbart om nya verktyg för eleverna. Reformen är också avsedd att förenkla studentexamensnämndens arbete – och spara pengar.
– Det är resurskrävande att gå igenom och bedöma pappersprov. I digitalt format är det lättare att behandla stora mängder data.
Är meningen alltså att samtidigt digitalisera studentexamensnämnden? – Nej, det handlar om att i högre grad automatisera kontrollen av svaren, vilket är lättare gjort inom ett ämne som matematik. Det blir mer analys av resultaten än mekaniskt bedömande.
Ingen skrämselhicka
Taktiken inför de digitala skrivningarna varierar mellan olika gymnasier. I Vasa gymnasium har matematiklektorn Henna Lillhonga och hennes elever haft möjlighet att öva sig med de digitala verktygen ända sedan gymnasiets första årskurs. Erfarenheterna är övervägande positiva.
– Eleverna har hunnit öva så mycket att de inte är rädda inför vårens matteprov. Många av dem har redan skrivit kemiprovet, där man också räknar och gör upp tabeller, säger Lillhonga.
– Men om man inte haft tillfälle att öva är det en annan sak. Programmet kan kännas otympligt i början, men när man kommer över den första tröskeln tycker eleverna att arbetet löper bra, säger hon.
Lillhonga håller inte med om att inlärningen förändras då verktygen byts ut.
– Det matematiska tänkesättet är ändå detsamma. Och när eleverna kommer ut i arbetslivet måste de kunna presentera sina idéer digitalt. Då är det bra att börja i tid.
Lillhonga påpekar också att de nya programmen förbättrar stödet och uppföljningen i själva undervisningen. Samtidigt blir det svårare att fuska sig fram.
– Jag kan gå in och följa med hur eleverna löser sina uppgifter, se var de har problem och vem som behöver stöd. Det går lätt att dela elevernas lösningar i klassen och ge enskilda kommentarer. Så i det här fallet stämmer det inte att digitaliseringen fjärmar eleverna från läraren, tvärtom blir det mer kontakt.
– Men förutsättningen är förstås att tekniken faktiskt fungerar. Det yttre måste vara i skick, säger Henna Lillhonga.
Det matematiska tänkesättet är ändå detsamma. Och när eleverna kommer ut i arbetslivet måste de kunna presentera sina idéer digitalt.
Henna Lillhonga
matematiklektor i Vasa gymnasium