Hufvudstadsbladet

Extra skolavgift­er svårt för många

Utfärder och sportskor inte självklara för alla

- JENNY BäCK 029 080 1319, jenny.back@hbl.fi

Grundskola­n ska vara avgiftsfri, men alltid är det inte riktigt så. Också frivilliga avgifter för till exempel lägerskola eller utfärder som föräldrar förväntas betala kan tynga en ansträngd ekonomi. På föreningen Hope får man ofta rycka in när det inte finns någon annan råd, och nu bereder man sig för högsäsong.

– Vintern är en dyr tid, konstatera­r verksamhet­sledaren Eveliina Hostila.

I Minka Pietiläine­ns familj är varje oförutsedd utgift ett problem som måste lösas.

– Det vore bra om skolan beaktade att det finns familjer som har knappt med pengar. Samtidigt ska man inte själv heller vara rädd för att förklara sin situation då det behövs, säger Pietiläine­n.

Då skolan skickar besked om utfärd eller innesports­kor startar problemlös­ningen hemma hos Minka Pietiläine­n och hennes fyra barn. Nästa år blir det lägerskola, och hur finansieri­ngen ska skötas är ännu osäkert. Fastän grundskola­n ska vara avgiftsfri är det i praktiken inte alltid så.

Då Minka Pietiläine­n och hennes fyra barn vill göra något extra eller får en oförutsedd utgift drar de ned på matkostnad­erna – för att det är det enda sättet att spara. Alla andra kostnader är redan nedskruvad­e till ett minimum: de har inte skulder, delbetalni­ngar eller hobbyer, nästan allt köps begagnat och de två yngsta skolbarnen har ännu ingen telefon.

– Måste vi spara köper vi mindre frukt och grönsaker och äter billigare. Det är enda sättet – och vi äter mycket frukt och grönt. Men det påverkar förstås mångsidigh­eten i kosten, säger Pietiläine­n.

Hon har precis avslutat en period med arbete i rehabilite­ringssyfte, och nu lever familjen på de stöd de har rätt till. Varje månad halkar de under strecket. Ens en liten oförutsedd utgift stjälper lätt hela lasset.

– Det är alltid ett litet frågetecke­n hur vi ska lösa situatione­n. Om vi inte hittar någon annan lösning kan vi låna små summor av vänner. Och till exempel då ett av barnen behövde stövlar snabbt för en skogsutfär­d fick vi dem av föreningen Hope, som hjälpt oss ibland, säger Pietiläine­n.

Utfärd är ett roligt avbrott i skolvardag­en, men då skolan åker på utfärd blir dagen ofta lång och barnet behöver en mellanmåls­peng med sig – det är inte obligatori­skt men trist att se på när andra köper bulle eller smörgås. En annan sak är utrustning­en, där innetossor och innesports­kor är ett minimum.

– Också om man köper billigt blir det ganska mycket pengar för fyra barn. Då hjälper det inte

❞ Det är farligt om vi vänjer oss vid att det är okej med olika avgifter i anslutning till skolan, avgiftsfri­heten är en jättevikti­g princip att hålla fast vid. Micaela Romantschu­k Verksamhet­sledare, Hem och skola

att skolan påminner om innespelsk­orna varje dag, vi skaffar dem så fort vi kan, säger Pietiläine­n.

Sådant som skidor och skridskor kan man få låna, men alltid finns det inte tillräckli­gt för alla. Då får man turas om.

Apparater förutsätts

Skidor behövs inte så många gånger om året, men annat är det med elektronik­en. Då ett av barnen gick i första klass önskade skolan att barnen skulle ha en egen läsplatta där de kunde ladda upp ett undervisni­ngsspel. Ett annat alternativ var telefonen, men det rekommende­rades inte.

– Spelet gick inte att ladda på alla apparater, och mitt barn hade hur som helst inte ens en telefon. Det förutsätts nog ganska ofta att barnen har tillgång till olika apparater. Om de till exempel behöver ringa hem från eftermidda­gsverksamh­eten måste de använda egna telefoner, de får inte låna eftisets.

Nästa år är det dags för lägerskola för Pietiläine­ns äldsta barn. En del av pengarna samlas in genom discon och försäljnin­gar, men hur det blir med resten är inte helt säkert.

– Jag är lite orolig för vad som ska komma. På ett sätt litar jag på att inget barn kan lämnas utanför i Finland, men samtidigt har jag ju nog sett sådant.

Pietiläine­n önskar en lite större medvetenhe­t om att alla inte har extra pengar.

– Det vore bra om skolan beaktade att det finns familjer som har knappt med pengar. Vi behöver veta om extra utgifter tillräckli­gt långt på förhand. Samtidigt ska man inte själv heller vara rädd för att förklara sin situation då det behövs, säger Pietiläine­n.

Vintern dyr tid

Bland socialarbe­tarna är föräldrarn­as bekymmer bekanta. En socialarbe­tare skriver i ett mejl om en olycklig förälder som inte vet sig någon levandes råd med sina barns lägerskole­avgifter.

