258
Två månader efter att den stora Morandibron rasade i italienska Genua haglar de tomma löftena. Ingen vet när det blir byggstart för en ny bro. Folk är uppgivna och vill framför allt komma in i sina lägenheter och hämta personliga tillhörigheter.
familjer blev hemlösa då Morandibron i Genua rasade. De flesta har i dag hittat andra lösningar som att bo hos släktingar, hyra rum eller att flytta.
Det var den 14 augusti och ett våldsamt åskväder pågick. Utan förvarning vek sig bropelare nummer nio. 200 meter av bron rasade och otaliga bilar åkte ner i Polceverafloden. 43 människor dog.
– Det kom en våldsam smäll och jag trodde det var ett blixtnedslag. Huset skakade, men det tog ett bra tag innan jag förstod att bron rasat för jag kunde inte öppna fönstret i den enorma blåsten. Under tiden ringde alla mina vänner som var oerhört oroliga, säger Maria Manté.
Hbl träffar henne vid den matbespisning som volontärer driver i kvarteret Certosa precis intill bron. Maria Manté är en liten elegant kvinna i 80- årsåldern som kommer hit varje dag. Inte så mycket för maten som för att få sällskap.
– Jag vill inte lämna det här kvarteret där jag bott i 52 år. Jag såg Morandibron byggas och hoppas få se nästa också, säger hon.
Liksom många har hon tvingats flytta och bor nu hos sin syster. Franco Ravera leder kommittén för de personer som broraset ställt på gatan. I Genua är tomtmarken dyr och utrymmet litet och därför byggde man på 60-talet höghus som placerades direkt under bron.
– Vi var 258 familjer, knappt 600 personer, som efter den 14:e augusti inte hade någonstans att bo, säger Franco Ravera.
De flesta har i dag hittat andra lösningar som att bo hos släktingar, hyra rum eller att flytta. Kommunen ger dem extra bostadsbidrag som kommer att fortsätta i ett år.
I går gick ett demonstrationståg genom stadens centrum under appellen ”staden måste åter bli vår”. Kräftgången har pågått länge påpekar Marianna Amatore, 34. När hon föddes hade Genova nästan 800 000 boende. Idag är den siffran under 600000. Många stora företag har fått stänga för alltid.
– Den ekonomiska krisen är djup. Jag har läst psykologi och massmediekommunikation, men har sedan länge inget arbete, betonar Marianna Amatore.
”Bron rör på sig”
I går kväll hölls även ett möte lett av stadens borgmästare där man skulle besluta hur och när de hemlösa skall få gå in i sina lägenheter. En komplicerad historia som måste kontrolleras noga. Den version som Franco Ravera presenterar låter som en ren nagelbitare. – Bron rör på sig. De mätningar som gjorts av kommunen men även av motorvägskonsortiet Autostrade AB, visar detta tydligt. På två månader har bron flyttat sig sju centimeter.
– Det är möjligt att de delar av bron som står kvar har försvagats. När en bropelare är borta kan även de andra ha försvagats. En tidigare motvikt har försvunnit och det kan påverka stabiliteten, säger Franco Ravera.
Det har talats om att två personer åt gången skall få gå till sin lägenhet och packa ner det de vill ha med sig. Sex timmar kan de kanske få på sig.
Säkerhetsprotokollet liknar det som gällt i samband med andra katastrofer i Italien de senaste åren som till exempel jordbävningen som 2016 ödelade staden Amatrice i regionen Abruzzo. 300 sensorer registrerar alla spänningar i det som kvarstår av Morandibron, vilket är en stor del. Vid minsta förändring skall hyresgästerna avbryta packningen och ha lämnat husen inom fyra minuter.
Maria Mantés känslor är blandade. Det är smärtsamt att gå tillbaka, menar hon.
– Samtidigt vill jag ta med mig en del minnen. Men inga möbler. Inte nu.
Senare, mumlar hon, väl medveten om att det inte kommer att bli något senare. Hennes hem, liksom 150 andra lägenheter kommer att sprängas i bitar samtidigt som bron.
Den uttorkade flodfåran Polcevera håller på att rensas upp. Sakta sågas betongblocken i bitar och forslas bort. En gångbro har öppnats så att det nu är möjligt att återigen gå över floden.
Paolo Garbarino är pensionerad militärpolis. Nu arbetar han som volontär i kvarteret Certosa
– Problemet förblir transporterna med bil. Förut tog det oss mindre än tio minuter för att åka till akuten på det stora sjukhuset Villa Scassi. I dag med den omväg vi måste göra och med rådande trafikkaos tar det cirka en och en halv timme. Förödande för många akutfall, säger han.
I toppen av en bropylon vajar en ensam flagga. Genova har reducerats till en tidskarusell av icke infriade löften. Ingen vet när bron kommer att sprängas och när det kan bli byggstart för en ny.
Det är möjligt att de delar av bron som står kvar har försvagats. Franco Ravera En av de drabbade