När samhällsklimatet förgiftas
Vad innebär det att leva i ett politiskt klimat den så kallade ”normala högern” mangrant ställer upp på ett litet ytterlighetspartis värderingar för att i utbyte få stöd för en ekonomisk politik som drabbar de allra fattigaste? Bertolt Brecht har beskrivit sjukdomsförloppet.
Vad innebär det i människors liv att leva i ett politiskt klimat där rasism och fascistiska värderingar allt mer normaliseras? Där det ständigt pågår en glidning mot odemokratiska värderingar och inhuman politik, där, som i Finland, den s.k. ”normala högern” mangrant ställer upp på ett litet ytterlighetspartis främlingsfientliga och misogyna värderingar för att i utbyte få stöd för en ekonomisk politik som drabbar de allra fattigaste? När börjar det här märkas i vanliga människor liv, på arbetsplatser, i skolor, i familjer?
En sån förgiftning av samhällsklimatet har inträffat förr. Mest remarkabelt förstås i mellankrigstidens Tyskland då nazisterna ”på demokratisk väg” kom till makten och sedan snabbt gjorde slut på fri- och rättigheterna, aktivt eller passivt understödda av den tyska folkmajoriteten. Bertolt Brechts svit av 24 tematiskt relaterade kortdramer, Tredje rikets fruktan och elände, fullbordad 1939, undersöker den här processen, vad den innebär för folk och hur den överraskar dem, också sådana som i god tro röstat på nazistpartiet.
Skrev i underläge
Bertolt Brecht, den ikoniske tyske dramatikern, skrev sina pjäser i underläge. På 1920- och 30-talen i skuggan av nazismens seger, i landsflykt, utan möjlighet att få dem spelade. Under efterkrigstiden i ett DDR som behövde honom men noggrant bevakade vad han sade.
Det här skulle ha varit en svår situation för vem som helst, men särskilt drabbade det en så utpräglat pragmatisk författare som Brecht. Han skrev inte för evigheten utan för att gripa in i samhällsskeendena under sin egen tid. På det är Tredje rikets fruktan och elände ett gott exempel. Skriven i exil består den av korta scener för få skådespelare som kan kombineras till olika helheter och framföras under skiftande förhållanden, också av amatörer tänker jag mig. Och de flesta av dem kombinerar ett akut, vardagligt problem med mera vittsyftande filosofiska frågeställningar, utan att förlora sin slagkraft.
Hur ordens betydelse ändras
I den första scenen som utspelar sig 1933 befinner vi oss i köket till en herrskapsvåning i Berlin. SA har tagit makten och förhållandet mellan kokerskan, chauffören och hembiträdet förändras därför att den sistnämndas fästman är SA-man och kanske spion. Värre blir det när också hennes bror, som är arbetslös och därför potentiellt samhällskritisk, dyker upp.
Brecht visar hur ordens betydelse plötsligt förändras, liksom betydelsen av bekanta handlingar, och hur det blir omöjligt att dra sig undan i rollen som opolitisk, också i detta det minsta av domestika sammanhang.
Sedan panorerar de korta pjäserna över hela samhället allt eftersom förtrycket under 30-talet hårdnar – domstolen, koncentrationslägret, kön till affären, hemmet. De lyfter fram moraliska val och svek enskilda tvingas till och framför allt svårigheten att få en överblick av vilka skeenden alla dessa partiella frågor är en del av. Klassiskt och senare ofta varierat är till exempel stycket om föräldrarna som börjar misstänka att deras unge son tubbats till angivare.
Meningen med motstånd
Episoderna sträcker sig fram till 13 mars 1938, då en liten motståndscell av arbetare lyssnar till de jublande österrikarna som tar emot tyskarnas inmarsch. Samtidigt läses det sista brevet av en avrättad kamrat upp. Diskussionen rör sig kring det meningsfulla i att göra motstånd i en hopplös situation. Brecht själv närde länge ett hopp att tyskarna själva skulle vakna till motstånd. Så gick det inte; när utvecklingen hade passerat en viss punkt var det inte längre möjligt.
Tredje rikets fruktan och elände är en bok i rättan tid kan man säga. Tyvärr har den inte blivit inaktuell. Ulf Peter Hallbergs översättning är som vanligt utmärkt, hans och Kent Sjöströms kommentarer ger en utmärkt introduktion till Brechts estetik som kanske inte idag är så väl känd som den borde. Man hoppas att teatergrupper och amatörteatrar skulle hitta den här boken.
Tredje rikets fruktan och elände är en bok i rättan tid kan man säga. Tyvärr har den inte blivit inaktuell.