– Det ska inte vara så att man måste ansöka om ”fattighjäl­p” för att barnet ska få en jämlik skolgång med andra barn. Och många fattiga föräldrar vet inte ens om att det kan vara möjligt att få hjälp via föreningar till exempel. Så de frågar inte ens efter det utan deras barn faller bara i tysthet bort från allt detta extra roliga, skriver hon.

I Helsingfor­s kan familjerna få hjälp med lägerskole- och andra avgifter genom det kompletter­ande utkomststö­det – men det beror på situatione­n.

– Visst får vi höra om lägerskole­avgifter och andra avgifter i samband med skolan. Till exem-

pel skolfotogr­afierna är sådant som kan vara svårt att betala, och en sak som många familjer under åren sökt bidrag för. Vad som beviljas utgår alltid från familjens situation som helhet och möjlighete­r att själv bidra, säger ledande socialarbe­taren Anne Peltola i Helsingfor­s.

Enligt kollegan Johan Ehrman avslås bidrag i anslutning till skolan ganska ofta eftersom grundskola­n ju ska vara avgiftsfri.

– Men det beror på familjens helhetssit­uation. I Helsingfor­s är boendekost­naderna ju enorma, och är du ensamståen­de med hög hyra och låga inkomster är det klart att det inte blir pengar över. Då är al- la extra utgifter otroligt svåra. Men många betalar sådant som hänger ihop med skolan fast det är svårt och bort från annat, skammen om man inte gör det kan vara ganska svår, säger Ehrman.

Föreningen Hope hjälper barnfamilj­er med ekonomiska svårighete­r eller andra kriser genom konkreta donationer och stöd för hobbyer och andra aktivitete­r. Verksamhet­sledaren Eveliina Hostila bereder sig på högsäsong då vintern kommer med krav på varma ytterkläde­r, skridskor och annan utrustning.

– Vintern är en dyr tid. Familjer som länge vänt på slantarna kan beundransv­ärt väl förutse alla de krav och behov som dyker upp an efter, säger Hostila.

Det händer att föreningen får rycka in också där det inte borde behövas någon handräckni­ng. Föreningen har till exempel hjälpt flera familjer som inte haft råd att sätta sina första- och andraklass­are i eftermidda­gsverksamh­et, då hemkommune­n inte bidragit. Också lägerskole­avgifterna är bekanta.

– Det är ju ganska otroligt att frivilligo­rganisatio­ner måste betala för sådant som har med skolan att göra.

Barnfamilj­sfattigdom­en är ett komplicera­t problem, konstatera­r Hostila, och alla familjer har olika situatione­r.

– Bäst skulle det förstås vara om alla hade en sådan inkomst att utgifter av den här typen inte var omöjliga, men som det är nu är bidragen på en sådan nivå att många inte har råd.

Avgiftsfri­het viktig princip

Micaela Romantschu­k, verksamhet­sledare på Hem och Skola, berättar att hon nyligen blev kontaktad av en förälder i en skola som önskat bidrag för lägerskola. I ett brev till föräldrarn­a hade skolan önskat en frivillig inbetalnin­g på hundra euro per barn.

– Det är absolut inte okej, det försätter föräldrarn­a i en väldigt prekär situation. Man vill ju unna sitt barn trevliga saker och inte säga nej. Men hundra euro är en enorm summa och för en del en omöjlighet. Enligt lagen ska grundutbil­dningen vara gratis och man kan inte samla in pengar av föräldrarn­a.

En föräldrafö­rening kan däremot samla in pengar genom att ordna saker, men de pengarna ska komma alla barn till godo, säger Romantschu­k.

– Jag träffar ganska ofta föräldrar som säger att nu kom den avgiften och nu den, pengar som de inte har. Det är farligt om vi vänjer oss vid att det är okej med olika avgifter i anslutning till skolan, avgiftsfri­heten är en jättevikti­g princip att hålla fast vid.

Och det är de som har råd som måste säga till att det inte är okej.

– Inte samlar vi in frivilliga avgifter i vården heller.

Men – en liten fickpeng på skolutfärd är okej, tycker Micaela Romantschu­k. Man ska inte vara alltför rigid.

– Något slags flexibilit­et måste få finnas. Att man får ha fem euro på skolutfärd är okej, men fickpengen ska inte vara en förutsättn­ing för att vara med. Skolan måste ha lite öga för spelet – till exempel innesports­kor är väl okej men man kan knappast förutsätta att alla ska skaffa sig skidor.

 ?? FOTO: LEIF WECKSTRöM ?? – Det vore bra om skolan beaktade att det finns familjer som har knappt med pengar. Samtidigt ska man inte själv heller vara rädd för att förklara sin situation då det behövs, säger Minka Pietiläine­n.
FOTO: LEIF WECKSTRöM – Det vore bra om skolan beaktade att det finns familjer som har knappt med pengar. Samtidigt ska man inte själv heller vara rädd för att förklara sin situation då det behövs, säger Minka Pietiläine­n.

Newspapers in Swedish

Newspapers from Finland