Paatelainen vill lyfta lettisk fotboll från bottenträsket
Karnevalsstämningen från fotbolls-EM 2004 har sedan länge förbytts mot hopplöshet. När Mixu Paatelainen tog över som Lettlands förbundskapten i maj hade laget en vinst på de senaste 16 matcherna. Han har nu ett tufft uppdrag att försöka lyfta lettisk fotb
– Att vinna matcher är det bästa sättet att få självförtroendet att växa och vi hade en bra sommar där vi vann Baltic Cup och tecknen är positiva. Men samtidigt gäller det att vara realistisk och att ha fötterna på jorden. Vi går in i matcherna för att kämpa, spela smart, kompakt och sedan så småningom utveckla spelet, säger Paatelainen från det lettiska landslagets bas intill Jurmalas berömda sandstränder.
Samtidigt som hoppet lever för Finland att ta sig vidare i nystartade Nations League har Lettlands möjligheter i jakten på en EM-plats 2020 redan minskat avsevärt. En poäng och noll gjorda mål hittills i de inledande två Nations League-matcherna i september innebär att laget måste vinna de två stundande hemmamatcherna. Kazakstan väntar härnäst i Riga på lördagskvällen innan gruppfavoriten Georgien kommer på besök på tisdag.
– Det ser illa ut, men det är inte så illa. Det här är svåra matcher och marginalerna är små i Nations League som är ett fantastiskt upplägg och en fin möjlighet för mindre fotbollsländer. I första matchen försvarar Andorra sig med hela laget och vi lyckas inte få hål på dem. Mot Georgien borta gör vi en bra match men förlorar på en mycket tveksam straff. Nu är vi där vi är, men vi har en bra grupp av spelare som är med på vad vi försöker åstadkomma, säger Paatelainen.
Lettland är det lägst rankade laget i sin Nations League-grupp och det är nu över 14 år sedan de sensationellt spelade oavgjort mot självaste Tyskland i EM-slutspelet i Portugal. Laget tog sig dit genom bragder som en bortavinst mot Sverige och playoffseger mot Turkiet. Stor del i balternas framgångar tillskrivs ofta Gary Johnson. Engelsmannen var förbundskapten mellan 1999 och 2001 och såg till att engelska klubbar fick upp ögonen för lettiska spelare som samtidigt började tro på sin egen förmåga.
– Även nu jobbar vi väldigt mycket med självförtroende. Vi har en ung grupp av spelare som är väldigt entusiastiska. De är vana med den ganska hårda gammaldags skolan, men jag har en lite annorlunda stil och har fått positiv feedback från spelarna, säger Paatelainen som anser att hur han ibland porträtterats i medierna är orättvist.
– Det finns en bild av mig att jag skäller och hetsar upp mig. Visst säger jag till på skarpen, men spelarna vet att jag är på deras sida och att vi är här för att utföra ett jobb tillsammans. Självklart görs det fel och de måste rättas till, men det måste ske på ett konstruktivt sätt, inte på den gamla skolans vis som jag också blev van vid när jag som ung grabb kom till Skottland.
En månad blev åtta år
Efter avslutad militärtjänstgöring 1987 var det tänkt att den då hårfagre anfallaren från Valkeakoski skulle stanna en månad i Skottland för en första inblick i proffslivet. Trots brutet båtben erbjöd Dundee United redan efter en vecka ett åttaårskontrakt som han senare förhandlade ned till fem. Över trettio år senare har Mixu blivit så skotsk att han i frysen i sin tillfälliga lägenhet i Riga har den skotska specialiteten haggis. Beträffande fotbollssympatier råder det dock inga tveksamheter för vad hjärtat slår starkast. Något som bevisades våren 2011 när han blev Finlands förbundskapten.
– Jag hade blivit vald till årets tränare i Skottland och hade ingen anledning att lämna Kilmarnock som jag stortrivdes i. Men det var en så stor ära att få leda sitt land. Jag visste att det inte skulle bli ett lätt jobb med ett åldrande landslag som behövdes föryngras. Med unga spelare satte vi i gång med att utvecklas, minns Paatelainen som under fyra års tid satte sin prägel på berguvarna.
– Jag är en positiv tränare som vill spela positiv fotboll och spelet vi gan- ska ofta presterade var bra och jag var nöjd med det. Det visade sig inte alltid ge resultat, men resultaten var inte så dåliga. Under mina år som förbundskapten jobbade jag även mycket med juniorer och spelarutveckling, så jag minns det som en fin tid där jag lärde mig mycket.
Finland inte tillräckligt bra
Att Finland ännu inte tagit sig till ett EM eller VM-slutspel har han en pragmatisk förklaring till:
– Hittills har vi helt enkelt inte varit tillräckligt bra. Förhoppningsvis är dagarna inte långt borta då Finland kan ta sig dit men mycket jobb återstår. Självklart är Finland i mitt hjärta så det är lysande att laget presterar under ”Rive” (Markku Kanerva). Han var i min tränarstab när jag var förbundskapten och är en god vän. Han är klar och tydlig med sitt budskap till spelarna och det är fint att resultaten infunnit sig, säger Paatelainen.
För Lettlands del förefaller vägen till EM 2020 vara snårig, men Paatelainen hyser försiktig optimism om att något är på gång. I juniorlandslagen finns lovande spelare som snart hoppas kunna blomma ut. Mixus egna framtidsplaner sträcker sig dock inte längre än till de avslutande bortamatcherna i Nations League i Andorra och Kazakstan i mitten på november.
– Jag har under min tid här lyft upp unga spelare till landslaget och blir jag kvar kommer jag fortsätta med det. Mitt avtal sträcker sig till slutet av året vilket är bra för bägge parterna och just nu är mitt fulla fokus på de matcher vi har framför oss, säger Paatelainen. Nations League-matchen mellan Estland och Finland hann inte med till denna tidnings pressläggning. Läs om matchen på www.HBL.fi/sport