Positiva tankar och böner

Varje eftermiddag skickar åttaåringens lärare e-post till klassens föräldrar och berättar vad barnen sysslat med i skolan, påminner om läxorna och kommande händelser. Oftast dimper det ner i mejlboxen bara en halvtimme efter att skolan har slutat. Det är som ett dagligt nyhetsbrev från skolan. Mycket praktiskt.

Häromdagen fick vi veta att klassen pratat om tacksamhet och vilken tur de har som får leva på en plats där det inte är krig, där det finns mat på bordet, föräldrar som älskar en och möjlighet att gå i skolan. Klassen hade också talat om barnen som är mindre lyckligt lottade och vad man kan göra för dem, till exempel donera pengar och be. Det stod faktiskt send prayers i nyhetsbrevet.

Jag är den första att erkänna att jag höjde lite på ögonbrynen. Det fanns tydligen föräldrar som gjorde mer än så, eftersom läraren mindre än en timme efter att e-posten om donationer och böner gått ut skickade en korrigering där hon bad om ursäkt för sitt dåliga ordval. Hon skrev att hon tagit till sig kritiken och kunde förstå att föräldrar blivit upprörda. Skolan ska givetvis inte syssla med bön. Och med böner menade hon givetvis att skicka positiva tankar.

Personligen vet jag inte om ”att skicka positiva tankar” hjälper barn i krigszoner så mycket mer än böner, men lade det på Los Angeles-kontot. Här är väl folk generellt lite mer flummiga när det gäller att se världen jämfört med Finland.

Hälsningar från LA,

❞ Klassen hade också talat om barnen som är mindre lyckligt lottade och vad man kan göra för dem, till exempel donera pengar och be. Det stod faktiskt send prayers i nyhetsbrevet.