Nu utbildas barnvakter på svenska
Bristen på svensktalande vårdare och barnvakter är stor. För att råda bot på det här ordnas i höst för första gången en kurs på svenska för barnvakter i Helsingfors och Raseborg. Här får deltagarna konkreta tips.
Behovet av svenskspråkiga barnvakter är stort, men de är inte alltid så lätta att hitta. I höst ordnas de första kurserna för blivande barnvakter på svenska i både Helsingfors och Raseborg.
– På det här sättet kan vi bätt- re stödja och hjälpa svenskspråkiga familjer i framtiden, säger Mia Montonen, som är organisationschef för Nylands distrikt på Mannerheims Barnskyddsförbund.
Samtidigt växer de digitala förmedlingstjänsterna som ska hjälpa barnvakter och familjer att hitta varandra på samma ort.
Haide Österlund är utbildad ekonom men har för tillfället inget jobb och skulle gärna göra något helt annat.
– Jag ramlade över kursen i barnpassning på Arbis och tänkte att ja, det här kunde vara min grej. Det finns ju ett stort behov av barnvakter och inhoppare på daghem i dag, säger hon.
Så nu sitter Österlund på skolbänken för att bli barnvakt. Hon är kanske inte den typiska kursdeltagaren, eftersom resten på kursen i Helsingfors är unga flickor i 20-årsåldern som funderar på att jobba med barn i framtiden.
– Men jag har varit jättenöjd. Det här är verkligen en kurs jag rekommenderar för alla.
Det är fredag morgon och Österlund ska göra praktik hemma hos ettåriga Isabella Aminoff medan mamma Merike Aminoff går ut på stan ett par timmar för att sköta ärenden.
– Isabella och Haide har träffats en gång tidigare då jag var med och det synkade jättefint mellan dem, säger Merike Aminoff och känner sig trygg med att lämna sin dotter i ”nya” händer.
– Hittills har vi bara använt oss av mor- och farföräldrar som barnvakter, men Isabella är väldigt utåtriktad och verkar ha lätt med nya människor.
Till kurspraktiken hör tre barnpassningar, och både Österlund och Aminoff ska skriva utvärderingar efter besöken.
– Jag såg redan första gången att de kommer bra överens. Haide fick klä på Bella och hade lärt sig en massa knep på hur man får på kläderna på barn. De gjorde påklädningen till en lek, ”oj titta, här kommer ena foten” och ”titta, här kommer andra foten”, säger Aminoff.
– Jo, säger Österlund, och vi har fått tips på hur man gör om barnet blir ledset då föräldrarna går.
– Man kan göra något överraskande, som en kullerbytta! Men jag tror inte jag ska göra det, säger Österlund och skrattar.
Isabella får en banan att äta, sedan byter de blöja och klär på sig för att gå ut i parken.
– Jag satte tydligen understället åt fel håll, men Isabella började protestera så nu blev det rätt, konstaterar Österlund.
Bara det att någon kan gå till parken ett par timmar med barnet betyder mycket för en småbarnsförälder. Merike Aminoff
– Vi har lärt oss att man ska lyssna på barnen och fråga vad de tycker. I dag berättade jag åt Isabella att det kommer en tant från tidningen. Kanske hon förstår, även om hon inte pratar så värst mycket ännu.
Förutom konkreta tips lär sig deltagarna också första hjälpen, hur man förebygger olyckor i hemmet och barns olika utvecklingsskeden.
– Det kan hjälpa att veta ungefär hur en ettåring brukar bete sig, även om alla barn ju är individuella, säger Österlund.
Isabella har just lärt sig gå. Hon säger ”hej”, och ”hejdå”, ”tack” och andra småord. Då mamma Merike återvänder från sina ärenden blir hon glad, men har inget emot att fortsätta leka med sin nya barnvakt.
– Det gick riktigt bra, tycker Haide Österlund, som inte haft egna barn att öva på, men nog tidigare hjälpt till att passa syskonbarn och -barnbarn.
– Det känns bra att få intyg från en sådan här kurs, även om man kanske instinktivt vet hur man ska göra. Det ger en viss säkerhet att få höra vad man kan göra och inte kan.
Viktigt med samma språk
Kursen i barnpassning ordnas för första gången på svenska både i Helsingfors och Raseborg i Man- nerheims Barnskyddsförbunds regi.
– Vi får ofta frågan om vi har barnvakter på svenska, men hittills har vi inte kunnat förmedla så många. Tanken med den här kursen är att den vägen få in mera svenskspråkiga vårdare, så att vi bättre kan stödja också svenskspråkiga familjer, säger Mia Montonen som är organisationschef för Nylands distrikt på MLL.
Mannerheims Barnskyddsförbund har förmedlat barnvakter sedan 70-talet. För att bli en barnvakt krävs att har en utbildning samt deltar i fortbildning. Alla vårdare intervjuas före de börjar jobba och brottsregister kollas. Dessutom måste man även ha en försäkring.
Höstens kurser på svenska är ett samarbete med Folkhälsan, Helsingfors arbis och Raseborgs Kulturinstitut.
– Om de nya svenska kurserna väcker intresse, är det lättare att även få andra orter med på noterna. Då kan vi börja marknadsföra fler vårdare på svenska, säger Montonen.
Utbildningen finansieras med medel från olika stiftelser.
Både Merike Aminoff och Haide Österlund hyllar initiativet.
– Fast man har ett bra nätverk så finns det alltid enstaka behov av hjälp i vardagen. Bara det att någon kan gå till parken ett par timmar med barnet betyder mycket för en småbarnsförälder. Jag kan nog tänka mig att anlita en utomstående vårdare, bara jag vet att det är en pålitlig förmedlare, säger Aminoff.
För familjen Aminoff är det dessutom extra viktigt att hitta en svenskspråkig barnvakt.
– Vi talar bara svenska hemma och Isabella går dessutom på ett svenskspråkigt daghem tre dagar i veckan. Även om hon inte själv säger så mycket ännu så skulle det kännas främmande med någon som talar ett språk hon inte behärskar. Jag tror hon förstår att det inte är hennes språk.
Vad har du för övriga krav på en barnvakt? – Visst är det en tröskel att be någon utomstående till ens hem, men det känns tryggt att få en barnvakt via en förmedlare som jag antar har kollat brottsregister och sådant till exempel. Och visst är det bra att veta att barnvakten har någon sorts utbildning.